Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Regnet – en fantastisk gåva

Regnet – en fantastisk gåva

Regnet – en fantastisk gåva

REGN! Vad skulle vi ta oss till utan det? Det är sant att för mycket regn kan orsaka katastrofala översvämningar. Och de som bor där det är kallt och fuktigt stora delar av året kanske inte alltid uppskattar när det regnar. (Esra 10:9) Men vad tycker de miljoner som bor där det är varmt och torrt i stort sett året runt? De tycker det är underbart när de svalkande regnen äntligen kommer!

Så var det i Bibelns länder, till exempel i de inre delarna av Mindre Asien, där aposteln Paulus reste som missionär. När Paulus var i Lykaonien sade han till dem som bodde där: ”Han [Gud] har gjort gott och gett er regn från himlen och fruktbara tider och till brädden fyllt era hjärtan med mat och glädje.” (Apostlagärningarna 14:17) Lägg märke till att Paulus nämnde regnet först, för utan regn skulle ingenting kunna växa, och det skulle inte heller bli några ”fruktbara tider”.

I Bibeln talas det mycket om regn. De hebreiska och grekiska orden för regn förekommer mer än hundra gånger i Bibeln. Skulle du vilja veta mer om den fantastiska gåva som regnet är? Och skulle du samtidigt vilja stärka din tro på att Bibeln är vetenskapligt korrekt?

Vad sägs det i Bibeln om regn?

Jesus Kristus framhöll en mycket viktig förutsättning för att det ska kunna bli regn. Han sade: ”Er Fader ... låter ju sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.” (Matteus 5:45) Tänkte du på att Jesus nämnde solen före regnet? Det är logiskt, eftersom solen inte bara ger växterna energi så att de kan växa, utan också driver vattnets kretslopp. Ja, det är solvärmen som gör att uppskattningsvis 400 000 kubikkilometer havsvatten avdunstar varje år och ombildas till vattenånga. Eftersom det är Jehova Gud som har skapat solen, kallas han med rätta den som drar upp vatten för att skapa regn.

Bibeln beskriver vattnets kretslopp och säger: ”Gud ... drar upp vattendropparna, de silar ner och bildar regn och dimma, de strömmar ur molnen; de dryper rikligt över människorna.” (Job 36:26–28) Under de tusentals år som har gått sedan de här vetenskapligt korrekta orden skrevs har människan haft gott om tid att försöka förstå vattnets kretslopp. ”För närvarande förstår man inte helt mekanismen bakom bildandet av regndroppar”, sägs det i boken Water Science and Engineering som gavs ut 2003.

Det forskare vet är att regndroppar bildas med hjälp av mikroskopiska partiklar som blir kärnor i oerhört små molndroppar. För att det ska kunna bildas en enda regndroppe krävs det att en molndroppe ökar i volym minst en miljon gånger. Det är en invecklad process som kan ta flera timmar. I en vetenskaplig lärobok står det: ”Det finns ett flertal teorier om hur molndroppar växer till regndroppar, och undersökningar kring detaljerna i flera av de föreslagna teorierna fortsätter att ta forskares tid i anspråk.” (Hydrology in Practice)

Skaparen av de processer som bidrar till att det bildas regn ställde de här tankeväckande frågorna till den forntida mannen Job: ”Har regnet någon far? Vem födde daggdropparna? Vem lade vishet i molnlagren? ... Vem kan i sin vishet räkna molnen, och vem kan stjälpa omkull himlens vattenkrukor?” (Job 38:28, 36, 37) Omkring 3 500 år senare brottas vetenskapsmän fortfarande med de här svåra frågorna.

Vilken väg tar vattnet i kretsloppet?

Grekiska filosofer lärde att vattnet i floderna inte var regnvatten, utan havsvatten som på något sätt rann under marken upp till bergstopparna och blev friskt källvatten. Ett bibliskt kommentarverk hävdar att Salomo hade den uppfattningen. Salomo blev inspirerad av Gud att skriva: ”Alla floder rinner ut i havet, men havet blir aldrig fullt. Till den plats där floderna rinner fram, dit vänder de tillbaka för att åter rinna fram.” (Predikaren 1:7) Menade Salomo verkligen att havsvatten på något sätt leddes upp i bergen och blev källor till floderna? För att få svar på den frågan kan vi se vad Salomos landsmän trodde om vattnets kretslopp. Hade de en felaktig uppfattning?

Mindre än hundra år efter Salomos tid visade Guds profet Elia att han visste var regn vanligtvis uppstår. Vid den tiden hade landet haft en svår torka i över tre år. (Jakob 5:17) Jehova Gud lät sitt folk, israeliterna, drabbas av den här katastrofen därför att de hade förkastat honom och vänt sig till den kanaaneiske regnguden Baal. Men Elia hjälpte israeliterna så att de ångerfullt ändrade sig, och därför gick han med på att be till Gud om regn. Medan han bad skulle hans medhjälpare titta ”i riktning mot havet”. När Elia fick höra att ”ett litet moln, som en mans hand”, steg ”upp ur havet” visste han att hans bön hade blivit besvarad. Det sägs vidare: ”Himlen förmörkades av moln och vind, och sedan kom ett häftigt störtregn.” (1 Kungaboken 18:43–45) Detta visar att Elia kände till vattnets kretslopp. Han visste att moln bildades över havet och sedan med vindens hjälp fördes österut in över det utlovade landet. Än i dag är det så landet får sitt regn.

Omkring hundra år efter Elias bön om regn framhöll en ödmjuk lantarbetare som hette Amos en viktig detalj när det gäller vattnets kretslopp. Amos var sänd av Gud och skulle profetera mot israeliterna därför att de förtryckte de fattiga och tillbad falska gudar. För att de inte skulle gå under genom Guds hand uppmanade Amos dem: ”Sök Jehova, så får ni leva.” Sedan förklarade han att det endast var Jehova som skulle tillbes, eftersom det är han som är Skaparen, ”han som kallar på havets vattenmassor, så att han kan tömma ut dem över jordens yta”. (Amos 5:6, 8) Senare upprepade Amos de här orden om vattnets väg i kretsloppet. (Amos 9:6) Han visade på det sättet att det är från haven det mesta regnvattnet kommer.

Det här bevisades vetenskapligt av Edmond Halley 1687. Men det tog tid innan andra godtog det Halley kommit fram till. ”Uppfattningen att det finns ett cirkulationssystem inuti jorden, där havsvatten leds till bergstoppar och sedan släpps ut, levde kvar ända in på 1700-talet”, sägs det i Encyclopædia Britannica Online. I dag är det allmänt känt hur vattnets kretslopp fungerar. Samma källa uppger: ”Havsvatten avdunstar, kondenseras sedan i atmosfären, faller till jorden som nederbörd och rinner slutligen tillbaka till havet via floderna.” Det är därför tydligt att Salomos uttalande i Predikaren 1:7 om vattnets kretslopp syftar på den här processen med moln och regn.

Vad motiveras du att göra?

Vattnets kretslopp beskrevs helt korrekt av olika bibelskribenter, och detta är ett av många bevis för att det är människans Skapare, Jehova Gud, som är Bibelns författare. (2 Timoteus 3:16) Det är sant att människornas misskötsel av jorden uppenbarligen har fått vädermönstren ur balans, vilket har lett till svåra översvämningar på vissa platser och torka på andra. Men den som skapat vattnets kretslopp, Jehova Gud, lovade för länge sedan att han till slut skulle ingripa och ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 11:18)

Hur kan du fram till dess visa att du uppskattar de gåvor Gud ger, till exempel regnet? Det kan du göra genom att studera hans ord, Bibeln, och praktiskt tillämpa det du lär dig. Då kan du få hoppet om att överleva in i Guds nya värld, där du kommer att kunna glädjas åt alla Guds gåvor för evigt. Ja, ”varje god gåva och varje fullkomlig gåva” kommer från den som har skapat regnet, Jehova Gud. (Jakob 1:17)

[Diagram/Bild på sidan 16, 17]

(För formaterad text, se publikationen)

KONDENSATION

NEDERBÖRD

AVDUNSTNING FRÅN VÄXTER

AVDUNSTNING

AVRINNING

GRUNDVATTEN

[Bilder på sidan 16]

Medan Elia bad tittade hans medhjälpare ”i riktning mot havet”