Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Pånyttfödelsen – Vad leder den till?

Pånyttfödelsen – Vad leder den till?

Pånyttfödelsen – Vad leder den till?

VARFÖR använde Jesus uttrycket ”föds ... av ande” när han talade om dop med helig ande? (Johannes 3:5) När ordet ”födelse” används bildligt betyder det ”början”, som i frasen ”en nations födelse”. Så uttrycket ”ny födelse” ger en antydan om en ”ny början”. De bildliga uttrycken ”födas” och ”ny födelse” betonar alltså att det blir en ny början i förhållandet mellan Gud och den som blir döpt med helig ande. Hur sker den här förändringen i förhållandet till Gud?

För att förklara hur Gud förbereder människor för att bli regenter i himlen tog aposteln Paulus en illustration från familjelivet. Han skrev till de kristna på sin tid att de skulle bli adopterade ”som söner” och att Gud därför skulle kunna handla med dem ”som med söner”. (Galaterna 4:5; Hebréerna 12:7) Hur hjälper oss exemplet med adoption att förstå vilket slags förändring som äger rum när någon blir döpt med helig ande? Vi får klarhet i det genom att åter tänka på illustrationen med den unge mannen som vill skriva in sig i en skola där bara de som tillhör en viss infödd befolkningsgrupp får gå.

En förändring till följd av adoption

Den unge mannen i illustrationen får inte skriva in sig i skolan därför att han inte tillhör den infödda befolkningsgruppen. Men en dag inträffar en stor förändring. Han blir lagenligt adopterad av en pappa som tillhör den gruppen. Hur påverkar det den unge mannen? Eftersom han blivit adopterad som son har han nu samma rättigheter som andra infödda ungdomar – även rätten att få skriva in sig i skolan för de infödda. Adoptionen har helt ändrat hans förutsättningar.

Det här belyser vad som i ett mycket viktigare sammanhang händer med dem som blir pånyttfödda. Vi ska nu se på några likheter. Den unge mannen i illustrationen får gå i skolan bara om han uppfyller intagningskravet, nämligen att tillhöra den infödda befolkningsgruppen. Men han kan inte själv göra något för att uppfylla det kravet. På liknande sätt kommer några människor att få regera i Guds himmelska kungarike, men bara om de uppfyller kravet för det. De måste vara födda på nytt. Men de kan inte själva göra något för att uppfylla det kravet, för det är bara Gud som kan ge dem en ny födelse.

Vad var det som gjorde att den unge mannens förutsättningar ändrades? Han blev lagenligt adopterad. Det här förändrade naturligtvis inte honom som person. Efter adoptionen var han fortfarande densamme. Men när de rättsliga kraven för adoption hade uppfyllts hade han ändå fått en ny ställning. Han fick i själva verket en ny början – en ny födelse. Pappan upptog honom som son, och det gjorde att han fick gå i skolan och bli en del av sin adoptivpappas familj.

På liknande sätt ändrade Jehova förutsättningarna för en skara ofullkomliga människor genom att lagenligt adoptera dem som sina barn. Aposteln Paulus, som tillhörde den skaran, skrev till sina medtroende: ”Ni har fått en ande som hör adoption som söner till, och genom denna ande ropar vi: ’Abba, Fader!’ Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn.” (Romarna 8:15, 16) Ja, genom adoptionen hade dessa kristna blivit ”Guds barn”, en del av Guds familj. (1 Johannes 3:1; 2 Korinthierna 6:18)

Att Gud hade adopterat dem förändrade dem inte som personer, för de var fortfarande ofullkomliga. (1 Johannes 1:8) Men som Paulus vidare förklarade fick de en ny ställning när de rättsliga kraven för adoption hade uppfyllts. Samtidigt gav Guds ande dem en stark övertygelse om att de skulle få leva tillsammans med Kristus i himlen. (1 Johannes 3:2) Denna övertygelse gav dem en helt ny syn på livet. (2 Korinthierna 1:21, 22) Ja, de fick en ny början – en ny födelse.

I Bibeln sägs det om Guds adopterade söner: ”De skall vara Guds och Kristi präster och skall härska som kungar tillsammans med honom de tusen åren.” (Uppenbarelseboken 20:6) De som blir adopterade som Guds söner ska bli kungar tillsammans med Kristus i Guds himmelska rike. Aposteln Petrus talade om för sina medtroende att de skulle få ”ett oförgängligt och obefläckat och aldrig förbleknande arv” som är ”förvarat i himlarna” åt dem. (1 Petrus 1:3, 4) Vilket enastående arv!

Men det här väcker också en fråga. Om de som föds på nytt ska bli kungar i himlen, vilka ska de då regera över? Den frågan ska vi ta upp i nästa artikel.

[Bild på sidan 10]

Vad sade Paulus om adoption?