Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Visste du?

Visste du?

Visste du?

Var den spetälska som det talas om i Bibeln samma sjukdom som kallas spetälska eller lepra i dag?

Den medicinska termen ”lepra” används i dag om en infektionssjukdom hos människor som orsakas av en bakterie (Mycobacterium leprae). Den här bakterien upptäcktes av dr G. A. Hansen år 1873. Forskare har upptäckt att bakterien kan överleva utanför kroppen i sekret från näsan i upp till nio dagar. De har också funnit att människor som har nära kontakt med leprapatienter har större risk att ådra sig sjukdomen och att smittförande kläder skulle kunna utgöra en möjlig smittkälla. Enligt Världshälsoorganisationen rapporterades fler än 220 000 nya fall av lepra år 2007.

Det råder inget tvivel om att spetälska eller lepra drabbade människor i Mellanöstern på Bibelns tid, och den mosaiska lagen föreskrev att den som drabbats av spetälska skulle sättas i karantän. (3 Moseboken 13:4, 5) Men det hebreiska ordet tsarạʽath, som återgetts med ”spetälska”, avsåg inte bara en sjukdom som drabbade människor. Även klädesplagg och hus kunde bli angripna av tsarạʽath. Det här slaget av spetälska kunde angripa klädesplagg av ull eller lin och föremål av skinn. I vissa fall kunde detta tvättas bort, men om ett ”gulgrönt eller rödaktigt” angrepp inte försvann skulle klädesplagget eller skinnföremålet brännas. (3 Moseboken 13:47–52) På hus kunde angreppet yttra sig som ”gulgröna eller rödaktiga fördjupningar”. De angripna stenarna och murbruket skulle avlägsnas och föras bort från områden där det bodde människor. Om angreppet kom tillbaka skulle huset rivas och byggnadsmaterialet skaffas undan. (3 Moseboken 14:33–45) Några menar att den spetälska som angrep klädesplagg och hus var det som vi i dag kallar mögel eller röta. Detta kan emellertid inte slås fast med säkerhet.

Varför blev det tumult bland silversmederna i Efesos när Paulus predikade där?

Silversmederna i Efesos hade goda tider när de tillverkade ”Artemistempel av silver”. Artemis var Efesos beskyddarinna och jaktens, fruktbarhetens och barnafödandets gudinna. (Apostlagärningarna 19:24) Hennes bild ansågs ha ”fallit från himlen” och fanns i Artemistemplet i Efesos. (Apostlagärningarna 19:35) Under antiken räknades det här templet som ett av världens sju underverk. Stora skaror av pilgrimer samlades i Efesos under de fester som i mars/april varje år hölls till Artemis ära. Tillströmningen av besökare ökade efterfrågan på kultföremål, som användes som souvenirer, amuletter, offergåvor till gudinnan eller föremål för tillbedjan när pilgrimerna återvände hem. Forntida inskrifter från Efesos nämner tillverkningen av Artemisstatyetter av guld och silver, och andra inskrifter nämner särskilt silverarbetarnas skrå.

Paulus lärde att avgudabilder ”som är gjorda med händer inte är gudar”. (Apostlagärningarna 19:26) Silversmederna ansåg därför att Paulus predikande utgjorde ett hot mot deras inkomstkälla och startade ett upplopp för att protestera mot det. En av silversmederna, Demetrios, sammanfattade deras farhågor med orden: ”Det [är] fara för att inte bara denna vår sysselsättning skall komma i vanrykte, utan att också den stora gudinnan Artemis tempel skall bli ansett för ingenting och att till och med hennes storhet, som hela provinsen Asia och den bebodda jorden dyrkar, är på väg att fullständigt raseras.” (Apostlagärningarna 19:27)