Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Menlapen Poraus Seni Ewe Aülüngätin Me Arüäänüün Kinikinin Ewe Puken Kölfel

Menlapen Poraus Seni Ewe Aülüngätin Me Arüäänüün Kinikinin Ewe Puken Kölfel

Än Jiowa We Kapas Mi Manau

Menlapen Poraus Seni Ewe Aülüngätin Me Arüäänüün Kinikinin Ewe Puken Kölfel

EWE soumakkei köl mi fel a eisini Kot: “Repwe arongafeili om tong enlet lon ewe peias, are om tuppwel lon Apatton?” (Kölfel 88:11) Pölüan pwe aapw. Sise tongeni mwareiti Jiowa ika sise manau. Eü popun mi mürinnö fän iten manauach, pwe sipwe mwareiti Jiowa, iwe, manauach ina eü popun mi mürinnö fän iten ach sipwe mwareiti i.

Lon Kölfel 73 tori 106, ewe aülüngätin me arüäänüün kinikinin ei puken Paipel, a wor chommong popun sipwe mwareiti ewe Chon Föratä me efeiöchü itan. Ach ekiekifichi ussun ekkeei köl mi fel epwe alapalo ach kilisou fän iten ewe “kapasen Kot” me älisikich le amürinnöölo ach kapasen mwareiti i. (Ipru 4:12) Sipwe akkom poraus ussun ewe aülüngätin kinikinin Kölfel.

“NGE MI CHOK MURINNO NGENIEI AI UPWE ARAP NGENI KOT”

(Kölfel 73:1–89:52)

Asaf are chon le imwan ra makkei Kölfel 1 tori 11 lon ewe aülüngätin kinikin. Ewe äewin köl a awewei met a älisi Asaf pwe esap tup ren ekiek mi mwääl. A filiöch. Iwe, a kölüwü: “Nge mi chok murinno ngeniei ai upwe arap ngeni Kot.” (Kölfel 73:28) Mwirin, mei wor eü kölün lolilen ussun taloon Jerusalem lon Kölfel 74. Kölfel 75, 76, me 77 ra pwäratä pwe Jiowa emön sou kapwüng mi pwüng, ewe Chon Amanaua ekkewe mi mosonoson, me ewe Chon Aüselinga iotek. Kölfel 78 a enniwili uruwoon Israel seni ränin Moses tori ränin Tafit. Kölfel 79 eü kölün lolilen ussun taloon ewe imwen fel. Lon Kölfel 80, mei wor eü iotek pwe nöün Kot kewe aramas repwe pöchökkül sefäl. Mei wor kapasen pesepes pwe aramas repwe älleasochisi Jiowa lon Kölfel 81. Kölfel 82 me 83 ir iotek pwe än Kot kapwüng epwe tori ekkewe sou kapwüng mi ppwor me chokkewe mi oputa Kot.

Nöün Kora kewe ra makkei: “Nguni a fakkun positi, ewer, a pwal mesarochelo, ren ekkewe rummwen imwen ewe Samol.” (Kölfel 84:2) Kölfel 85 a tingor pwe Kot epwe efeiöchü ekkewe aramas mi liwin seni Papilon. Ei köl mi fel a menlapei pwe feiöch lon pekin ngün ra lamot seni ekkewe feiöch lon pekin aion. Lon Kölfel 86, Tafit a tingor pwe Kot epwe tümünü me asukula i. Kölfel 87 eü köl ussun Saion me chokkewe ra uputiu ie. Mei wor eü iotek ngeni Jiowa lon Kölfel 88. Kölfel 89 a menlapei än Jiowa tong a pwälo lon ewe pwon a fisitä lefilen Jiowa me Tafit. Etan a makkei ei köl. Eli i emön lein ekkewe fömön sou tipatchem lon ränin Solomon.​—1 King 4:31.

Pölüen Kapas Eis Seni Ekkeei Wökisin:

73:9—Ifa ussun ekkewe aramas mi ngaü ra “u ngeni ekkewe lang ren auer, o chon-mongor ra fetalen-mwalesol-feil won fonufan”? Ekkewe aramas mi ngaü rese suföliiti chonläng are chon fönüfan, iwe, ra muttir esiita Kot ren auer. Ra pwal pweni aramas ren chönauer.

74:13, 14—Ineet Jiowa a ‘atailo mokuren ekkewe traikon won ekkewe konik me amokuelo ekkewe mokuren Lifaiatan’? Lon Isikiel 29:3, ‘Farao ewe kingen Isip’ ewe ‘alikitor mi watte mi kon won ewe chanpupu Nil.’ Eli Lefaiatan a liosuetä nöün Farao kewe sounfiu mi pöchökkül. (Kölfel 74:14) Amöküloon mökürer a wewe ngeni ewe fansoun Farao me nöün kewe sounfiu ra kkuf lupwen Kot a angasalo Israel.

75:4, 5, 10—Ifa weween ewe kapas “mechan”? Mechan man ra ussun chök pisekin maun. Iwe, weween ewe kapas “mechan,” manaman are pöchökkül. Jiowa a atekiatä mechan nöün kewe aramas, iwe, ra tekietä, nge a “poku seni mechan ekkewe aramas mi ingau meinisin.” Iwe, sisap ‘atekiata’ mechach, weween pwe sisap lamalam tekia. Pokiten Jiowa a atekiatä aramas, sipwe chechchemeni pwe i a awiisa ngenikich wiisach lon ewe mwichefel.​—Kölfel 75:7.

76:10—Ifa ussun “songen ekkewe aramas” a mwareiti Jiowa? Mi tongeni öch mwiriloon lupwen Kot a mut ngeni aramas ar repwe songeiti kich pokiten kich nöün chon angang. Ewe riäfföü sia meefi a tongeni emiriitikich. Jiowa a mut ngeni ekkeei sokkun osukosuk pokiten sia tongeni käeö seniir. (1 Piter 5:10) ‘Nusun ewe song [Kot] a riri ngeni lukanapan.’ Iwe nge, ifa ussun ika sia riäfföü tori mälo? Iwe, ach likiitü a pwal tongeni mwareiti Jiowa. Neman ekkewe aramas mi küna ach likiitu fän tuppwöl repwe pwal mwareiti Kot.

78:24, 25—Met popun manna a iteni “mongo seni lang” pwal “pilaua an ekkewe chonlang”? Sap minne pwe ekkewe chonläng ra äni ewe manna. Manna ewe “mongo seni lang” pokiten a feito seni läng. (Kölfel 105:40) Pokiten chonläng ra nonnom lon läng, eli ewe poraus pwe manna ewe “pilaua an ekkewe chonlang,” a chök wewe ngeni pwe Kot, ewe a nonnom lon läng, a awora ewe manna. (Kölfel 11:4) Are, neman Jiowa a nöünöü ekkewe chonläng ren an epwe awora ngeni chon Israel ewe manna.

82:1, 6—Iö ekkewe “kot” me iö “noun Ewe mi Fakkun Tekia”? Ekkewe ruu poraus ra weneiti soukapwüng lon Israel. Mi fich ar iteni kot pokiten ra fos fän iten Kot me ra tupuni Kot.—Jon 10:33-36.

83:2—Ifa weween “ra pwisata mokurer”? Weween pwe ra mmonletä ar repwe anganga nemenem, mwökütüküt, ü ngeni aramas, fiu, are eriäfföü aramas.

Ekkewe Lesen Fän Itach:

73:2-5, 18-20, 25, 28. Sisap lolowoiti aramas mi ngaü me wöüöch. Sisap appirü ar kewe föfföringaü. Ra feffetäl won efoch aal mi mitimit. Repwe “poutmwalilo.” Pwal och, pokiten föfföringaü ese tongeni wes fän än aramas nemenem, iwe, ach achocho le awesalo föfföringaü epwe lamot mwääl. Asaf a likiitu fän än aramas kewe föfföringaü ren an “arap ngeni Kot” me an chiechiöch ngeni Kot. Itä sipwe appirü Asaf.

73:3, 6, 8, 27. Sipwe tümünü pwe sisap sikasini ach kewe tufich, lamalam tekia, turunufas, are chüri aramas pwal mwo nge lupwen epwe wor winnach ika sipwe föri ina ussun.

73:15-17. Lupwen sia fitikoko lon ach ekiek, sisap aporausafetalei ewe poraus mi aosukosukakich ngeni aramas ese lifilifil. Repwe chök osukosuk lupwen ra rongorong ewe poraus. Sipwe pwisin ekkekieki ussun ewe poraus a aosukosukakich me kütta älillis seni chienach kewe chon lükü.—An Salomon Fos 18:1.

73:21-24. Ika letipach a maras pokiten a ussun itä pwe aramas mi ngaü ra sopwöch senikich, sia ussun chök ekkewe man rese silei ekiek. Ei ekiek a muttir määritä mwen sia ekiekifichi ussun met sia fen küna. A pop seni ach kewe memmeef chök. Itä sipwe kütta emmwen seni än Jiowa fön, me eäni lükülük pwe Jiowa epwe ‘amwöchü pöüch’ me älisikich. Pwal och, Jiowa epwe ‘angeekich lon ling,’ weween pwe sia tongeni chiechiöch ngeni i.

77:6. Ach tongei me kükkütta poraus mi enlet lon pekin ngün, epwe wewe ngeni ach awora chommong awa ren ach käeö me ekkekiekifichi ussur. Mei lamot ach akkota ineet sipwe äläemön chök pwe sipwe föri ena.

79:9. Jiowa a aüselinga ach kewe iotek, äkkäewin lupwen sia iotek ussun piniloon itan.

81:13, 16. Ach aüseling ngeni Jiowa me ach feffetäl lon an kewe aal epwe emmwen ngenikich feiöch wachemuk.—An Salomon Fos 10:22.

82:2, 5. Pwüngüngaü a efisatä mwökütükütun “longolongun fonufan.” Föfföringaü ra ataielo menemenöchün nonnomöchün aramas.

84:1-4, 10-12. Ekkewe soumakkei ekkeei köl mi fel ra fokkun aücheaani imwen Jiowa we me ewe menemenöch ra meefi pokiten wiiser kewe. Iei eü pisekin nengeni fän itach.

86:5. Sia fokkun kilisou pwe Jiowa a “kirokiroch” are a muttir omusalo ach kewe tipis. A chök atittina chon tipis mi aier ren an epwe küna minne mi atufichi an ümöümöch ngeniir.

87:5, 6. Ekkewe mi manau lon ewe Paratis won fönüfan repwe silei iten ekkewe mi manausefäl ngeni manau lon läng? Neman ekkeei wökisin ra affata pwe repwe silei iter.

88:13, 14. Eli ese muttir pölü ach iotek ussun eü osukosuk pokiten Jiowa a mochen pwe sipwe pwäralo pöchökkülen ach tongei i.

“OUPWE APASA AMI KILISOU NGENI I, OUPWE MWAREITI ITAN”

(Kölfel 90:1–106:48)

Ekieki mwo ekkoch ekkewe popun sipwe mwareiti Jiowa mi mak lon ewe arüäänüün kinikinin Kölfel. Lon Kölfel 90, Moses a alöllöfengenni nonnomun “ewe mi King fansoun meinisin,” ren mwochomwochen manauen aramas. (1 Timoti 1:17) Me ren Kölfel 91:2, Jiowa än Moses “leenien op me an imwen maun,” pwal ewe Popun an menemenöch. Ekkoch ekkena köl mi fel mwirin ra awewe won lapalapen Kot kewe mi ling, tekian an ekiek, me an kewe angang mi amwarar. A mak lon ülüngät köl pwe Jiowa “iei i mi King.” (Kölfel 93:1; 97:1; 99:1) Lupwen emön a makkei pwe Jiowa ewe Chon Förikich, a etiwakich ach sipwe ‘apasa ach kilisou ngeni i, me mwareiti itan!’—Kölfel 100:4.

Ifa ussun emön sou nemenem mi niuokusiiti Jiowa epwe nemeni an kewe föfför? Kölfel 101, makkeien Tafit, a pölüeni ena kapas eis. Kölfel 102 a erenikich pwe Jiowa “epwe lolileniesini iotekin ekkewe aramas mi mäsen, o esap turunufasei ar iotekin tingor.” (Kölfel 102:17) Kölfel 103 a menlapei än Jiowa tong me ümöümöch. A iei ussun ewe soumak a köl ussun forien Jiowa won fönüfan: “Samol, om kewe angang mi fakkun chommong! Ka forata mettoch meinisin ren om tipatchem; fonufan a urelo ren foriom kewe.” (Kölfel 104:24) Ekkewe ruu säingoon köl lon ei arüäänüün kinikin ra mwareiti Jiowa pokiten an kewe angang mi fokkun amwarar.​—Kölfel 105:2, 5; 106:7, 22.

Pölüen Kapas Eis Seni Ekkeei Wökisin:

91:1, 2—Ifa weween ach “nonnom fan nurun Ewe mi Manaman Chapur,” iwe, ifa ussun sia tongeni nonnom ie? Ei kapas monomon a wewe ngeni lapalapach lupwen sia nonnom fän än Kot tümün. Sia küna tümün seni feiengaü lon pekin ngün ikei ie. Ei leeni a monomonolo seni chokkewe rese eäni lükülük lon Kot. Sia nonnom fän nürün Kot lupwen sia silei pwe i ach we imwen maun me ach leenien op, lupwen sia mwareiti ewe Epinkepiisom, me lupwen sia afalafala ewe kapas allim ussun ewe Muu. Sia meefi lükülüköch lon pekin ngün pokiten ach silei pwe Jiowa a mmonletä fansoun meinisin an epwe älisikich.—Kölfel 90:1.

92:12—Ifa ussun aramas mi pwüng repwe “chommongelo usun chok ekkewe rupung”? Ewe rupung a ukkuwa. Emön epwe ussun chök ewe rupung ika a wenechar an kewe föfför me ren Jiowa me a “uwani uwa och.”​—Mattu 7:17-20.

Ekkewe Lesen Fän Itach:

90:7, 8, 13, 14. Ach kewe föfföringaü ra efeiengaüa ewe chiechi lefilen kich me ewe Kot mi enlet. Ekkewe tipis sia föri le monomon ra pwälo ngeni i. Iwe nge, ika sia aier me kul seniir, iwe, Jiowa epwe chiechisefäl ngenikich, epwe ‘akinamwekich ren an tong enlet.’

90:10, 12. Manauach a mwochomwoch. Iwe, sipwe ekieki ussun ‘minne sipwe föri lon ach keei ran.’ Ifa ussun? Ren ach “ani letip mi tipatchem,” are, ren ach mwöküt fän tipatchem pwe ach kewe rän lusun resap solap nge, sipwe apwapwai Jiowa ren met sia föri. Weween pwe sipwe akkomwa mettochun ngün me äeäöchü ach fansoun.​—Efisus 5:15, 16; Filipai 1:10.

90:17. Mei pwüng ach sipwe iotek pwe Jiowa epwe “anukuchara angangen pouch” me efeiöchükich lon ewe angangen afalafal.

92:14, 15. Pokiten ra käeöfichi ewe Paipel me chiechiöch ngeni nöün Kot kewe aramas, ekkewe chinnap ra “ur ren apach, o ar chön mi arauarau,” are ra pöchökkül lon pekin ngün mi fokkun aüchea ngeni ewe mwichefel.

94:19. Ese lifilifil ekkewe “chommong mettoch” letipach a aureki, iwe nge, ach älleaani me ekkekieki ussun ekkewe “kapasen achipa” lon ewe Paipel epwe auruurukich.

95:7, 8. Ach aüselinga, äfänni, me älleasochisi ewe fön lon Paipel epwe tümünükich seni ppworoingaüeloon letipach.—Ipru 3:7, 8.

106:36, 37. Ekkeei wökisin ra aririfengenni fel ngeni lios me asor ngeni timon. Weween pwe emön mi äeä lios lon an fel ngeni Kot a tongeni feiengaü pokiten etipetipaen ekkewe timon. Ina popun ewe Paipel a öüröürakich pwe sipwe ‘tumunu seni’ uluulun me lios lon ach fel.​—1 Jon 5:21.

“Oupwe Mwareiti Ewe SAMOL!”

Ekkewe ülüngät säingoon köl ra muchulo ren ei kapasen pesepes: “Oupwe mwareiti ewe SAMOL!” Kölfel 150 a pwal poputä ren ena kapasen pesepes. (Kölfel 104:35; 105:45; 106:1, 48) Ren enletin, “Oupwe mwareiti ewe SAMOL!” a mak fän chommong lon ei kinikinin ewe puken Kölfel.

Mei wor chommong popun sipwe mwareiti ewe SAMOL are mwareiti Jiowa. A wor poraus lon Kölfel 73 ngeni 106 sipwe ekiekifichi won. Ach fori ena epwe auralo letipach ren kilisou ngeni Semach lon läng. Lupwen sia chechchemeni ekkewe mettoch meinisin a fen föri fän itach, me sia ekieki ussun minne epwe föri fän itach lon mwach kkan, iwe, sipwe mochen mwareiti Jiowa ren unusen letipach!

[Sasing lon pekin taropwe 8]

Ussun chök Asaf, sia tongeni pworacho ngeni föfföringaü ren ach “arap ngeni Kot”

[Sasing lon pekin taropwe 9]

Farao a kkuf lon ewe Setipar

[Sasing lon pekin taropwe 9]

En mi silei popun ewe mana a iteni “pilaua an ekkewe chonlang”?

[Sasing lon pekin taropwe 11]

Met epwe akinamwelo letipach lupwen sia “aureki chommong mettoch”?