Visste du?

Hur mycket vatten innehöll det gjutna havet i Salomos tempel?

Skildringen i 1 Kungaboken 7:26 nämner att detta kar med vatten som var avsett för prästerna innehöll ”2 000 bat”, men i parallellskildringen i 2 Krönikeboken 4:5 nämns en annan siffra, ”3 000 bat”. * En del har menat att skillnaden beror på ett avskrivningsfel i Andra Krönikeboken.

Men Nya världens översättning hjälper oss att se hur de här texterna stämmer överens med varandra. Första Kungaboken 7:26 lyder: ”Det brukade innehålla 2 000 bat.” Men i 2 Krönikeboken 4:5 sägs det: ”Som behållare kunde det innehålla 3 000 bat.” I 2 Krönikeboken 4:5 nämns det alltså hur mycket vatten karet kunde rymma som mest, medan 1 Kungaboken 7:26 uppger hur mycket vatten som brukade finnas i det. Med andra ord fylldes det inte upp till kanten. Tydligtvis brukade man bara fylla det till två tredjedelar.

Varför betalade Jesus och Petrus bara ett enda mynt i tempelskatt?

På Jesu tid skulle alla judiska män över 20 år betala en årlig tempelskatt på två drakmer eller en dubbeldrakma. Det motsvarade ungefär två dagslöner. När det uppstod en fråga om den här skatten sade Jesus till Petrus: ”Gå ner till sjön, kasta ut en krok och ta den första fisk som du får upp, och när du öppnar munnen på den, skall du finna ett mynt, en statär. Ta den och ge den åt dem för mig och dig.” (Matteus 17:24–27)

Många forskare menar att den statär som nämns här var en så kallad tetradrakma. Det myntet var värt fyra drakmer, dvs. den summa som två personer skulle betala i tempelskatt. Tetradrakman var mycket vanligare och lättare att få tag på än dubbeldrakman. I ett bibliskt uppslagsverk sägs det därför: ”Det verkar som om judarna ofta gick samman två och två för att betala tempelskatten.” (The New Bible Dictionary)

Den som behövde växla pengar för att kunna betala tempelskatt för bara en person kunde få betala en växlingsavgift på upp till 8 procent av beloppet. Men de som gick samman och betalade för två personer samtidigt behövde inte betala den avgiften. Även i den här lilla detaljen stämmer alltså Matteus skildring med det vi känner till om seder och bruk på Jesu tid.

[Fotnot]

[Bild på sidan 15]

Förstoring av en tetradrakma