Skip to content

Skip to table of contents

Olketa Main Point From Buk Bilong Job

Olketa Main Point From Buk Bilong Job

Word Bilong Jehovah Hem Laef

Olketa Main Point From Buk Bilong Job

JOB stap long land bilong Uz, wea distaem olketa kolem Arabia. Staka Israelite stap long Egypt long datfala taem. Nomata Job hem no wanfala Israelite, hem man wea worshipim Jehovah God. Bible hem sei olsem abaotem Job: “No eniwan olsem hem stap long earth, wanfala man wea no garem blame and garem stretfala fasin, wea fraet long God and tanawe from nogud fasin.” (Job 1:8) Luk olsem samting wea happen long Job hem kamap bihaen son bilong Jacob, Joseph hem dae, and bifor Moses kamap profet, wea tufala hia barava spesol servant bilong Jehovah.

Luk olsem Moses nao raetem buk bilong Job. Maet hem herem story abaotem Job taem hem stap for 40 year long Midian, ples wea stap klosap long land bilong Uz. Taem Moses leadim olketa Israelite for 40-fala year raonem wilderness, long end bilong datfala taem olketa stap klosap long land bilong Uz, and long there maet Moses herem story abaotem last tu-thri year bilong laef bilong Job. * Wei wea hem raetem experience bilong Job hem barava naes fogud, wea hem olsem wanfala nambawan raeting. Winim datwan, hem ansarem olketa kwestin olsem: Why nao gud pipol safa? Why nao Jehovah letem wicked fasin gohed? Waswe, olketa man wea no perfect fit for gohed faithful long God? From buk bilong Job hem part bilong Word bilong God, message wea stap insaed long hem garem laef and paoa distaem tu.—Hebrews 4:12.

“DAY WEA MI BORN HEM SHUD NO KAMAP”

(Job 1:1–3:26)

Wanday, Satan kwestinim sapos Job hem really faithful long God or nomoa. Jehovah letem Satan for testim Job long wei for mekem hem kasem olketa barava hard samting. Bat nomata olsem, Job nating want for “tok spoelem God.”—Job 2:9.

Thrifala fren bilong Job kam for “showimaot sorre.” (Job 2:11) Olketa sidaon witim hem and no talem eni toktok go kasem taem Job nao first wan for toktok and hem sei: “Day wea mi born hem shud no kamap.” (Job 3:3) Hem laek for olsem “olketa pikinini wea no lukim laet,” wea minim olketa pikinini wea dae insaed bele bilong mami bilong olketa.—Job 3:11, 16.

Ansa for Olketa Bible Kwestin:

1:4—Waswe, olketa pikinini bilong Job celebratem birthday? Nomoa. Languis word wea olketa iusim for “day” and “birthday” tufala difren, and olketa garem difren mining tu. (Genesis 40:20) Job 1:4 iusim datfala word “day,” wea hem minim from taem sun kamap go kasem taem sun go daon. Luk olsem sevenfala son bilong Job olketa savve mekem feast evri year for famili bilong olketa and olketa duim diswan for sevenfala day. Wanfala day, evriwan go feast long haos bilong wanfala son, then next day olketa go long haos bilong narawan. Each wan long olketa “garem day bilong olketa seleva.”

1:6; 2:1—Hu nao Jehovah letem for kam front long hem? Jehovah letem datfala Word wea hem nao firstborn Son bilong Hem for kam front long hem, and olketa faithful angel. Hem letem tu, olketa angel ‘son bilong God,’ wea no obey olsem Satan. John 1:1, 18) Satan and olketa demon bilong hem stap long heven go kasem taem wea Kingdom bilong God hem start for rul long 1914. (Revelation 12:1-12) Wei wea Jehovah letem olketa for kam front long hem, hem givim chance long evri angel for herem samting wea Satan talem and for olketa minim evri samting wea join witim datwan.

1:7; 2:2—Waswe, taem Jehovah story long Satan hem toktok thru long eniwan? Bible no talem iumi staka samting abaotem wei wea Jehovah story witim olketa angel. Bat insaed wanfala vision profet Micaiah lukim wanfala angel story witim Jehovah, and datfala angel no story thru long eni narawan. (1 Kings 22:14, 19-23) So luk olsem, Jehovah no iusim eniwan for tok thru long hem taem hem story witim Satan.

1:21—Hao nao bae Job fit for go bak insaed “bele bilong mami” bilong hem? Jehovah God wakem man from “dust bilong graon.” Dastawe taem Job iusim disfala word “mami” diswan hem tokpiksa wea minim earth.—Genesis 2:7.

2:9—Wanem nao tingting bilong waef bilong Job taem hem talem hasband bilong hem for tok spoelem God and dae? Waef bilong Job lusim plande samting wea hasband bilong hem lusim tu. Hem masbi feel sorre tumas taem hem lukim hao firstaem Job hem strong and healthy bat gogo hem barava safa from datfala nogud sik. And tu, olketa pikinini wea hem lovem tumas olketa dae. Maet olketa samting olsem mekem hem sorre tumas, gogo hem no tingim samting wea moa important, wea hem nao wei wea tufala fren witim God.

Olketa Leson for Iumi:

1:8-11; 2:3-5. Example bilong Job showimaot hao faithful fasin hem minim iumi mas talem and duim stret samting and servem Jehovah from stretfala samting nao muvim iumi.

1:21, 22. Taem iumi gohed for loyal long Jehovah long gudfala taem and long hardfala taem, iumi pruvim Satan hem man for laea.—Proverbs 27:11.

2:9, 10. Iumi shud olsem Job. Iumi shud gohed for garem strongfala faith nomata sapos olketa insaed famili no tinghae long olketa spiritual samting wea iumi duim or sapos olketa trae for mekem iumi lusim or brekem faith bilong iumi.

2:13. Olketa fren bilong Job no savve talem eni samting abaotem God and olketa promis bilong hem for comfortim Job, bikos olketa no garem spiritual tingting.

“BAE MI NO LUSIM FAITHFUL FASIN BILONG MI!”

(Job 4:1–31:40)

Thrifala fren bilong Job gohed for sei Job masbi duim samfala nogud samting dastawe God barava panisim hem. Eliphaz nao first wan. Then bihaen Eliphaz, Bildad story moa, and iusim olketa word wea barava strong winim Eliphaz. Toktok bilong Zophar hem moa strong winim tufala hia.

Job hem no acceptim olketa laea toktok bilong olketa visitor bilong hem. From hem no minim why nao God letem hem for safa, hem start for tingting tumas abaotem wei for defendim hemseleva. Nomata olsem, Job lovem God and hem sei: “Bae mi no lusim faithful fasin bilong mi go kasem taem mi dae!”—Job 27:5.

Ansa for Olketa Bible Kwestin:

7:1; 14:14—Taem Job iusim toktok “waka wea man mas duim” and “service wea man mas duim,” wanem nao hem minim? Job iusim toktok, waka wea man mas duim, for minim wei wea bigfala trabol kasem hem, hem mekem laef bilong hem hard tumas. (Job 10:17) Wei wea man dae and stap long Sheol, wea minim grev, go kasem taem hem resurrect, hem samting wea man no savve missim. Dastawe Job kolem hem service wea man mas duim.

7:9, 10; 10:21; 16:22—Waswe, toktok hia showimaot Job hem no biliv long resurrection? Disfala toktok hem abaotem samting wea klosap for kasem hem. So wanem nao hem minim? Maet hem minim sapos hem dae, pipol wea stap long datfala taem bae no lukim hem moa. Bae olketa no lukim hem go bak long haos bilong hem and no eniwan bae tingim hem go kasem taem wea God markem. And tu, maet Job talem diswan from hem savve no eni man savve resurrectim hemseleva from Sheol. Job 14:13-15 hem barava showimaot klia hao Job hem garem hope long future for garem resurrection.

10:10—Hao nao Jehovah ‘pourim aot Job olsem milk’, and hao nao hem mekem Job ‘kamap olsem cheese’? Disfala toktok hem abaotem wei wea Job hem grow insaed bele bilong mami bilong hem.

19:20—Wanem nao Job minim taem hem talem disfala toktok, “Mi ranawe witim skin bilong teeth bilong mi”? Taem Job hem sei hem ranawe witim samting wea luk olsem hem no garem skin, maet datwan minim hem klosap lusim evri samting.

Olketa Leson for Iumi:

4:7, 8; 8:5, 6; 11:13-15. Iumi mas no kwiktaem for tingse trabol wea kasem wanfala man kamap from hem harvestim samting wea hem plantim and God no hapi long hem.

4:18, 19; 22:2, 3. Kaonsel wea iumi givim shud kam from Word bilong God, no from tingting bilong iumiseleva.—2 Timothy 3:16.

10:1. From Job feel nogud tumas and kros, hem no tingim olketa reason why nao hem safa. Iumi mas no feel nogud and kros taem iumi safa, bikos iumi minim klia why nao olketa samting olsem gohed for happen.

14:7, 13-15; 19:25; 33:24. Hope long resurrection savve strongim iumi taem iumi kasem enikaen test from Satan.

16:5; 19:2. Toktok bilong iumi shud encouragem narawan and strongim olketa, hem shud no mekem olketa feel nogud.—Proverbs 18:21.

22:5-7. Kaonsel wea garem faondeson from wei wea samwan accusim narawan and no garem pruv, hem iusles and savve spoelem man.

27:2; 30:20, 21. For gohed faithful hem no minim man mas perfect. Job hem rong for sei samting againstim God.

27:5. Job nomoa savve aotem faithful fasin bilong hemseleva, bikos faithful fasin hem depend long wei iumi wanwan lovem God. Dastawe iumi shud gohed for trae hard for strongim go moa love bilong iumi for Jehovah.

28:1-28. Man savve wea nao riches bilong earth hem stap. From hem kleva hem go lukaotem andanit long graon long olketa ples wea no eni bird olsem eagle savve lukim. For man kasem wisdom bilong God, hem mas fraet long Jehovah.

29:12-15. Iumi shud willing for showimaot loving-kaeness long olketa wea garem need.

31:1, 9-28. Job showimaot example for iumi saed long wei for stap klia long wei for plei witim feeling bilong narawan, wei for duim adultery, no showimaot justice and mercy taem iumi deal witim olketa narawan, wei for aftarem material samting, and wei for worshipim olketa idol.

“MI REPENT LONG DUST AND ASIS” [Job 42:6]

(Job 32:1–42:17)

Wanfala young man wea nem bilong hem Elihu hem stap tu long datfala taem. Hem patient and lisin long story bilong Job and thrifala fren bilong hem. Bat gogo, hem start for toktok. Hem stretem tingting bilong Job and thrifala wea gohed for mekem hem feel nogud.

Taem Elihu hem finis for toktok, Jehovah tok kam thru wanfala big wind. Hem no talem Job why nao hem safa. Bat, hem iusim olketa kwestin for helpem Job luksavve hao Olmaeti God hem garem barava bigfala paoa and nambawan wisdom. Job luksavve hem tok abaotem samting wea hem nating minim and hem sei: “Mi barava sorre long samting wea mi talem, and mi repent long dust and asis.” (Job 42:6) Taem test bilong Job hem finis, Jehovah givim hem reward for faithful fasin bilong hem.

Ansa for Olketa Bible Kwestin:

32:1-3—Wanem taem nao Elihu hem arrive? Thrifala fren bilong Job sidaon witim hem and nating toktok for sevenfala day. Elihu herem taem Job hem start for story long end bilong sevenfala day, and datwan showimaot Elihu masbi sidaon klosap long olketa finis bifor Job hem start for story.—Job 3:1, 2.

34:7—Hao nao Job hem olsem man wea “drinkim toktok for spoelem man olsem wata”? From wei wea Job hem barava feel nogud and wari, Job tingse olketa visitor tok spoelem hem, bat really olketa tok spoelem God. (Job 42:7) Dastawe Elihu sei from Job acceptim wei wea olketa tok spoelem hem, hem olsem wei wea wanfala man laek for drinkim wata.

Olketa Leson for Iumi:

32:8, 9. Wei wea man hem olo hem no minim hem wise. Hem need for minim Word bilong God and letem spirit bilong hem leadim hem for kasem datfala wisdom.

34:36. Taem Satan ‘testim iumi evribit,’ iumi garem chance for pruvim faithful fasin bilong iumi.

35:2. Elihu hem lisin gud and luksavve long really problem bifor hem talem eni samting. (Job 10:7; 16:7; 34:5) Bifor olketa Christian elder givim kaonsel olketa mas lisin gud firstaem, kasem information, and minim gud evri main samting.—Proverbs 18:13.

37:14; 38:1–39:30. Taem iumi ting raonem olketa nambawan waka bilong Jehovah, wea showimaot paoa and wisdom bilong hem, hem mekem iumi hambol and hem helpem iumi for luksavve hao wei for mekhae long wei wea Jehovah nomoa hem fit for rul hem moa important winim eni samting wea iumiseleva interest long hem.—Matthew 6:9, 10.

40:1-4. Taem iumi laek for komplen againstim Olmaeti, iumi shud ‘satem mouth bilong iumi witim hand.’

40:15–41:34. Olketa Behemoth (hippopotamus) and Leviathan (crocodile) barava strong tumas! For gohed strong for duim service bilong God, iumi need for kasem strong from Man wea wakem olketa strongfala animal hia, from hem givim iumi paoa.—Philippians 4:13.

42:1-6. Taem Job herem toktok bilong Jehovah and tingim olketa samting wea showimaot paoa bilong hem diswan helpem Job for “lukim God,” wea minim luksavve long truth abaotem hem. (Job 19:26) Diswan mekem hem changem tingting bilong hem. Taem iumi kasem kaonsel wea kam from Bible, iumi shud barava want for luksavve hao iumi rong and iumi need for change.

Gohed Strong Olsem Wei wea “Job Gohed Strong and No Givap”

Buk bilong Job hem showimaot klia hao God hem no mekem olketa man for safa. Satan nao duim datwan. Wei wea God letem wicked fasin for gohed long earth hem mekem iumi garem chance for pruvim faithful fasin bilong iumi, and wei wea iumi sapotim sovereign rul bilong Jehovah.

Olsem Job, evriwan wea lovem Jehovah bae kasem olketa test. Buk bilong Job helpem iumi for gohed strong and no givap. Hem showimaot hao olketa problem bilong iumi bae no gohed for olowe. James 5:11 hem sei: “Iufala herem hao Job gohed strong and lukim samting wea Jehovah duim.” Jehovah givim reward long Job from hem gohed for garem faithful fasin. (Job 42:10-17) Iumi garem barava nambawan hope long future, hem nao datfala hope for laef olowe long Paradaes earth! Olsem Job, iumi tu mas disaed strong for no lusim faithful fasin bilong iumi.—Hebrews 11:6.

[Footnotes]

^ par. 2 Buk bilong Job hem story abaotem olketa samting wea happen insaed winim 140 year, start from 1657 go kasem 1473 B.C.E.

[Piksa long page 16]

Wanem nao iumi savve lanem from wei wea “Job gohed strong and no givap”?