Yì hosọ lẹ ji

Yì todowhinnu hosọ lẹ tọn ji

Biblu Nọ Diọ Gbẹzan Mẹtọn

Biblu Nọ Diọ Gbẹzan Mẹtọn

Biblu Nọ Diọ Gbẹzan Mẹtọn

Etẹwẹ gọalọna dawe he jẹ marijuana po taba po nù ji sọn ovu-whenu gbọ́n de nado doalọtena aṣa ylankan enẹ? Etẹwẹ gọalọna gbévun danuwatọ de nado dava homẹgble etọn bo duto wangbẹna akọ̀ tọn ji? Lẹnnupọndo nuhe dopodopo yetọn dọ ji.

NUDỌNAMẸ KLEUN

YINKỌ: HEINRICH MAAR

OWHE: 38

OTÒ HE MẸ N’WÁ SỌN: KAZAKHSTAN

OTÀN ṢIE: N’PEVE TO MARIJUANA PO TABA NÙNÙ PO MẸ

NUHE N’YIN DAI: N’yin jiji to hùwaji Kazakhstan tọn, he dẹn do tòdaho Tashkent tọn na nudi kilomẹtlu 120. To alunlun mẹ, lẹdo lọ nọ hú bo nọ hùnmiyọ́n na nudi 45°C, podọ to avivọ-whenu lẹ, ninọmẹ aimẹ tọn nọ fá taun bo nọ yì nudi -10°C—yèdọ ninọmẹ he yọ́n nado dó ovẹn po marijuana po.

Allemagne wẹ mẹjitọ ṣie lẹ wá sọn. Sinsẹ̀n wẹndagbe tọn mẹ wẹ yé tin te ṣigba yé ma nọ yì ṣọṣi. Ṣigba yé plọn mi nado nọ hẹn Odẹ̀ Oklunọ tọn do tamẹ. To whenue n’tindo owhe 14, onọ̀ ṣie po mẹdaho ṣie yọnnu po plọnnu hẹ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ na ojlẹ de. To gbèdopo, n’gblató whenue Kunnudetọ awe he plọnnu hẹ onọ̀ ṣie do oyín Jiwheyẹwhe tọn, Jehovah, hia ẹ sọn Biblu etọn hoho de mẹ. Ehe yinuwado jie taun. Mama doalọtena oplọn lọ, bọ ojlo he n’tindo to gbigbọnu lẹ mẹ fó do finẹ. Ṣigba, to enẹgodo, mẹplọntọ wehọmẹ tọn mítọn nọ saba pìntàn lalo lẹ dogbọn Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ dali. Na n’ko yì opli Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn delẹ hẹ mẹdaho ṣie pọ́n wutu, n’dọna mẹplọntọ ṣie dọ nuhe e nọ saba dọ enẹ ma yin nugbo.

Whenue n’do owhe 15, n’yin didohlan Leningrad, he yin St. Petersburg todin to Russie, nado plọnazọ́n to wehọmẹ. N’nọ má onú vude he n’yọnẹn gando Jehovah go hẹ mẹhe po yẹn po nọ nọ̀ ohọ̀ dopolọ mẹ lẹ. Ṣigba, n’jẹ azọ̀ nù ji. Whedepopenu he n’yì otò ṣie mẹ to Kazakhstan, e nọ bọawuna mi nado họ̀ marijuana, dile etlẹ yindọ e jẹagọdo osẹ́n. N’sọ nọ nùahàn vodka po sodabi po taun.

Whenue n’fó azọ́n, n’kọnawudopọ hẹ awhànpa Union soviétique tọn na owhe awe. Etomọṣo, n’gbẹ́ hẹn nugbo Biblu tọn delẹ he n’ko plọn sọn ovu-whenu do ayiha mẹ. Eyin dotẹnmẹ lẹ hundote, n’nọ dọhona awhànfuntọ hatọ ṣie lẹ gando Jehovah go bo nọ yiavunlọna Kunnudetọ lẹ eyin mẹde dolalo do yé go.

Whenue n’fó awhànzọ́n, n’sẹtẹn yì Allemagne. Whenue n’tin to osla fibẹtado dintọ lẹ tọn mẹ, n’mọ vọkan owe sinai do Biblu ji Kunnudetọ lẹ tọn de yí. N’hia ẹ po zohunhun po bo wá tadona lọ kọ̀n dọ nugbo lọ die. Ṣigba, e vẹawuna mi nado doalọtena taba po marijuana nùnù po. E ma dẹn bọ n’sẹtẹn yì lẹdo tòdaho Karlsruhe tọn de mẹ. To finẹ, n’dukosọ hẹ dopo to Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ mẹ bọ e jẹ Biblu plọn hẹ mi ji.

LEHE BIBLU DIỌ GBẸZAN ṢIE DO: E ko dẹn he n’yọnẹn dọ Ohó Jiwheyẹwhe tọn wẹ Biblu. Podọ whenue n’ko hia owe sinai do Biblu ji he n’mọyi lọ godo, n’kudeji dọ Biblu na gblọndo kanbiọ titengbe gbẹ̀mẹ tọn lẹpo tọn. Etomọṣo, e yí whenu to asie nado diọ. To godo mẹ, n’flin ayinamẹ Biblu tọn he tin to 2 Kọlintinu lẹ 7:1 mẹ bo magbe nado klọ́ dee sọn “dihó agbasalan po gbigbọ tọn lẹpo po mẹ,” ehe zẹẹmẹdo nado doalọtena marijuana po taba nùnù po.

Diblayin to afọdopolọji wẹ magbe nado doalọtena marijuana nùnù. Ṣigba e gbẹ́ yì osun ṣidopo whẹpo n’do doalọtena taba nùnù. To gbèdopo, Kunnudetọ he nọ plọnnu hẹ mi kanse mi dọ, “Etẹwẹ a jlo na yí gbẹzan towe do wà?” Kanbiọ enẹ hẹn mi lẹnnupọn taun gando taba nùnù go. Whlasusu wẹ n’ko tẹnpọn nado doalọtena azọ̀ nùnù. Ṣigba todin, n’ko magbe nado nọ hodẹ̀ eyin siga nùnù jlo mi, kakati nado nọ biọ jona Jiwheyẹwhe tọn to siga nùnù godo. To 1993, n’de azán tangan de nado doalọtena azọ̀ nùnù. Po alọgọ Jehovah tọn po, n’masọ doalọ siga go sọn whenẹnu gbọ́n.

ALE HE N’MỌYI LẸ: Na n’ko doalọtena marijuana po taba nùnù po he nọ vọ̀ akuẹ na mi bo nọ gbleawuna agbasa ṣie wutu, n’ko jẹgangan todin. To egbehe, homẹ ṣie hùn dọ n’yin dopo to mẹdezejotọ he to azọ́nwa to wekantẹn alahọ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn he tin to otò Allemagne tọn mẹ lẹ mẹ. Homẹ ṣie sọ hùn taun dọ n’plọn nado yí ayinamẹ Biblu tọn lẹ do yizan mẹ to gbẹzan ṣie mẹ! Nuhe Biblu plọnmẹ lẹ yinyọnẹn gọalọna mi nado hẹn gbẹzan ṣie pọnte.

NUDỌNAMẸ KLEUN

YINKỌ: TITUS SHANGADI

OWHE: 43

OTÒ HE MẸ N’WÁ SỌN: NAMIBIE

OTÀN ṢIE: DOPO TO DANUWATỌ AKONKA LẸ MẸ

NUHE N’YIN DAI: N’whẹ́n to gbétatò de mẹ to agbegbe Ohangwena tọn mẹ to agewaji Namibie tọn. Awhànfuntọ lẹ nọ hò gbẹtọ lẹ to gbétatò ṣie mẹ bosọ hù mẹdelẹ to awhàn he yin fùnfùn to lẹdo ehe mẹ de whenu, to owhe 1980 lẹ mẹ. To gbétatò ṣie mẹ, yọpọ sunnu he yọ́n avùnho ganji bo sọgan hò hatọ etọn lẹ wẹ nọ yin pinpọn taidi sunnu glegbenu. Enẹwutu n’plọn avùnhiho!

Whenue n’fó wehọmẹ, n’yì nọ̀ ylọnẹn ṣie dè to tòpẹvi de mẹ, to huto Swakopmund tọn. Whenue n’jẹ finẹ, e ma dẹn bọ n’kọnawudopọ hẹ jọja gbévun atẹṣitọ delẹ. Mí nọ yì hotẹli po ahànnutẹn lẹ po, fie yovo lẹ ma yiwanna mẹyuu te lẹ kiki nado dá avùn dai. Whlasusu wẹ mí hoavùn hẹ ponọ lẹ. Ozán lẹpo mẹ wẹ n’nọ sọ́ avùnnú bo nọ hẹn apàmẹhí didá gaa kavi ajìmẹ de nado pehẹ mẹdepope he tọ́navùn mi.

To zánmẹ gbèdopo, dile n’to avùnho hẹ gbévun devo de, n’ko dibla kú. Dopo to hagbẹ gbévun he n’to avùnho hẹ lọ tọn lẹ mẹ gbọn godo wá bo dibla gbòta na mi, ṣigba gbévun hatọ ṣie de linú in bọ e ba ede mẹ pò. Dile etlẹ yindọ n’ko dibla kú, n’ma jo danuwiwa do. Eyin n’to jlẹdọ hẹ mẹde, sunnu kavi yọnnu, yẹn whẹ́whẹ́ wẹ nọ linú mẹ.

LEHE BIBLU DIỌ GBẸZAN ṢIE DO: Whla tintan he n’dukosọ hẹ nawe de he yin dopo to Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ mẹ, e hia Psalm 37 na mi bo dọna mi dọ owe Osọhia tọn bẹ pagbe jiawu sọgodo tọn devo lẹ hẹn. Ṣigba, to whenuena e yindọ e ma dọ fie n’sọgan mọ opagbe lọ lẹ te taun na mi, n’ze Biblu bo hia weta Osọhia tọn lẹpo to ozán enẹ mẹ. N’yiwanna opagbe he n’hia to Osọhia 21:3, 4 mẹ, he dọ dọ “okú ma nasọ tin ba, kavi awubla, kavi avi, mọ awufiẹsa ma na tin ba.” Whenue Kunnudetọ lẹ lẹkọwa, n’kẹalọyi nupinplọn.

E vẹawuna mi taun nado diọ aliho he mẹ n’nọ lẹnnupọn bo nọ yinuwa te lẹ. Ṣigba n’plọn to Owalọ lẹ 10:34, 35 mẹ dọ “Jiwheyẹwhe ma yin mẹnukuntahopọntọ gba: ṣigba to akọta lẹpo mẹ, mẹhe dibusi i, bo wazọ́n dodo, wẹ yè kẹalọyi to e dè.” N’sọ dovivẹnu vẹkuvẹku nado yí nuhe Lomunu lẹ 12:18 dọ do yizan mẹ. E dọmọ: “Eyin e yin wiwà, le e te to huhlọn mẹ na mì, mì nọ nọ̀ jijọho hẹ omẹ popo.”

Gbọnvona dọ n’to nuplọn nado dava homẹgble ṣie, n’sọ dona doalọtena taba nùnù. Whlasusu wẹ n’hodẹ̀ hlan Jehovah po dasin po dọ ni gọalọna mi. Ṣigba to bẹjẹeji, n’nọ yọnẹn gan an bo nọ wà nuhe ma sọgbe delẹ, bo nọ dọ dọ siga godo tọn he n’na nù die, podọ to enẹgodo n’nọ hodẹ̀. Kunnudetọ he plọn Biblu hẹ mi lọ gọalọna mi nado yọ́n nujọnu-yinyin odẹ̀ tọn whẹpo do doalọ siga go. N’masọ dona nọ sẹpọ mẹdepope he to azọ̀ nù. Humọ, n’hodo ayinamẹ Kunnudetọ lọ tọn bo nọ dọna azọ́nwatọgbẹ́ ṣie lẹ dọ azọ̀-nùnù ma yọ́n. Ehe gọalọna mi taun, na e zọ́n bọ n’masọ nọ mọ siga vọnu yí—enẹ wẹ yindọ siga-nùtọ devo he to azọ́n ṣie mẹ lẹ masọ nọ dlẹn siga do mi ba.

To godo mẹ, n’penugo nado doalọtena azọ̀-nùnù bo jo gbẹzan he n’ko nọ zan dai do. Na n’ko to nuplọn na osun ṣidopo bo ko sọ to nunọwhinnusẹ́n Biblu tọn lẹ yí do yizan mẹ wutu, n’pegan nado yí baptẹm taidi dopo to Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ mẹ.

ALE HE N’MỌYI LẸ: N’wá kudeji dọ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ wẹ yin sinsẹ̀n nugbo lọ na n’mọdọ yé nọ do owanyi hia ode awetọ yetọn lẹ, mahopọnna akọ̀ kavi sinmẹ agbasa tọn. Whẹpo n’tlẹ do yí baptẹm taidi Kunnudetọ de, hagbẹ agun lọ tọn de, he yin yovo basi oylọna mi yì owhé etọn gbè nado dùnú hẹ ẹ. E taidi odlọ na mi. N’ma tlẹ ko sinai bo voawu to apá na yovo de pọ́n, whẹpo yè na dọ na dùnú hẹ ẹ. Todin n’yin dopo to pipli mẹmẹsunnu lẹdo aihọn pé tọn mẹ.

To dai, ponọ lẹ ko tẹnpọn nado hẹn mi gánnugánnu nado diọ aliho he mẹ n’nọ lẹnnupọn bo nọ yinuwa te lẹ, ṣigba e ma pà yé. Biblu kẹdẹ wẹ tindo huhlọn lọ nado gọalọna mi bọ n’do diọ gbẹtọ-yinyin ṣie bo wá lẹzun ayajẹnọ.

[Blurb on page 31]

“Whlasusu wẹ n’hodẹ̀ hlan Jehovah po dasin po dọ ni gọalọna mi”