Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Yesus Ima Manseren Allah Dirya Ke?

Yesus Ima Manseren Allah Dirya Ke?

SNONGGAKU ḇebor smam farkarkor Tritunggal ḇe ”farkarkor ḇepon kaku ro kakyar Kristen”. Sikyar bo soḇe, Kma ya, Rumgun ya, ma rur ḇesren skorandum fa skoḇe Allah oser. Kardinal John O’Connor dawos ḇekur Tritunggal radine: ”Nggofawi inema roi ḇekankunes kaku, roi na nggopok fa nggofawi mnis na ḇa.” Rosai ḇefrur fa farkarkor Tritunggal ine syamswen kaku fa sifawi na?

Syap The Illustrated Bible Dictionary ikofenḇair roi oso ḇefnai ya. Syap ine ikofen kaku ḇekur Tritunggal, ”Ine farkarkor ḇeknam ro Refo ya ḇa ḇaido mnuk oso ro Refo ikofenḇair roi ine ḇa.” Snar Tritunggal ima ”farkarkor ḇeknam ro Refo ya ḇa”, inja ḇekyar faro Tritunggal sya sisewar marmar kaku fa sisrow mnuk-mnuk ro Refo, ma ḇeḇye ḇa syadi wer sfadwer wos ḇero mnuk-mnuk anna insama nasrow kuker kakyar senane.

Mnuk Ine Ikofenḇair Tritunggal Ke?

Mnuk oso ro Refo skara sasar ker na iso Yohanes 1:1. Ro Refo Ḇaḇeasas Babo Wos Ḇyak ro Rasras, mnuk ani ryok radine: ”Wosya isya ro randakya; Wos ani isya kuker Allah [wos Yunani ḇyeja, ton the·onʹ] ma Wos ani Allah [the·osʹ] dirya.” Ro mnuk ine sepake kata benda Yunani the·osʹ (allah), kuker nyan ri suru. Oser ya, srir wos ton ro ḇarpondi, isoine wos ḇekurfasnai ḇe roi oso ro wos Yunani ma ro roi ine, wos the·onʹ kyur ḇe Allah Ḇepoik Syadi ya. Imbape wos the·osʹ, eḇe suru ya sepake wos ḇekurfasnai faro roi oso ḇa. Inja, ro dine sfas sasar ke kukro srir wos ton ḇa ḇekurfasnai ḇe roi oso?

Rosai ḇefrur fa farkarkor Tritunggal ine syamswen kaku fa sifawi na?

Sfas Injil Yohanes ro wos Koine, ḇaido wos Yunani sbukidawos ro ras-ras na. Ro wos ine, sifawi kwar moḇsa sepake wos apap na raya. Manfawawi Refo oso ḇenir ḇe A. T. Robertson, doḇe srir apap ro subjek ḇaido predikat ido, ”suma wos ḇekurfasnai ḇe roi oso, inja smam apap suine sumnis kaku, ma bisa sufadwer yae su”. Robertson fyasnaiḇair roi ine kuker ḇyepake wos ro Matius 13:38, ḇerok radine, ”Yaf ya [wos Yunani ḇyeja, ho a·grosʹ] irya supswan [wos Yunani, ho koʹsmos].” Ro moḇ sfas wos nane, kofawi dunya ine imnis ra yaf.

Fama, srir wos ḇekurfasnai ḇe roi oso ro subjek ya monda bo predikat ya roḇa ido rariso? Rupa ra, wos ḇero Yohanes 1:1. Manfawawi oso ḇenir ḇe James Allen Hewett, rofyor dap kaḇer mnuk ani, doḇe, ”Ro nyan sfas wos anna, subjek ma predikat suma sumnis ḇa, ḇaido susrow ḇa.”

Hewett fyasnaiḇair roi anna kuker dap 1 Yohanes 1:5, ḇekofen: ”Allah ikada isnai.” Ro wos Yunani, wos ”Allah” ro mnuk ine iso ho the·osʹ, ine kyurfasnai srir wos ḇekurfasnai ḇe roi oso. Hewett doḇe, ”Na kokofen ḇesya kwar . . . ḇekur Allah ima ḇyeḇeḇair kuker sananai; na kopok kokofen rarirya ker ḇa snar sananai iso Allah.” Roi ḇemnis kako naisya ro Yohanes 4: 24, ”Allah Rur rirya”, ma 1 Yohanes 4: 16, ”Allah ikada isaswar”. Ro mnuk suru suine, subjek ya nya wos ḇekurfasnai ḇe roi oso mboi predikat ya isoine ”Rur” ma ”isaswar”, oroḇa. Inja subjek ma predikat supok sufadwer yae ḇa. Na kofawi mnuk ansuine radine ḇa, ”Rur Allah rirya” ḇaido ”saswar ikada Allah”.

’Wos ya’ Kyur ḇe Mansei?

Ḇefawi kaku wos Yunani ma penerjemah Refo sya sikofen kaku snar Yohanes 1:1 imbe fyasnaiḇair mansei kaku ’Wos ya’ ḇa, imboi fyasnai monda rari ḇyena. Penerjemah Refo ḇenir ḇe William Barclay doḇe, ”Snar [manwawan Yohanes] ryir wos ḇekurfasnai ḇe roi oso ro ḇarpon theos ya ḇa, inja wos ani ḇye wos aḇyair monda . . . Yohanes ḇyeḇair Wos ya kuker Allah ḇa. Ḇepyan fa kofawi ya iso, ikofen ḇa Yesus ima Allah dirya.” Manfawawi Jason David BeDuhn dakkofen, ”Ro wos Yunani, srir wos ḇekurfasnai ḇe roi oso ro ḇarpon wos theos ḇero kalimat anya ḇa ido, raris Yohanes 1:1c, ḇewasya sya nari sifawi wos ani ḇe ’allah oso’. . . . Imboi srir wos ḇekurfasnai ḇe roi oso ro wos theos ya ḇa, inja knam ḇyeja iḇese ro ho theos, raris wos ’allah oso’ iḇese ro ’Allah’.” BeDuhn ikofen wer, ”Ro Yohanes 1:1, Wos ya ima Allah oser ani isya ḇa, mboi ima allah oso, ḇaido manggun ḇemnis ra allah.” Ḇaido raris Joseph Henry Thayer, manfawawi ḇefarkor syap American Standard Version roi dakkofen na doḇe, ”Logos [ḇaido, Wos] nya kenem imnis allah, mboi Allah manggundi risya ḇa.”

Yesus fyasnai kaku ima iḇese ro Kmari

Manseiso Allah ima roi ”roi ḇekankunes kaku” ke? Yesus kyara rarirya ḇa. Rofyor ḇyenadi ḇe Kmari, Yesus fyasnai kaku ima iḇese ro Kmari, ikofen radine, ”Kankenem ḇekain fyoroya, isoine mboi ssmambaḇir aw werer Allah ḇenapes, ma ssmambaḇir Yesus Kristus wawan kwar ani.” (Yohanes 17:3) Kokyar faro Yesus ma kofawi farkarkor ḇepyan Refo fyarkor na ido, nari koḇesyowi Yesus i ḇe Allah Roma Ḇyedi. Komarisen kako fa kosyom Yahwe I kukro ’derer Allah ḇenapes’.