Gud bryr sig verkligen om dig

DET är bara naturligt att vi ber Gud om hjälp när vi befinner oss i svåra situationer. Han är ju trots allt ”stor och rik på kraft”, och ”hans förstånd är omätligt”. (Psalm 147:5) Han är den som bäst kan hjälpa oss att klara av våra problem. I Bibeln blir vi dessutom uppmanade att ”utgjuta ... [vårt] hjärta inför honom”. (Psalm 62:8) Hur kan det då komma sig att så många människor har fått intrycket att Gud inte besvarar deras böner? Betyder det att han inte bryr sig om oss?

I stället för att snabbt förebrå Gud för att han inte tycks göra något kan du tänka tillbaka på hur det var när du var barn. När dina föräldrar inte lät dig få allt du bad om, hände det då att du beskyllde dem för att inte älska dig? Många barn gör det. Men när du blev äldre insåg du att kärlek kommer till uttryck på många sätt och att detta att ge efter för ett barns alla önskningar egentligen inte är att visa kärlek.

På liknande sätt är det med Jehova. Om han inte alltid besvarar våra böner på det sätt som vi förväntar oss, betyder inte det att han ignorerar oss. Gud visar i själva verket att han har omtanke om oss på många sätt.

”Genom honom har vi liv”

Först och främst har vi Gud att tacka för att ”vi [har] liv och rör oss och är till”. (Apostlagärningarna 17:28) Genom att han ger oss liv visar han verkligen sin kärleksfulla omtanke!

Jehova ger oss också det vi behöver för att förbli vid liv. I Bibeln står det: ”Han låter grönt gräs skjuta upp för djuren och växter till människans tjänst, han frambringar föda ur jorden.” (Psalm 104:14) Ja, vår Skapare ger oss mer än bara det allra nödvändigaste. På ett frikostigt sätt ger han oss ”regn från himlen och fruktbara tider och [fyller] till brädden ... [våra] hjärtan med mat och glädje”. (Apostlagärningarna 14:17)

Men trots det kanske somliga frågar sig: ”Om Gud älskar oss så mycket, varför låter han oss då lida?” Vet du vad svaret på den frågan är?

Är det Gud som bär skulden?

Mycket av mänsklighetens lidande är självförvållat. Det är till exempel välkänt att vissa handlingar och vanor medför stora risker. Ändå inlåter sig människor på sexuell omoraliskhet, missbrukar alkohol och andra droger, röker, tar del i extremsporter, kör för fort och så vidare. Om ett sådant riskfyllt handlingssätt leder till problem, vem bär i så fall skulden? Är det Gud eller den som handlar oförståndigt? Guds inspirerade ord säger: ”Bli inte vilseledda: Gud lurar man inte. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” (Galaterna 6:7)

Dessutom skadar människor ofta varandra. När en nation förklarar krig är det sannerligen inte Gud som bär skulden för det lidande som blir följden. När en våldsverkare angriper en medmänniska, är det då Guds fel om det leder till att den angripne skadas eller dör? Naturligtvis inte! När en diktator förtrycker, torterar och mördar sina undersåtar, skall vi då ge Gud skulden för det? Det skulle vara oförnuftigt. (Predikaren 8:9)

Hur är det då med de miljoner som lever i yttersta misär eller som svälter? Är det Guds fel? Nej. Vår jord kan frambringa föda som mer än väl räcker åt alla. (Psalm 10:2, 3; 145:16) Det är den ojämna fördelningen av det gudagivna överflödet som leder till den utbredda hungern och fattigdomen.  Och människans själviskhet gör det omöjligt att lösa sådana problem.

Den grundläggande orsaken

Men vems fel är det när någon blir sjuk eller dör på grund av hög ålder? Skulle du bli förvånad över att få veta att inte heller det är Guds fel? Gud skapade inte människan för att bli gammal och dö.

När Gud satte det första människoparet, Adam och Eva, i Edens trädgård, gav han dem möjligheten att få leva för evigt i ett jordiskt paradis. Men han önskade givetvis att jorden skulle befolkas av människor som uppskattade det de hade fått. Han ställde därför upp villkor som var förbundna med deras framtida liv. Adam och Eva skulle få leva i paradiset bara så länge som de förblev lydiga mot sin kärleksfulle Skapare. (1 Moseboken 2:17; 3:2, 3, 17–23)

Sorgligt nog gjorde Adam och Eva uppror. Eva valde att lyssna till Satan, Djävulen. Han ljög för henne och sade rentav att Gud undanhöll henne något gott. Hon slog därför in på en oberoende kurs och försökte ”bli som Gud med kunskap om gott och ont”. Adam gjorde likadant och slog in på samma upproriska kurs. (1 Moseboken 3:5, 6)

I och med att Adam och Eva syndade på det här sättet visade de sig vara ovärdiga att få leva för evigt. De drabbades av syndens förödande följder. Deras styrka och vitalitet avtog, och med tiden dog de. (1 Moseboken 5:5) Men deras uppror fick långt allvarligare konsekvenser. Vi lider fortfarande av följderna av deras synd. Aposteln Paulus skrev: ”Synden kom in i världen genom en enda människa [Adam], och döden genom synden, och ... på så sätt spred sig [döden] till alla människor därför att de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) Ja, på grund av Adams och Evas uppror har synd och död spritt sig till hela den mänskliga familjen likt en elakartad sjukdom.

Det starkaste beviset för att Gud bryr sig om oss

Innebär det här att det inte finns något hopp för människorna, som Gud har skapat? Nej, och här kommer vi till det starkaste beviset för att Gud bryr sig om oss.  Gud har, till stor kostnad för sig själv, tillhandahållit det som behövs för att återlösa mänskligheten från synd och död. Återlösningspriset var Jesu fullkomliga liv som villigt gavs till förmån för oss. (Romarna 3:24) Aposteln Johannes skrev därför: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte skall bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” (Johannes 3:16) Tack vare denna enastående kärlekshandling har vi åter möjlighet att få evigt liv. Paulus skrev följande till romarna: ”Genom ett enda rättfärdiggörelseverk [har] följden för människor av alla slag blivit att de har förklarats rättfärdiga för liv.” (Romarna 5:18)

Vi kan vara övertygade om att det vid Guds bestämda tid inte längre kommer att finnas vare sig lidande eller död på planeten jorden. I stället kommer förhållandena att vara sådana som Uppenbarelseboken förutsäger: ”Se! Guds tält är bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk. Och Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka varje tår från deras ögon, och döden skall inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer. Det som en gång var är borta.” (Uppenbarelseboken 21:3, 4) Nu kanske du säger: ”Det där kommer jag inte att få uppleva under min livstid.” Men faktum är att du kan få det. Och även om du skulle dö, kan Gud uppväcka dig. (Johannes 5:28, 29) Det är vad Gud har för avsikt att göra, och det är vad som kommer att ske. Så det finns ingen som helst sanning i påståendet att Gud inte bryr sig om oss!

”Närma er Gud”

Det är tröstande att veta att Gud har tagit initiativet till en långsiktig, bestående lösning på problemet med mänskligt lidande. Men hur hjälper det oss nu? Vad kan vi göra om vi förlorar en närstående i döden eller om vårt barn blir sjukt? Ännu har inte Guds bestämda tid för att ta bort sjukdom och död kommit. Bibeln visar att vi behöver vänta ytterligare en tid innan lösningen kommer. Men Gud har inte övergett oss. Lärjungen Jakob sade: ”Närma er Gud, så skall han närma sig er.” (Jakob 4:8) Ja, vår Skapare inbjuder oss att ha ett nära, personligt förhållande till honom, och de som har det kommer alltid att få hans stöd även i de allra svåraste situationer.

Hur kan vi då närma oss honom? Kung David ställde en liknande fråga för omkring tre tusen år sedan och sade: ”Jehova, ... vem får bo på ditt heliga berg?” (Psalm 15:1) David besvarade själv frågan när han fortsatte med att säga: ”Den som vandrar oklanderligt och utövar rättfärdighet och talar sanning i sitt hjärta. Han baktalar inte med sin tunga. Mot sin nästa gör han inte något ont.” (Psalm 15:2, 3) Jehova välkomnar med andra ord dem som följer den kurs som Adam och Eva inte ville följa. Han närmar sig dem som gör hans vilja. (5 Moseboken 6:24, 25; 1 Johannes 5:3)

Hur kan vi göra Guds vilja? Vi måste lära oss vad som är ”utmärkt och välbehagligt i Guds, vår Räddares, ögon” och sedan välja att handla i överensstämmelse med det. (1 Timoteus 2:3) Det innebär att vi skaffar oss exakt kunskap i Guds ord, Bibeln. (Johannes 17:3; 2 Timoteus 3:16, 17) Och det innebär mer än att bara läsa Bibeln då och då. Vi måste efterlikna judarna i Berea under det första århundradet som lyssnade till det Paulus förkunnade. Vi läser om dem: ”De tog emot ordet med allra största villighet och forskade dagligen i Skrifterna för att veta om det förhöll sig så med dessa ting.” (Apostlagärningarna 17:11)

Det är på samma sätt för oss i dag. Ett grundligt studium av Bibeln stärker vår tro på Gud och hjälper oss att bygga upp ett nära förhållande till honom. (Hebréerna 11:6) Det hjälper oss också att förstå exakt hur Jehova handlar med mänskligheten – inte bara för att ge kortsiktiga fördelar, utan i synnerhet för att det i längden skall bli till det bästa för dem som har en rätt inställning.

Tänk på följande uttalanden av några kristna som har ett nära förhållande till Gud. ”Jag älskar verkligen Jehova, och jag har så mycket att tacka honom för”, säger 16-åriga  Danielle. ”Han har gett mig kärleksfulla föräldrar som har en genuin kärlek till honom och som har fostrat mig i harmoni med hans ord, Bibeln.” En kristen man i Uruguay skriver: ”Mitt hjärta är fyllt av uppskattning, och jag tackar uppriktigt Jehova för hans oförtjänta omtanke och vänskap.” Gud välkomnar även de yngre. Sjuåriga Gabriela säger: ”Jag älskar Gud mest av allt i hela vida världen! Jag har en egen bibel. Jag älskar att läsa om Gud och hans Son.”

I dag finns det miljoner människor världen över som helhjärtat instämmer i psalmistens ord: ”Det är gott för mig att jag närmar mig Gud.” (Psalm 73:28) De har fått hjälp att klara av de problem som de ställs inför, och de har det tillförlitliga hoppet att få leva för evigt i ett jordiskt paradis. (1 Timoteus 4:8) Varför inte göra det till ditt mål att ”närma ... [dig] Gud”? Vi har ju fått löftet: ”Han ... är [inte] långt borta från någon enda av oss.” (Apostlagärningarna 17:27) Ja, Gud bryr sig verkligen om dig!

[Bilder på sidan 5]

Jehovas omtanke om oss kommer till uttryck på många sätt

[Bild på sidan 7]

Även små barn kan närma sig Gud

[Bilder på sidan 7]

Jehova hjälper oss nu att hålla ut. När hans bestämda tid är inne kommer han att ta bort sjukdom och död