Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Wuese Mose U Vesen la

Wuese Mose U Vesen la

Wuese Mose U Vesen la

“Aôndo Ter Una ver ne Profeti ken anmgbianev enev, er mo nahan; ka Un ver nen ato sha a Na . . . ye.”​​—⁠AER. 3:​22.

1. Yesu Kristu yange bende a uumace nena?

 SHIGHE u i mar wannomso ugen, anyom dubu uhar ken ijime la, mbakuranilev mbagenev ungwa er ikpela i mbatyomov mba shaav wuese Aôndo yô. (Luka 2:​8-14) Anyom nga karen ikyundugber yô, wannomso u hingir igyandenor la maa hii u eren tom u pasen kwagh. Yange er tom ne ken atô u anyom atar man tiôn tseegh, kpa tom ne va a mgem kpishi sha ci u uumace. Or u timen sha akaa a mbayiase ugen u i yer un ér Philip Schaff la yange ôr kwagh u wannomso ne ér: “Yange nger kwagh môm ga, kpa ieren na man akaaôron a na mgbegha ior u ngeren ityakerada shi dughun atsam shi pasen kwagh shi kperan akaa kpaa, kua mba nan akaaôron cii. A hemba benden a uumace a ior mba zan ati mba sha ashighe a tsuaa man mba ainge cii.” Wanyekwaor u zan gwa la lu Yesu Kristu.

2. Apostoli Yohane yange ôr nyi sha kwagh u Yesu man tom Na?

2 Apostoli Yohane yange nger kwagh u tom u Yesu, nahan a mase kaan ér: “Shi akaa agen nga kpishi a Yesu er yô; aluer a nger a cii ser ser yô, beem er ityakerada i ma i nger yô, ma i nenger tar ne je.” (Yoh. 21:25) Yohane yange fa je ér, una kôr cio u ngeren akaa a Yesu ôr shi er ken atô u anyom atar man tiôn la kpuaa tseegh. Nahan je kpa, akaa a Yohane yange nger ken Ivangeli na la nga a inja kpen kpen.

3. Se seer zuan a iwanger sha kwagh u tom u Yesu a er sha u kuren awashima u Aôndo la nena?

3 Dugh ngeren mba hange hange mba Ivangeli mban sha je kpa, avur a Bibilo agen seer tan se iwanger sha kwagh u uma u Yesu sha gbenda u seer taver jighjigh u nan wase. U tesen ikyav yô, mbajighjigh mbagen mba ve lu uma cii Yesu mase van shin tar ne yô seer tan se iwanger sha kwagh u tom u Yesu a er sha u kuren awashima u Aôndo yô. De se time sha akaa ne agen.

Mbajighjigh mba Tsuaa mba Ve Tile sha Ityough ki Kristu La

4, 5. Ka unô ve til sha ityough ki Yesu, man ka sha igbenda i nyi?

4 Yohane man mbagenev mba ve nger Ivangeli mbara cii ôr kwagh u Mose man Davidi kua Solomon ér yange ve tile sha ityough ki Yesu, un shon u Aôndo a Shigh Un Mkurem shi una va lu Tor la. Mbacivir Aôndo sha ashighe a tsuaa mban yange ve tile sha ityough ki Yesu nena, man se hen nyi ken ngeren mba ve er kwagh ve laa?

5 Se ter ityom i mbajighjigh mbara, i i zough sha i Yesu la kpuaa tsô. Bibilo kaa a vese ér Mose lu profeti shi lu orhimen man oryiman kpaa. Yesu kpa ngu profeti man orhimen kua oryiman kpaa. Davidi yange lu orkuran u ior mba Yehova shi lu tor u hemba mbaihyomov mba Iserael ityav yô. Yesu kpa ngu orkuran u ior mba Yehova shi ngu tor u una hemba yô. (Esek. 37:​24, 25) Shighe u Solomon lu civir Aôndo sha jighjigh her la, lu tor u fan kwagh man hemen na la va Mbaiserael a bem kpaa. (1 Utor 4:​25, 29) Yesu kpa ngee a kwaghfan kpishi, shi i yila un ér “Wantor u Bem.” (Yes. 9:⁠6) Sha mimi yô, tom u Kristu Yesu la ngu er u ior mba ngise mban nahan, kpa tom u Yesu a lu a mi sha u kuren awashima u Aôndo la hemba u ve la cii. De se hii karen Yesu sha Mose, nahan se nenge er kwagh la una wase se se seer lun a iwuese sha tom u Yesu a lu a mi sha u kuren awashima u Aôndo la yô.

Mose Tile sha Ityough ki Yesu

6. Apostoli Peteru yange pase er i lu hange hange u ungwan Yesu nena?

6 Shighe u Pentekosti u inyom i 33 la bee ica lu a gba ga la, apostoli Peteru ôr mkaanem ma kwaghôron u profeti u Mose u yange kure sha Yesu Kristu yô. Peteru yange tile sha ishigh ki Mbayuda mba civir Aôndo ken tempel. Shighe u Peteru man Yohane ve bee orgen u sombo ken uya je, u i ver un hen hunda u tempel sônon ior kwagh la angev yô, “kpiligh [ikpelaior la] iyol tsung,” nahan ve va ayem sha er vea va nenge yô. Peteru pase ve ér, ivande i kpilighyol ne ka ikyav i tesen ér icighan jijingi u Yehova ngu eren tom ken Yesu Kristu. Maa a ôr mkaanem ma ken Ruamabera u ken Zwa Heberu, a kaa ér: “Mose kpaa lu kaa er: Aôndo Ter Una ver ne Profeti ken anmgbianev enev, er mo nahan; ka Un ver nen ato sha a Na sha akaa a Una ôr ne cii ye.”​​—⁠Aer. 3:​11, 22, 23; ôr Duteronomi 18:​15, 18, 19.

7. Ior mba Peteru lu lamen a ve mbara yange vea fa mkaanem ma Peteru ôr ve sha kwagh u profeti u una hemba Mose la sha ci u nyi?

7 A shi nan kpa, ior mba Peteru lu lamen a ve la fa mkaanem ma Mose man. Er ve lu Mbayuda yô, ve naan Mose icivir kpishi. (Dut. 34:10) Yange ve lu veren ashe a profeti u a hembe Mose la tsung je. Profeti la una lu di oryiman u Aôndo a shigh un mkurem er Mose nahan tsô ga, kpa una lu Mesiya, ka “Kristu, icuwan u Aôndo,” u Yehova a shigh un mkurem je la.​​—⁠Luka 23:35; Heb. 11:⁠26.

Akaa a Yesu man Mose Ve lu Kwagh Môm Shami Yô

8. Ka akaa a nyi ken uma u Mose man u Yesu yange lu kwagh mômô?

8 Uma u Yesu shin tar ne yange nôngo u lun kwagh môm a uma u Mose sha igbenda igen. U tesen ikyav yô, shighe u ve lu anikyundanev la, Mose man Yesu cii ve war ku sha ikyev i mbahemenev mba wan tswam. (Eks. 1:22–2:10; Mat. 2:​7-14) Heela tseegh ga, ve cii ‘i yila ve ken Igipiti.’ Profeti Hosea kaa ér: “Zum u Iserael lu wanye yô, a doom ishima; ka ken Igipiti man M yila wan wam kpaa ye.” (Hos. 11:⁠1) Hosea lu ôron kwagh u shighe u Aôndo tsua Mose ér a hemen ikyurior i Iserael a due a i̱ ken Igipiti kera la. (Eks. 4:​22, 23; 12:​29-37) Nahan kpa, mkaanem ma Hosea mara lu ôron kwagh u vande eren karen kera tseegh ga, ma lu ôron kwagh u ken hemen kpaa. Mkaanem nam mara lu kwaghôron u profeti, u yange kure shami shighe u Tor Herode kpe ve, Yosev man Maria ve mough a Yesu ken Igipiti ve hide la.​​—⁠Mat. 2:​15, 19-23.

9. (a) Ka uivande mba nyi Mose man Yesu yange ve eree? (b) Tese akaa agen a Yesu man Mose yange ve lu kwagh môm shami la. (Nenge ngeren u a lu a itinekwagh ér “Igbenda Igen i Yesu Yange Lu Kwagh Môm Vea Mose Yô” la, ngu sha peeji 26.)

9 Mose man Yesu cii yange ve er uivande, nahan kwagh ne tese ér Yehova lu a ve. Bibilo tese ér ken uumace cii, ka Mose a lu or u hiihii u hii eren ivande ye. (Eks. 4:​1-9) U tesen ikyav yô, Mose yange er uivande sha kwagh u mnger. Yange na zwa i gema mngerem ma shin ifi u Nil kua atungu a mnger a Mbaigipiti cii hingir awambe. Shi yange pav Zegemnger u Nyian shi er mngerem due ken vande ken taaikyôngo. (Eks. 7:​19-21; 14:21; 17:​5-7) Yesu kpa yange er uivande sha kwagh u mnger. Yange hii eren ivande sha u geman mngerem hen iniongo i ivesegh hingir wain. (Yoh. 2:​1-11) Shi shighe ugen la, Yesu yange Zegemnger u Galilia hingir ving. Shi yange zende sha kwavmnger je kpaa. (Mat. 8:​23-27; 14:​23-25) Shi se fatyô u nengen a akaa agen a Yesu man Mose yange ve lu kwagh môm shami la ken ngeren u a lu sha peeji 26 la.

Lu a Iwuese sha Tom u Profeti ú Kristu a Er La

10. Profeti u mimi nan eren ityom i nyi, man se fatyô u kaan ser Mose yange lu profeti u mimi sha ci u nyi?

10 Ior kpishi ka ve hen ér profeti ka or u nan tsenganpasen akaa a aa va er ken hemen yô, kpa ka cii tom u profeti nan eren la ga. Profeti u mimi ka or u icighan jijingi a mgbegh nan u eren tom u lun orshua u Yehova, ka nan yôôn “uzegembaakaav mba Aôndo” yô. (Aer. 2:​11, 16, 17) Ka nan pase akaa a aa va er ken hemen yô, nahan nan pase awashima Yehova, gayô nan yôô ajiraôron a Aôndo. Ka imba profeti u Mose kpa lu je la. Yange tsengaôron Atsan a Pue aa a tser Mbaigipiti la. Mose shi yange na ikyurior i Iserael Tindi u ikyuryan sha uwo u Senai. Shi yange tese ikyurior la kwagh u Aôndo soo hen a ve yô. Nahan kpa, lu u profeti u a hembe Mose yô una va ken hemen.

11. Yesu yange kure tom na u profeti u a hembe Mose la nena?

11 Shighe kar yô, ken derianyom u sha môm la, Sekaria ôr kwaghôron u profeti zum u a pase awashima u Aôndo sha kwagh u wan na, Yohane la. (Luka 1:76) I va hingir u yilan wan na ne ér Yohane u Eren Batisema, ka un kpa yange lu yôôn angwe u mve u profeti u a hembe Mose, u ior ndera veren ashe a na la ye, ka Yesu Kristu je la. (Yoh. 1:​23-36) Er lu profeti yô, Yesu tsengaôron akaa kpishi a aa va er ken hemen yô. U tesen ikyav yô, yange ôr kwagh u ku na, tsengaôron gbenda u una kpe la man ijiir i a wua un yô kua ior mba vea wua un kpaa cii. (Mat. 20:​17-19) Shi yange kpiligh mba ve lu ungwan Yesu mbara iyol kpishi zum a tsengaôron mtim u Yerusalem kua tempel na la. (Mar. 13:​1, 2) Akaaôron a profeti na la nga kuren sha shighe wase ne kpaa.​​—⁠Mat. 24:​3-41.

12. (a) Yesu yange hii tom u pasen kwagh tar sha won cii ne nena? (b) Se mba dondon ikyav i Yesu la nyian sha ci u nyi?

12 Yesu yange lu profeti tseegh ga, kpa lu orpasen kwagh u Tartor man ortesen kpaa. Yange pasen loho u dedoo u Tartor u Aôndo, man or môm kpa yange nan pasen kwagh vangertiôr er un nahan ga. (Luka 4:​16-21, 43) Er Yesu lu ortesen yô, a hemba fan ityesen a hanma orgen cii. Ior mbagenev mba yange ve ungwa un tesen yô kaa ér, “Mayange or ngu a ôr kwagh er Or ne nahan ga.” (Yoh. 7:46) Yesu yange eren tom u pasen loho u dedoo ne kpoghuloo, man ishimatseen na la bende a mbadondon nav kpaa, gadia ve kpa ve tsee ishima sha kwagh u Tartor. Sha nahan yô, a hii tom u pasen kwagh shi tesen ior tar sha won cii, tom shon u u lu zan hemen zan zan hegen ne. (Mat. 28:​18-20; Aer. 5:42) Inyom i i kar la, mbadondon Kristu mba kuman miliôn utaankaruhar nahan yange ve pase loho u dedoo u Tartor shi ve tese mba i sar ve u fan mimi mba ken Bibilo la je kuma ahwa 1,500,000,000. Ú ngu eren tom ne sha gbashima kpa?

13. Kanyi ia wase se se lu ‘peree’?

13 Yehova yange kure sha kwaghôron u profeti u kaa ér, una ver profeti u lun er Mose la je ka u tunan ga. Ú fa kwagh ne nahan, a bende a we nena? A seer taver vangertiôr u ú lu a mi wer akaaôron a profeti a er sha kwagh u mlu wase u ken hemen la kpa aa kure shami vough la kpa? Sha kpôô yô, aluer se mba henen sha ikyav i Mose u Vesen la yô, kwagh la una wase se se ‘lu per geng ge geng’ sha kwagh u Aôndo una va er ken hemen la.​​—⁠1 Tes. 5:​2, 6.

Lu a Iwuese sha Tom u Orhimen ú Kristu a Er La

14. Mose yange lu orhimen hen atô u Mbaiserael man Aôndo nena?

14 Yesu yange lu orhimen di er Mose kpa lu nahan. Orhimen ka nan lu hen atôr u iorov uhar er tsar u peren shami nahan. Yehova yange yar tom a Mose ér a lu orhimen hen atô na man Mbaiserael shighe u na ve Tindi u ikyuryan na la. Luun er ônov mba Yakob yange vea kor tindi u Aôndo yô, ma ve hingir kwagh na iyol na je, ma ve lu ior nav. (Eks. 19:​3-8) Ikyuryan la yange i hii ken inyom i 1513 C.S.Y. (Cii man Shighe u Yesu) la zan zan ken derianyom u hiihii la.

15. Yesu ka orhimen u hemban sha ci u nyi?

15 Ken inyom i 33 la, Yehova ya ikyur i hemban doon a Iserael u he, ka “Iserael u Aôndo” u i lu Mbakristu mba i shigh ve mkurem ken atôônanongo tar sha won cii la je la. (Gal. 6:16) Ikyuryan i Mose lu orhimen u i la yange i lu a atindi a Aôndo nger a sha iwen yô. Nahan kpa ikyuryan i Yesu a lu orhimen u i ne hemba ngila ca je. Aôndo nger atindi a ikyuryan ne sha asema a mba ve kohol ve hingir Iserael u Aôndo la. (Ôr 1 Timoteu 2:5; Mbaheberu 8:10.) Nahan yô, ka “Iserael u Aôndo” a hingir kwagh u Aôndo iyol na shi a lu ikyurior i i lu umen atam a Tartor u Mesiya ye. (Mat. 21:43) Ka mba ve lu ken ikyurior i ken jijingi la ve lu ken ikyuryan i he la kpaa ye. Kpa ka ve tseegh vea zua a iveren i ikyuryan la ga. Zegeikpelaior, jim yô, ior kpishi mba ve lu uma nyian ga la cii vea va zua a averen sha ci u ikyuryan i hemban la.

Lu a Iwuese sha Tom u Oryiman ú Kristu a Er La

16. (a) Ka sha igbenda i nyi nahan Yehova yange yar tom a Mose sha u yiman Iseraelee? (b) Ka an jighilii Ekesodu 14:13 a tese ér nan ngu Oryimana?

16 Hen tugh mbu Iserael due ken Igipiti kera la, uma u ônov vev mbaiundav lu sha zongo. Lu u ica a gba ga tsô ortyom u Aôndo una due a gba zenden ken tar u Igipiti wuan ônovmbaiundav. Kpa Yehova kaa a Mose ér, aluer Mbaiserael shighe awambe a waniyôngo u Paseka sha kpandehunda u sha kua ikpande i ambusu a hunda yô, ônovmbaiundav vev vea war. (Eks. 12:​1-13, 21-23) Man kape lu vough je la. Ica gbe ga yô, kwagh tser ikyurior la jimin cii. Mbaigipiti gba zendan ve ijime sha akekeautya, man Zegemnger u Nyian di gema lu ve ken hemen. Nahan ve hen ér ape vea kar a war kera lu ga. Kwa ne kpa Yehova shi yima ve sha ikyev i Mose, gadia Mose pav zegemnger la sha ivande.​​—⁠Eks. 14:​13, 21.

17, 18. Ka sha igbenda i nyi nahan Yesu a hembe lun oryiman a Mose?

17 Er aeren a myom a se ter sha heen ne a lu a vesen nahan cii kpa, myom u Yehova a yem se sha ikyev i Yesu la hemba kan u vesen cii. Ka sha ikyev i Yesu i yem uumace mba ungwan tindi sha ikyev i isholibo kera ye. (Rom. 5:​12, 18) Man myom la ka “mpaa [shin myom] u tsôron.” (Heb. 9:​11, 12) Inja i iti i Yesu ér “Ka Yehova a Lu Myom Ye.” Yesu u a lu Orpaan shin Oryiman se la yima se sha ikyev i asorabo ase tseegh ga, kpa a bugh se gbenda u ember uma ken hemen. Er Yesu a paa mbadondon nav sha ikyev i isholibo kera yô, a yima ve sha ikyev i iyugh i Aôndo a nyôr a ve ken mlu u dedoo vea Yehova.​​—⁠Mat. 1:⁠21.

18 Myom u Yesu a yem se sha ikyev i isholibo kera ne kua akaa a isholibo i ve a mi la kpa ker, er angev man ku nahan. Hen ase sha kwagh u yange er shighe u Yesu za hen ya u Yairu, zum u wan na u kwase u lun anyom 12 kpe la tsô u mase kaven inja i kwagh ne. Yesu kaa a Yairu ér: “De cie ga, gba nan jighjigh tsô, á war un.” (Luka 8:​41, 42, 49, 50) Wankwase la yange nder shin mbakpenev vough er Yesu kaa nahan. Ú fatyô u nengen er yange a saan mbamaren nav iyol kpa? Aluer u kôr cio yô, u fatyô u gbidyen kwar nengen er a saan se iyol shighe u “mba ve lu shin iwar cii vea ungwa imo [i Yesu], vea due kpaa” la. (Yoh. 5:​28, 29) Sha kpôô yô, Yesu ka Oryiman, ka Orpaan se!​​—⁠Ôr Aerenakaa 5:31; Titu 1:4; Mpa. 7:⁠10.

19, 20. (a) U̱ gbidyen kwar sha igbenda i Yesu a lu Mose u Vesen la una wase se nena? (b) Se hen nyi ken ngeren u a dondo nee?

19 Er se fe ser se fatyô u wasen ior ve zua a mtsera ken aeren a myom a Yesu yô, kwagh la mgbegha se u hemban eren tom u pasen kwagh shi tesen ior ne sha gbashima cii. (Yes. 61:​1-3) Heela tseegh ga, u gbidyen kwar sha igbenda i Yesu a lu Mose u vesen la seer nan se vangertiôr ér, shighe u una va sha u va timin botar ne la, una yima mbadondon un.​​—⁠Mat. 25:​31-34, 41, 46; Mpa. 7:​9, 14.

20 Sha mimi yô, Yesu ka Mose u Vesen. Yange er akaa a vesen kpishi a Mose yange ma kôr cio u eren ga yô. Akaaôron a Yesu a profeti man ityom i yange er sha u himen se la bende a tsombor u uumace cii. Er Yesu a lu Oryiman yô, a yima tsombor u uumace cii gbem sha won, ka di sha anshighe kpuaa tseegh ga. Nahan kpa, se fatyô u henen akaa agen sha kwagh u Yesu kpishi hen mbajighjigh mba tsuaa mbara. Ngeren u a dondo ne una time sha gbenda u Yesu yange lu Davidi u Vesen man Solomon u Vesen la.

Ú Fatyô u Pasen Kpa?

Yesu hemba Mose sha u lun

• profeti nena?

• orhimen nena?

• oryiman nena?

[Mbampin Mba Ngeren u Henen]

[Ngeren u kiriki/Foto peeji 26 la]

Igbenda Igen I Yesu Yange Lu Kwagh Môm Vea Mose Yô

◻ Ve cii yange ve undu aan a civirigh sha ci u eren Yehova man ior nav tom.—2 Kor. 8:9; Fil. 2:​5-8; Heb. 11:​24-26.

◻ Ve cii Yehova yange shighe ve mkurem.—⁠Mar. 14:​61, 62; Yoh. 4:​25, 26; Heb. 11:⁠26.

◻ Ve cii ve er tom ken iti i Yehova.—⁠Eks. 3:​13-16; Yoh. 5:43; 17:​4, 6, 26.

◻ Ve cii ve lu mbaasemaleghlegh.—⁠Num. 12:3; Mat. 11:​28-30.

◻ Ve cii yange ve koso ikpelaior.—⁠Eks. 16:12; Yoh. 6:​48-51.

◻ Ve cii ve lu mbaajiriv man mbawanatindi.—Eks. 18:13; Mal. 4:4; Yoh. 5:​22, 23; 15:⁠10.

◻ Ve cii i wa ve ya u Aôndo sha ikyev.—Num. 12:7; Heb. 3:​2-6.

◻ Ve cii ve lu mbashiada mba Yehova mba mimi.—⁠Heb. 11:​24-29; 12:1; Mpa. 1:⁠5.

◻ Ka Aôndo yange ii ikyom i Mose man i Yesu shighe u ve kpe la ye.—Dut. 34:​5, 6; Luka 24:​1-3; Aer. 2:31; 1 Kor. 15:50; Yuda 9.