Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Yãmb ra miime bɩ?

Yãmb ra miime bɩ?

Yãmb ra miime bɩ?

Bõe yĩng tɩ kaam ning a Maari sẽn daag a Zezi zugã ligd yaa toogo?

Rasem a wãn sẽn deng a Zezi kũumã, a Maari sẽn yaa a Lazaar tãoã waa ne ‘alabatr tʋk sẽn pid ne naar halaal tɩdar kaam, t’a ligdã yaa toogo,’ n daag a Zezi zugu. (Mark 14:3-5; Matɩe 26:6, 7; Zã 12:3-5) A Zã ne a Mark yeelame tɩ kaamã ligd taa denie kobs-tã, sẽn zems yʋʋm yɛng tʋʋm yaoodo.

Ka-kãngã yũug sẽn noom t’a ligdã yaa toogã yii yɛ? Naar ning yell b sẽn gom Biiblã pʋgẽ wã yaa tɩɩg sẽn yaa bila, sẽn tar yũ-noog (Nardostachys jatamansi) n be Himalaya tãensẽ wã. Naoor wʋsgo, b punda naar ning ligd sẽn yaa toogã ne bũmb a taab ligd sẽn pa toogo, wall b pʋd n tek-a ne kaam a to sẽn tar yũ-noogo. La a Mark ne a Zã yeelame tɩ yaa “naar halaale.” Ka-kãngã ligd sẽn sɩd yaa toog wʋsgã wilgdame tɩ tõe tɩ yaa hal Ẽnd la a yita.

Bõe yĩng t’a Mark yeel t’a Maari “wãaga tʋkã”? Bala b ra nong n maanda alabatr tʋkã t’a yublã yaa bãanega, sẽn na yɩl n tõog n fõgen sõma t’a yũ-noogã ra yi ye. A Alan Millard wilga a sebr a ye (Des pierres qui parlent : lumières archéologiques sur les lieux et les temps bibliques) pʋgẽ tɩ “d tõe n bãnga pʋg-kãngã sũur sẽn da yaa noog to-to wã, a sẽn wãag kaamã tʋkã [yubl] n pa yaas n fõk-a la a kell n daag zãng a Zezi zug zĩig pʋgẽ to-to wã.” Woto kɩtdame tɩ d bãng sẽn sɩng to-to tɩ “tɩdarã kaam yũug pid roogã fãa” wã võore. (Zã 12:3) A kũunã sɩd yaa kãsenga, la a sẽn maanã me zemsame. Bõe yĩnga? Bala a Zezi ra vʋʋga a ba-biig a Lazaar a sẽn da nong wʋsgã sẽn nan pa kaoose, rẽ n so t’a maan woto n na n wilg a Zezi a mi-beoogo.—Zã 11:32-45.

Zeriko rãmb a wãn n da be?

A Matɩe, a Mark la a Luk goma a Zezi sẽn maan yel-solemd n sãoog neb Zeriko sɛɛgẽ yelle. (Matɩe 20:29-34; Mark 10:46-52; Luk 18:35-43) A Matɩe ne a Mark yeelame t’a Zezi sẽn wa n yit Zeriko la a maan yel-solemdã, t’a Luk yaool n yeel tɩ yɩɩ a sẽn wa n “kolg Zeriko.”

A Zezi wakatẽ wã, Zeriko a wãn n da be? Sebr a yembr (Bible d’alors et d’aujourd’hui, ãngl.) yeela woto: “A Zezi wakatẽ wã, b ra lebg n mee Zeriko t’a be sẽn na ta kilo a yembr la pʋɩ-sʋka, pĩnd Zeriko wã nug-goabga. Herood kãsengã ra mee na-yir beenẽ.” Sebr a yembr (Archéologie et histoire biblique, ãngl.) yeela bũmb sẽn wilgd tɩ yaa sɩda. A yeela woto: “A Zezi wakatẽ wã, Zeriko rãmb a yiib n da be. . . . Pĩnd wẽndẽ Zʋɩf rãmbã Zeriko wã ra zãra ne Rom dãmbã Zeriko wã sẽn na ta kilo a yembr la pʋɩ-sʋka.”

Dẽnd tõe t’a Zezi maana yel-solem-kãng a sẽn wa n yit Zʋɩf rãmbã Zeriko n kolg Rom dãmbã Zeriko wã, bɩ yɩɩ a sẽn wa n yit Rom dãmbã Zeriko n kolg Zʋɩf rãmbã Zeriko wã. Vẽenega, d sã n bãng yɛlã sẽn da yaa to-to Biiblã gʋlsg sasa wã, na n sõnga tõnd tɩ d wʋm yɛl nins sẽn wõnd b kɩɩsda taabã võor sõma.

[Foto, seb-neng 10]

Alabatr kaam tʋko

[Fotã sẽn yitẽ]

© Réunion des Musées Nationaux/Art Resource, NY