Jehovas ord är levande

Viktiga detaljer från Ordspråksboken

KUNG SALOMO i det forntida Israel ”uttalade tre tusen ordspråk”. (1 Kungaboken 4:32) Har vi tillgång till hans visa uttalanden? Ja, det har vi. Ordspråksboken, som fullbordades omkring 717 f.v.t., innehåller många av Salomos ordspråk. Endast de två sista kapitlen tillskrivs andra skribenter – Agur, Jakes son, och kung Lemuel. Men somliga menar att Lemuel är ett annat namn för Salomo.

De inspirerade uttalanden som är samlade i Ordspråksboken är skrivna i det tvåfaldiga syftet ”att man skall lära känna vishet och tuktan”. (Ordspråksboken 1:2) Dessa uttalanden hjälper oss att förvärva vishet, dvs. förmågan att se saker och ting klart och att använda kunskap för att lösa problem. De ger oss även tuktan, dvs. moralisk fostran. Om vi ägnar uppmärksamhet åt dessa ordspråk och följer de råd som de ger, kan det påverka vårt hjärta, bidra till vår lycka och göra att det går bra för oss. (Hebréerna 4:12)

”FÖRVÄRVA VISHET” OCH ”GRIP TAG I TUKTAN”

(Ordspråksboken 1:1–9:18)

”Den sanna visheten ropar högt på gatan”, säger Salomo. (Ordspråksboken 1:20) Varför bör vi lyssna till vishetens höga och tydliga röst? I kapitel 2 nämns många fördelar med att förvärva vishet. I kapitel 3 behandlas hur vi kan få förtrolig vänskap med Jehova. Salomo säger sedan: ”Visheten är det viktigaste. Förvärva vishet; och för allt som du har förvärvat, förvärva förstånd. Grip tag i tuktan; släpp den inte.” (Ordspråksboken 4:7, 13)

Vad kan hjälpa oss att stå emot det omoraliska inflytandet från världen? I kapitel 5 i Ordspråksboken finns svaret: Vi måste använda vår tankeförmåga och se upp för det som världen frestar med. Tänk också på det höga pris man får betala när man begår omoraliska handlingar. I det följande kapitlet varnas vi för handlingar och tänkesätt som äventyrar vårt förhållande till Jehova. I kapitel 7 ges en värdefull redogörelse för hur en omoralisk person handlar. I kapitel 8 beskrivs på ett fascinerande sätt hur värdefull och tilltalande visheten är. Ordspråken i de tidigare kapitlen sammanfattas i kapitel 9 genom en  intressant illustration som motiverar oss att förvärva vishet.

Svar på bibliska frågor:

1:7; 9:10 – På vilket sätt är fruktan för Jehova ”början till kunskap” och ”början till vishet”? Utan fruktan för Jehova kan det inte finnas någon sann kunskap, eftersom han har skapat allt och är Bibelns författare. (Romarna 1:20; 2 Timoteus 3:16, 17) Han är själva källan till all sann kunskap. Därför börjar sådan kunskap med en vördnadsfull fruktan för Jehova. Gudsfruktan är början också till vishet, eftersom det inte kan finnas någon vishet utan kunskap. En person som saknar fruktan för Jehova använder inte heller den kunskap han har till att ära Skaparen.

5:3 – Varför kallas en prostituerad en ”främmande kvinna”? I Ordspråksboken 2:16, 17 beskrivs en ”främmande kvinna”, och det sägs om henne att hon ”har glömt sin Guds förbund”. De som tillbad falska gudar eller som gjorde sig främmande för den mosaiska lagen genom att ignorera den kallades ”främlingar”. Detta inbegrep prostituerade. (Jeremia 2:25; 3:13)

7:1, 2 – Vad innefattas i ”mina ord” och ”mina bud”? Förutom undervisningen från Bibeln innefattas de regler som föräldrar ställer upp till sin familjs bästa. Barn och ungdomar måste följa både sådana regler och den bibliska undervisning de får av sina föräldrar.

8:30 – Vem är den ”mästerlige arbetaren”? Den personifierade visheten kallar sig själv en mästerlig arbetare. Denna personifikation är inte bara ett litterärt stilgrepp för att beskriva vad som kännetecknar visheten, utan är också en symbolisk beskrivning av Guds förstfödde Son, Jesus Kristus, i hans föremänskliga tillvaro. Långt innan han föddes som människa på jorden frambringade Jehova honom ”som begynnelsen av sin väg”. (Ordspråksboken 8:22) Som ”en mästerlig arbetare” arbetade han tillsammans med sin Fader när allt skapades. (Kolosserna 1:15–17)

9:17 – Vad är ”stulet vatten”, och varför är det ”sött”? I Bibeln liknas sexuellt umgänge inom äktenskapet vid att dricka uppfriskande vatten som man hämtat ur sin egen brunn, och därför representerar stulet vatten hemliga omoraliska sexuella förbindelser. (Ordspråksboken 5:15–17) Vattnet känns sött därför att man tror att man kan undgå upptäckt.

Lärdomar för oss:

1:10–14. Vi måste vara på vår vakt så att syndares löften om rikedom inte får oss att slå in på deras onda vägar.

3:3. Vi bör sätta stort värde på kärleksfull omtanke och sannfärdighet och bära dessa egenskaper synligt, som om de vore ett ovärderligt halsband. Vi måste också skriva dem på vårt hjärta och på så sätt göra dem till en oskiljaktig del av vår personlighet.

4:18. Den andliga kunskapen ökar hela tiden. För att förbli i ljuset måste vi fortsätta att vara ödmjuka och fogliga.

5:8. Vi bör hålla oss långt borta från allt omoraliskt inflytande, oavsett om det kommer från musik, underhållning, Internet, böcker eller tidskrifter.

5:21. Skulle någon som älskar Jehova byta bort sitt goda förhållande till den sanne Guden för några ögonblicks njutning? Naturligtvis inte! Den starkaste motivationen till att bevara den moraliska renheten är insikten om att Jehova ser vad vi gör och håller oss ansvariga.

6:1–5. Dessa verser avråder oss från att gå i borgen för andra eller att ta på oss oförståndiga ekonomiska åtaganden. Om vi har gjort något som vid en närmare granskning visar sig vara oförståndigt, bör vi utan dröjsmål enträget ”bestorma ... [vår] medmänniska” med ihärdiga vädjanden. Vi måste göra allt vi kan för att rätta till situationen.

6:16–19. De sju grundläggande kategorier som räknas upp i dessa verser innefattar  nästan alla slags orätta handlingar. Vi bör lära oss att hata dem.

6:20–24. En kristen uppfostran kan skydda oss från den fälla som sexuell omoral utgör. Föräldrar bör inte försumma att ge barnen sådan fostran med hjälp av Bibeln.

7:4. Vi bör uppodla tillgivenhet för vishet och förstånd.

ENSKILDA ORDSPRÅK SOM GER VÄGLEDNING

(Ordspråksboken 10:1–29:27)

Återstoden av Salomos ordspråk består av enskilda, kärnfulla uttalanden. De framställs i huvudsak som kontraster, paralleller och jämförelser, och de lär oss mycket om hur vi skall uppföra oss, tala och tänka.

Kapitlen 10–24 betonar hur viktigt det är att ha en vördnadsfull fruktan för Jehova. ”Hiskias, Judas kungs, män” gjorde en avskrift av ordspråken i kapitlen 25–29. (Ordspråksboken 25:1) Dessa ordspråk förmedlar viktiga lärdomar om bland annat vårt beroende av Jehova.

Svar på bibliska frågor:

10:6; fotnoten – Hur täcker ”de ondskefullas mun ... över våld”? Det kan antingen vara i betydelsen att de döljer sina avsikter att skada andra genom att tala inställsamt, eller att den fientlighet som de onda vanligen blir bemötta med tystar dem.

10:10 – Hur vållar ”den som blinkar med ögat” smärta? ”En oduglig människa” kanske inte nöjer sig med att ta till ”förvänt tal”, utan försöker också dölja sina motiv med kroppsspråket, kanske genom att ”blinka med ögat”. (Ordspråksboken 6:12, 13) Detta slag av bedrägeri kan orsaka stor känslomässig smärta hos den som drabbas.

10:29 – Vad är ”Jehovas väg”? Uttrycket ”Jehovas väg” avser inte den väg vi bör vandra i livet, utan det sätt varpå Jehova handlar med människorna. Guds handlande med människor betyder säkerhet för den klanderfrie men fördärv för den ondskefulle.

11:31 – Varför skall den ondskefulle få större lön än den rättfärdige? Lönen i det här fallet är den tuktan var och en får. När den rättfärdige felar får han tuktan i lön för sina fel. Den ondskefulle syndar medvetet och vägrar att vända om och göra det som är rätt. Han förtjänar därför, och får också, ett hårt straff.

12:23 – Hur ”täcker [man] över sin kunskap”? Att täcka över sin kunskap betyder inte att man aldrig visar den. Det betyder snarare att man använder sin kunskap taktfullt i stället för att högfärdigt skryta med den.

14:17 – På vilket sätt blir ”den man som har tankeförmåga ... hatad”? Det hebreiska uttryck som har översatts med ”tankeförmåga” kan antingen betyda urskillningsförmåga eller ett ont tänkesätt. En ondskefull man blir givetvis hatad. Men det blir även en man som använder sin tankeförmåga och som väljer att inte vara ”någon del av världen”. (Johannes 15:19)

18:19 – Hur är ”en förorättad broder ... mer otillgänglig än en stark stad”? Likt en stark stad som är belägrad kan en förorättad person vägra att låta sig bevekas. Stridigheterna mellan honom och den person som  förorättat honom kan lätt bli ett lika stort hinder som ”bommen för ett boningstorn”.

Lärdomar för oss:

10:11–14. För att våra ord skall vara uppbyggande måste vårt sinne vara fyllt med exakt kunskap och vårt hjärta vara motiverat av kärlek. Vishet måste styra vad som kommer ut ur vår mun.

10:19; 12:18; 13:3; 15:28; 17:28. Vi bör tänka innan vi talar och inte tala för mycket.

11:1; 16:11; 20:10, 23. Jehova vill att vi skall vara ärliga när vi gör affärer.

11:4. Det är dåraktigt att sträva efter materiellt välstånd på bekostnad av personligt studium av Bibeln, närvaro vid möten, bön och tjänst på fältet.

13:4. Det räcker inte med att bara ”lystet” längta efter en ansvarsställning i församlingen eller liv i den nya ordningen. Vi måste också anstränga oss flitigt för att uppfylla kraven.

13:24; 29:15, 21. En kärleksfull förälder skämmer inte bort sitt barn och blundar inte heller för dess brister. En far eller mor gör i stället något för att korrigera och avlägsna bristerna innan de blir för djupt rotade.

14:10. Eftersom vi inte alltid kan klä våra känslor i ord och andra inte alltid kan förstå hur vi känner det, kan andra människor inte alltid ge oss den tröst vi behöver. I vissa situationer kan vi vara tvungna att lita enbart till Jehova när vi utstår svårigheter.

15:7. Alldeles som en jordbrukare inte sår all säd på ett och samma ställe bör vi inte ösa ur oss allt vi vet på en gång. Den vise sprider sin kunskap lite åt gången och tar hänsyn till omständigheterna.

15:15; 18:14. Att vi bevarar en positiv inställning hjälper oss att känna glädje även under svåra omständigheter.

17:24. ”Den enfaldige” tillåter sina ögon och sitt sinne att distraheras och är inte koncentrerad på sådant som är viktigt. Vi bör till skillnad från honom söka förstånd så att vi kan handla vist.

23:6–8. Vi bör vara på vår vakt mot hycklad gästfrihet.

27:21. Lovprisning, eller beröm, kan avslöja vad slags människa vi är. Om beröm får oss att känna tacksamhet mot Jehova och motiverar oss att fortsätta tjäna honom betyder det att vi är ödmjuka. Men om beröm gör oss överlägsna röjer det en brist på ödmjukhet.

27:23–27. Det lantliga temat i dessa verser betonar värdet av att finna tillfredsställelse i att leva enkelt och arbeta flitigt. Det här avsnittet bör i synnerhet påminna oss om vårt beroende av Gud. *

28:5. Om vi ”söker Jehova” genom bön och studium av hans ord, kan vi ”förstå allt” som behövs för att kunna tjäna honom på ett godtagbart sätt.

”VIKTIGA BUDSKAP”

(Ordspråksboken 30:1–31:31)

Ordspråksboken avslutas med två ”viktiga budskap”. (Ordspråksboken 30:1; 31:1) Med hjälp av tankeväckande jämförelser illustrerar Agurs budskap hur omättlig girigheten är och visar hur svårt det är att förstå en förförares ”väg i förbindelse med den unga flickan”. * Det innehåller också varningar för självupphöjelse och vrede.

Det viktiga budskap som Lemuel fick av sin mor innehåller kloka råd om bruket av vin och starka drycker samt råd om att döma i rättfärdighet. Beskrivningen av en god hustru slutar med orden: ”Ge henne av hennes händers frukt, och må hennes gärningar lovprisa henne.” (Ordspråksboken 31:31)

Förvärva vishet, ta emot tuktan, utveckla gudsfruktan och förtrösta på Jehova. Vilka värdefulla lärdomar de inspirerade ordspråken ger! Låt oss därför tillämpa dessa råd och så få uppleva sanningen i orden: ”Lycklig är den man som fruktar Jehova.” (Psalm 112:1)

[Fotnoter]

[Bilder på sidan 16]

Jehova är källan till all sann kunskap

[Bild på sidan 18]

Vad betyder det att sprida kunskap?