Händer det att Gud ändrar sig?

BIBELN säger så här om Gud: ”Hos honom finns ingen förändring som i skuggans växlingar.” Och Gud själv bekräftar det och säger: ”Jag är Jehova; jag har inte förändrats.” (Jakob 1:17; Malaki 3:6) Det är verkligen stor skillnad mellan Jehova Gud och personer som är krävande och som det inte går att lita på eftersom de hela tiden ändrar sig.

En del människor som läser Bibeln frågar sig om Gud ändå inte har ändrat sig i vissa frågor. En gång i tiden gav Jehova en del kristna förmågan att utföra underverk, men det gör han inte längre. Ännu längre tillbaka i tiden tillät han polygami, månggifte, men det gör han inte längre. Under den mosaiska lagen krävde Jehova att hans folk höll sabbat, men det gör han inte heller längre. Visar inte de här exemplen att Gud har ändrat sig i vissa frågor?

Vi kan till en början slå fast att Gud aldrig ändrar sina normer för kärlek och rättvisa. Han har inte heller ändrat sin ”eviga avsikt” att välsigna mänskligheten genom sitt rike. (Efesierna 3:11) Men alldeles som vi kan ändra vårt sätt att vara mot någon som gång på gång gör oss besvikna, kan Jehova ändra sitt handlingssätt på grund av förändrade förhållanden.

Gud kan också ändra sina anvisningar till sitt folk om situationen eller behoven kräver det. Det här bör inte förvåna oss. Tänk på vad en kompetent reseguide skulle göra om han såg något som äventyrade säkerheten för hans guidegrupp. Han skulle se till att gruppen tog en annan väg, en säkrare väg. Men det i sig skulle inte betyda att han hade ändrat sig i fråga om själva målet, eller hur? Låt oss därför  undersöka de tre exempel som nämndes tidigare och som en del tycker är lite märkliga.

Varför upphörde underverken?

Varför gav Gud vissa kristna under det första århundradet förmågan att utföra underverk? Du kanske känner till att Gud ofta använde sig av underverk för att visa att han var med sitt forntida folk, Israel. Genom Mose utövade Gud sin väldiga kraft och befriade israeliterna ur Egypten och vägledde dem genom vildmarken in i det utlovade landet. Tyvärr visade de gång på gång att de inte satte tro till honom. När Jehova slutligen förkastade Israel som nation och bildade den kristna församlingen, gav han apostlarna och andra bland de första kristna förmågan att utföra underverk. Apostlarna Petrus och Johannes botade till exempel en man som hade varit lam från födseln, och aposteln Paulus uppväckte en död man till liv. (Apostlagärningarna 3:2–8; 20:9–11) Underverken som de utförde hjälpte människor i många länder att omfatta kristendomen. Men varför upphörde då underverken?

Paulus hjälper oss att få svar på den frågan genom en illustration: ”När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, resonerade jag som ett barn; men nu då jag har blivit man, har jag lagt bort de barnsliga dragen.” (1 Korinthierna 13:11) Föräldrar behandlar inte en vuxen son på samma sätt som de gjorde när han var ett litet barn. På liknande sätt ändrade Jehova sitt sätt att handla med den kristna församlingen när den inte längre var ”ett barn”. Paulus förklarade att sådana mirakulösa gåvor som förmågan att tala främmande språk eller att profetera skulle ”tas bort”. (1 Korinthierna 13:8)

Varför tilläts månggifte?

Jesus visade att Gud satte normen för äktenskapet när han sade till det första människoparet: ”En man [skall] lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött.” (Matteus 19:5) Äktenskapet skulle vara en bestående förening mellan två personer. Men vid den tid då Gud organiserade israeliterna till en nation och gav dem lagen hade det blivit vanligt med månggifte. Även om Gud inte införde månggifte eller uppmuntrade till det, gav han israeliterna lagar för att reglera den här seden. När den kristna församlingen bildades var månggifte uttryckligen förbjudet i Guds ord. (1 Timoteus 3:2)

Jehova Gud tolererar vissa saker till dess hans tid att rätta till dem är inne. (Romarna 9:22–24) Jesus visade att Jehova för en tid tolererade orätta äktenskapsseder som en ”eftergift” på grund av israeliternas ”hårdhjärtenhet”. (Matteus 19:8; Ordspråksboken 4:18)

Varför var sabbatsfirandet tillfälligt?

Efter det att Gud hade befriat israeliterna ur Egypten instiftade han en veckosabbat,  och längre fram lät han den bli en del av deras nationella lag. (2 Moseboken 16:22–30; 20:8–10) Paulus förklarade att Jesus frambar sig själv som ett offer och ”upphävde ... lagen med dess bud i form av förordningar” och ”utplånade det handskrivna dokumentet”. (Efesierna 2:15; Kolosserna 2:14) Det som ”upphävdes” och ”utplånades” inbegrep sabbatslagen, för Bibeln säger vidare: ”Låt därför ingen döma er angående mat och dryck eller med avseende på en högtid eller en nymånefest eller en sabbat.” (Kolosserna 2:16) Varför gav Gud israeliterna lagen, sabbaten inbegripen?

Paulus skrev: ”Lagen [har] blivit vår uppfostrare som leder oss till Kristus.” Sedan tillade han: ”Nu då tron har kommit, är vi inte längre under en uppfostrare.” (Galaterna 3:24, 25) Det här innebar inte att Gud hade ändrat sig i den här saken. Han använde i stället sabbaten som en tillfällig anordning för att undervisa folket om att de regelbundet skulle ta sig tid till att meditera över andliga frågor. Men även om sabbatslagen var tillfällig, pekade den fram emot den tid då människor för alltid kommer att slippa sorg och smärta i både fysiskt och psykiskt avseende. (Hebréerna 4:10; Uppenbarelseboken 21:1–4)

En tillförlitlig och kärleksfull Gud

De här bibliska exemplen visar att Jehova Gud gav olika anvisningar och föreskrifter vid olika tidsperioder. Men det innebar inte att han ändrade sig. Han var i stället lyhörd för sitt folks behov i olika situationer och hade deras bästa för ögonen. Det är likadant i vår tid.

Jehova ändrar inte sina normer, och därför kan vi alltid veta hur vi ska handla för att behaga honom. Dessutom kan vi vara säkra på att allt som han har lovat kommer att gå i uppfyllelse. Jehova säger: ”Allt som behagar mig kommer jag att göra ... Jag har utformat det; jag genomför det också.” (Jesaja 46:10, 11)

[Infälld text på sidan 21]

Gud ändrar aldrig sina normer för kärlek och rättvisa.

[Infälld text på sidan 22]

Paulus förklarade att mirakulösa gåvor med tiden skulle ”tas bort”.

[Infälld text på sidan 23]

Äktenskapet skulle vara en bestående förening mellan två personer.