Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Swewar fa Ḇe Snonggaku Ḇemas​—”Yahwe Ras Ḇeba Ḇyedi Fyanam Kwar”

Swewar fa Ḇe Snonggaku Ḇemas​—”Yahwe Ras Ḇeba Ḇyedi Fyanam Kwar”

Swewar fa Ḇe Snonggaku Ḇemas​—”Yahwe Ras Ḇeba Ḇyedi Fyanam Kwar”

”Iḇye kada kosewar pdef fa koḇe snonggaku ḇemas.”​—IBR. 6:1, NW.

1, 2. Swaf ḇepyum rosai naisya faro snonggaku Kristen ro abad randak ro Yerusalem ma Yudea sya fa ”sifrar siḇur ḇe bon na”?

 FAFISU Yesus isya ro supswan, manfamyan ḇyesi srama fanam i bo sifuken, ”Aḇyair rosaiso ḇefasnai raramuma bedi ma aḇyair ḇefasna papupes supswan ya?” Ḇardadi Yesus dapḇair ḇe kankarem faro fakfuken ani ryarirya ḇepon ro abad randak ya. Yesus isya dawos ḇekur sarisa ḇeba oso nḇairo farmakakok ya fyanam kaku kwar. Fyor smam roi anane nasnai kwar, ”kawasa ro sup Yudea iḇye syadi sifrar sibur ḇe bon na”. (Mat. 24:​1-3, 15-​22) Yesus manfamyan ḇyesi smamḇir aḇyair anya ma sisomnis parenta ḇyena ke?

2 Fanam taun samfrur ri kyor mura, ro taun 61 M, manwawan Paulus fyas anun ḇepakrek ma ḇefrur kanandor snonggaku Ibrani ḇebarek ro Yerusalem ma moḇ ḇefanam sya. Paulus ma min Kristen ḇyesi sifawi ḇa mboi taun ri rim monda raimnai aḇyair ḇefasnai randak ro ’kandera beba’ nasnai kwar. (Mat. 24:21) Ro taun 66 M, Cestius Gallus fyarkin sordade Romawi sya fa siyarwarek Yerusalem ma roi sifrur nane indokada nun bon. Ḇape, skara ḇaberi sisusu, inja ine nbuk swaf ḇepyum faro snonggaku Kristen sya fa sifrar ḇe moḇ na ḇekadaunwarek si.

3. Wos anun rosai Paulus byuk faro snonggaku Kristen Ibrani sya, ma rosai ḇefnai byuk wos anun anine?

3 Snonggaku Kristen ansi sfandun kakara ḇepyum ma fawawi fa smamḇir sarisa ḇebardi kwar ani ma sifrar siḇur moḇ ya. Imbape, ḇebor ro si ”sifawi fasaw ḇa”. Simnis ra kapira ḇefandun ”sus”. (Wasya Ibrani 5:​11-​13.) Ḇesyadi ya, snonggaku ḇefarmyan fyoro kaku kwar ro fafisu ani sfasnai rya ’sisusubur Allah ḇekenemya’. (Ibr. 3:​12) ”Fyoroḇa wer” ras ḇeyun kandera ani ryama, fama siso ker fananjur ari na wer ḇa. (Ibr. 10:24, 25) Paulus byuk wos anun ḇesrow kaku, ikofen, ”Kirirne, fyor kofarkor farkarkor ḇepon ḇekur Kristus raposa, iḇye kada kosewar pdef fa koḇe snonggaku ḇemas.”​—Ibr. 6:1, NW.

4. Rosai ḇefnai fandun fa kosambraḇser wis koḇena kuker Yahwe I, ma rosai ḇefnoḇek ko fa kofrur na?

4 Koisya kokenem ro fafisu Yesus ḇardadi ḇyena ndarirya ro bar papupes ya. ”Ras ḇeba Yahwe Ḇyedi” isoine ras nari ifrur mnai dunya Setan ḇeḇarḇor ine, ”fyanam kaku kwar”. (Zef. 1:​14) Ro knikine beri, fandun fa komam pyum moḇsa ḇardadi ani ndarirya ma kosambraḇser wis koḇena kuker Yahwe I. (1 Ptr. 5:8) Koisya kofrur kaku na ke? Komas kwar ro rur ya ido, na kosewar insama koswarepen pdef fafisu risai koisya kokenem ine.

Koḇe Snonggaku Ḇemas Ine Kyurfasnai ḇe Rosai?

5, 6. (a) Koḇe snonggaku ḇemas ro rur ya ine kyurfasnai ḇe rosai? (b) Insama koḇe snonggaku ḇemas ro rur ya, roi ri suru rosai fandun fa kofrur na?

5 Paulus danun ḇe snonggaku Kristen Ibrani sya fa sḇe snonggaku ḇemas monda ḇa ḇape ikofenḇair ḇe si kako knam kaku sḇe snonggaku ḇemas. (Wasya Ibrani 5:​14.) ”Snonggaku ḇeḇa”, na sinem ”sus” monda ḇa. Imḇape, san kako roḇean ”ḇepnas”. Inja na sifawi farkarkor ḇeknam kaku ro Refo, ”isof ro Allah aw ḇyena ḇeyokef kako”. (1 Kor. 2:​10) Oso wer ido, sfarkor kakara sena kukro sbuk ker na, isoine sifrur rosai sfarkor na ḇefnoḇek si fa smamḇaḇir roi ḇenapes ma ḇesasar na.

6 Paulus fyas ḇo doḇe, ”Snar rarirya kufepen nako ma kodworen ro rosai komnaf kwar, insa koki awer ro kiraya.” (Ibr. 2:1) Kofawi ḇa bo bisa koki ḇaido kobinggwan bur kakyar ya. Ine ryarirya ro ko ḇa fyor ”kufepen nako ma kodworen ro rosai komnaf kwar” fafisu sbuk farkor kakaku ine ḇe ko. Inja fandun fa kofuken manggunko, ’Yabukfarkor kaker roi ḇeḇeknam ro Refo monda ke? Yafrur fararmyan yena rarirya monda mboi yafrur na kuker sne ḇesiper ḇa ke? Rariso insama yasur pdef ro rur ya?’ Insama koḇe snonggaku ḇemas ro rur ya, fandun fa kosewar kofrur roi ri suru suine. Fandun fa komamḇir pyum kaku Refo ya. Ma fandun kofarkor fa kosouser pdef.

Komamḇir Pyum Kaku Refo ya

7. Rosai payamyum kosmaina snar komamḇir pyum kaku Refo ya?

7 Paulus fyas, ”Mansei ḇeḇefandun ḇeyinem sus kaker, ḇyewombrek kaker, ifawi ḇaim roi ḇekaku ma roi ḇesasar na.” (Ibr. 5:​13) Insama koḇe snonggaku ḇemas, fandun fa komamḇir pyum kaku Refo ya, isoine Allah anun Ḇyena faro ko. Snar anun ine isya ro Wos Ḇyena, Refo ya, inja fandun fa kofarkor pyum Refo ma syap-syap ḇerama ro ’women ḇesouser ma ḇefawinanem’. (Mat. 24:45-​47) Farkarkor ḇeradirya nafnoḇek ko fa kofawi Allah kakara Ḇyena ma samambraḇ ro kakara koḇena nari napyum syadi wer. Komam fawar ro imbesrar Kristen oso snori Orchid. * Fyar ḇo doḇe, ”Wos anun ḇeyun payamyum nabor ro kenem yedi iso anunepen fa kowasya Refo ras ḇe ras. Yafandun swaf taun ri suru fa yawasya pres Refo ya, ḇape yaḇaḇir rya insape yasrow randak kuker Manḇedaw yedi. Yafarkor fa yafawi nyan-nyan Ḇyena, rosai imarisen ma imewer na, baba ro papoik Ḇyedi, ma kakaki ro fawawinanem Ḇyena. Snar yawasya Refo ras ḇe ras, nsambraḇser aya fa yakamar roi ḇesamswen ro kenem yedi.”

8. Papoik rosaiso ro Refo ḇefnoḇek kenem koḇena?

8 Kowasya ker bar ono ro Refo ido, wos ḇero dori na ’nakenem ma nya papoik’ faro kenem koḇena. (Wasya Ibrani 4:12.) Ḇaḇewasya ḇeradirya nari nafnoḇek sne ma swaruser koḇena insama kofrur roi Yahwe imarisen na. Mam ido fandun fa fasos oras fa wawasya ma kwarauser roi Refo ikofen na ke?

9, 10. Rosai knam kaku ro wos komamḇir pyum Refo ya? Fawarpan farfyar oso.

9 Komamḇir pyum Refo ine kyurfasnai kofawi roi ḇero dori na monda ḇa. Snonggaku Kristen ḇemnis ra kapira ro Paulus fafisu ḇyedi sifawi kuf Refo ya kwar. Imḇape sifrur roi ḇero dori na ḇa, inja sismai payamyum ro kenem sena ḇa. Sifawimnis wos anun ḇero dori na ḇa kukro simewer siso farkankin ro Refo rofyor sifrur wos snemuk ro kenem sena.

10 Komamḇir pyum Refo kyurfasnai kofawi roi ḇero dori na ma kofrur imnis fawawi kosmai nane. Fawar ro imbesrar oso ḇenir ḇe Kyle fyasnaiḇair moḇsa kofrur na rai. Kyle imasasor kuker min fararur ḇyedi. Rosai na ifrur ya insama famfaḇri suḇenane namnai? Ikofen, ”Mnuk yaswarepen beri yaiso Roma 12:18, ḇekofen, ’Ro ḇar mkoḇedi, mkosewar fa mkokenem kuker aski faro snonkakusya kam.’ Inja yafuken bati yedine bisa kusrow ku fyor fararur ya raposa ke.” Sarawrow suḇenane nun bon ḇepyum, ma Kyle ḇati ḇyedine myanen kaku moḇ Kyle ifrur mnis famfaḇri suḇena. Kyle doḇe, ”Yafarkor fa yafawi kofrur mnis wos farkin ro Refo na nun payamyum kaku.”

Kofarkor fa Kosouser

11. Rosai ḇefnai fa kosouser ro fafisu ḇesamswen kaku nama napyan ḇa?

11 Kofrur roi kofarkor ro Refo nama napyan ḇa, ḇesyadi fyor kosmai roi ḇesamswen. Imnis raris, fyoro ḇa fafisu Yahwe imkei kawasa Israel sya bur ḇaḇewomen ro sup Masir anya, ”sfamfaḇri kuker Moses i” ma ”sikyar faro Yahwe I ḇa”. Rosai ḇefnai ya? Kukro sismai war ḇesrow fa sinem ḇa. (Kel. 17:1-4) Insape fanam paik ri suru fyor sifrur asas kuker Yahwe ma sikofen nari sifrur ”roi nakam Yahwe ikofen na”, maraḇoi siyuk Yahwe sasoser Ḇyena ḇekur samsyom amfyanir. (Kel. 24:3, 12-18; 32:1, 2, 7-9) Sifrur radirya kukro simgak snar Moses ibur si kawan kaku fa rya ḇe Bon Horeb fafisu ismai akurfasnai anya ke? Imbude skara snonggaku Amalek nari smun si wer ma nari sikafyo si snar Moses, ḇepon ya ḇekanow bramin ḇesuya ḇefrur fa snonggaku Amalek sisusu, isne ḇa ke? (Kel. 17:8-16) Rya rariri, ḇape rosai monda ḇefnai ya, snonggaku Israel ”simewer siso useri, ḇoi spampumi”. (Kis. 7:39-41) Paulus danunepen kaku snonggaku Kristen sya fa ’sḇesewar kaku ḇeri’ insama ’sisapi imnis si roḇepon’ raris snonggaku Israel sfasnai na fafisu simgak fa sisun ḇe Sup Ḇaḇeasas ya.​—Ibr. 4:3, 11.

12. Rariso Yesus fyarkor fa fyasnai souser, ma rosai ismai na?

12 Insama koḇe snnggaku ḇemas, fandun kaku kosewar fa kosouser ḇe Yahwe I. Imnis moḇ Yesus Kristus fyasnai na, kofarkor fa kosouser ro kandera ḇekur i na. (Wasya Ibrani 5:8, 9.) Fafisu Yesus ryama ḇe supswan ḇaime, Yesus isouser faro Kmari. Ḇape, insama ifrur Kmari marisen Ḇyena ro supswan, fandun fa ḇyekandera ro ḇaken ma swaruser ḇyena. Snar fyasnai soasuser pdef fyor ismai wayam kaku, Yesus isrow kaku fa ismai nasan ḇebabo Yahwe fyasos ḇe i kwar na, isoine ḇye Raja ma Imam Ḇeba.

13. Rosai ḇefasnaiḇair koma kofarkor fa kofasnai souser kwar?

13 Ko ido rarso? Fyor kosmai samswen ḇemarbak kaku ido, na kosouser pdef ḇe Yahwe I ke? (Wasya 1 Petrus 1:6, 7.) Allah wos anun Ḇyena ḇekur kenem ḇepyum, kanggarkar ḇa, kawos roi ḇepyum na, ḇaḇewasya ma farkarkor Refo ro manggunko, koso fananjur ya ḇesya kwar, ma komyaren koso ro fararur ḇaḇebaryas, nama nasnai bos kwar. (Yos. 1:8; Mat. 28:19, 20; Ef. 4:25, 28, 29; 5:3-5; Ibr. 10:24, 25) Kosouser Yahwe I ro roi nanekam kwar ḇesyadi fyor kosmai samswen ḇemarbak ke? Soasuser koḇena nfasnaiḇair koma songgaku ḇemas ro rur ya.

Payamyum Rosai Kosmai na Snar Koḇe Snonggaku Kristen Ḇemas Kwar?

14. Fawar farfyar oso ḇefasnaiḇair kosewar fa koḇe snonggaku Kristen ḇemas na nfadiren ko.

14 Snonggaku Kristen fyarkor fa nya fawawi ḇepyum fa ḇyukikara rosai ḇesasar ma ḇesasar ḇa na ido, nari nfadiren i ro dunya ine snar snonggaku sya ”ḇaḇaḇir sena napup”. (Ef. 4:19) Rupa ra, naek oso ḇenir ḇe James, ima myaren iwasya ma ḇyesyowi kaku syap-syap ḇeknam ro Refo ya, ismai fararur oso mboi ḇefararur sya bin syakame. James doḇe, ”Ḇebor ro si kenem sena naḇyeḇa mboi, oser rofandu si iḇese kukro fyasnai syowi ma imarisen fa dakfarkor Refo ya. Imḇape, fafisu nuyemir monda ro moḇ nggofararur ya, ḇyedembuk aya fa nufrur fararur farḇuk. Yakara ifnak monda, ḇape samswen kaku fa yapampum na. Fafisu anya sape yaswarepen fawar ro syap Menara Pengawal ḇekur naek oso ḇesmai farawrowes ḇeradirya ro moḇ fyararur ro ya. Fawar ani dawosḇair ḇekur Yusuf ma Potifar swari. * Yapampum beri bin ani, ma yafrar yabur i.” (Kej. 39:7-12) James ikofen kasumasa kaku kukro roi ḇesasar ani ḇyejadi wer ḇa ma imarisen kukro bisa fyaduru sneuser ḇyedi fa isren pdef.​—1 Tim. 1:5.

15. Rariso kosewar fa koḇe snonggaku Kristen ḇemas na nsambraḇser sne koḇena?

15 Koḇe snonggaku Kristen ḇemas kako nun payamyum ḇe ko kukro nsambraḇser ma nfaduru sne koḇena insama ’farkarkor syoso-syoso ḇeḇor sfarkor ninyan ko’ awer. (Wasya Ibrani 13:9.) Kosewar kaku fa kofrur roi ḇepyum ro rur ya ido, kakara koḇena nari ndro ro ’roi ḇefandun syadi’ na. (Flp. 1:9, 10) Rarirya, nari koḇesyowi syadi Allah ma roi ḇebor fyasos kwar faro payamyum koḇena. (Rm. 3:24) Snonggaku Kristen ḇena kakara imnis snon kuf, nari sneri ifo kuker syowi ma kasumasa faro roi anna ma fyanam kaku kuker Allah Yahwe I.​—1 Kor. 14:20.

16. Rosai ḇefnoḇek imbesrar oso fa fyasnai ’farmkuepen’?

16 Imbesrar oso snori Louise fyar ḇo doḇe rofyor ḇyebaptis kwar raposa, roi kyara ya monda iso rariso snonggaku ḇese smam i rai. Ikofen, ”Yafrur sasar oso ḇaḇeri, ḇape sne yedine iryaḇ ḇa fa yuffarmyan Yahwe I. Yafawi yamarisen yabuk roi ḇepyum syadi faro Yahwe I ido fandun fa yafrur fararwei ono. Roi ḇemarbak kaku ḇe aya iso yabuk sne yedi ḇesiper faro samsyom ayena ḇe I.” Snar Louise syewar kaku fa fyasnai ’farmkuepen’, ine nafnoḇek kaku i fafisu ismai dafduf ḇemarbak. (Yak. 5:8) Louise doḇe, ”Kaku ḇae ine napyan ḇa, ḇape yafanam syadi wer kuker Yahwe I.”

’Kosouser kuker Sne Ḇesiper’

17. Rosai ḇefnai fa souser nama roi ḇefandun kaku ro abad randak ya?

17 Paulus wos anun ḇyena insama ”koḇe snonggaku ḇemas” nun ḇaḇye faro snonggaku Kristen ro abad randak ḇebarek ro Yerusalem ma Yudea sya. Snonggaku ḇesomnis wos anun ine sna fawawi ḇepyum fa smamḇir aḇyair Yesus byuk ḇe si na fa ”sifrar sibur ḇe bon na”. Fafisu smam ’roi ḇeḇyeḇa ḇefrur farmakakok ndo moḇ ḇesren’, isoine sordade Romawi ḇeyarwarek ma ḇesun mundum ḇe Yerusalem, sifawi beri iso swaf fa sifrar sibur moḇ ya. (Mat. 24:15, 16) Snar sisouser Yesus swarapepen ḇyena, snonggaku Kristen sifrar sibur Yerusalem fafisu moḇ ani skakok i ḇaim. Manfawawi sejarah oso snori Eusebius, ikofen kawasa ḇebur ansine sbarek ro kota Pela ro bon Gilead. Rarirya, sbinggwanbur roi ḇeḇyeḇa kaku ḇekur Yerusalem anya.

18, 19. (a) Rosai ḇefnai fa kosouser ro fafisu ine fyandun kaku? (b) Rosai na kawos ro farkarkor ḇerama ya?

18 Kosouser snar koḇe snonggaku Kristen ḇemas, nun ḇaḇye faro ko rofyor komam roi ḇepon kaku ro Yesus ḇardadi ḇyena ndarirya isoine ’kandera ḇeba’ ya. (Mat. 24:21) Nari kosouser pdef faro akurfasnai rosai monda sbuk beri ro fafisu iyama ḇerama ro ’manfamyan ḇesoasuser’ ke? (Luk. 12:42) Fandun kaku fa kosewar insama ’kosouser kuker sne ḇesiper’!​—Rm. 6:17.

19 Insama koḇe snonggaku Kristen ḇemas, fandun fa kosewar fa kona fawawi ḇepyum. Kofrur roi ine kuker kosewar fa komamḇir pyum Allah Wos Ḇyena ma kofasnai souser. Roma inai babo sya sismai samswen bardi fa sakḇe snonggaku Kristen ḇemas. Farkarkor ḇerama ya nari dawos moḇsa roma inai babo sya sifrurmnis samswen sena kuker payamyum.

[Fasfas Kasun]

^ syos 7 Snonsnon ḇeḇeso sifadwer na kwar.

^ syos 14 Mam farkarkor ”Dibentengi untuk Menolak Perbuatan Salah”, ro syap Menara Pengawal 1 Oktober 1999.

Rosai Kofarkor Kwar Na?

• Koḇe snonggaku ḇemas kyur ḇe rosai, ma rariso insama koḇe snonggaku ḇemas?

• Payamyum rosai kosmai snar komamḇir Allah Wos Ḇyena faro sasewar koḇena fa koḇe snonggaku Kristen ḇemas?

• Rariso kofarkor fa kosouser?

• Rosai monda payamyum kosmai na snar kosewar fa koḇe snonggaku Kristen ḇemas?

[Fakfuken faro Farkarkor]

[Sonin ro ram 10]

Kuker kosouser wos farkin ro Refo, nafnoḇek ko fa kofrurmnis samswen kosmai na kuker nyan ḇefasnai fawinanem

[Sonin ro ram 12, 13]

Snar snonggaku Kristen ro abad randak siso Yesus wos anun ḇyena, inja sismai ḇaḇye