Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

“Oupwe Nonnom lon än Kot Tong”

“Oupwe Nonnom lon än Kot Tong”

“Oupwe püsin tümwünükemi lon än Kot chen lupwen oua witiwiti ach Samol Jesus Kraist pwe epwe ngenikemi manau esemüch lon an ümöümöch.”​—JUT. 21.

1, 2. Ifa ussun Jiowa a pwäri an tong ngenikich, me pwata sia silei pwe ese mecheres an epwe anomukich lon an tong?

 JIOWA KOT a pwäri an tong ngenikich lon chommong napanap. Nge, iei ewe äkkäeüin pisekin ännet mi pwäratä an tong ren an awora ewe asorun möön kepich. Ren watteen an tongei aramas, a pwal mwo nge tinato nöün we echengicheng woon fönüfan an epwe mälo fän asengesich. (Jon 3:16) Jiowa a föri ei mettoch pokiten a mochen ach sipwe küna manau esemuch me küna feiöch seni an tong tori feilfeilo!

2 Iwe nge, sipwe tongeni ekieki pwe epwe chök mecheres än Jiowa anomukich lon an tong ese lifilifil met föfförüch? Aapw. Pun lon Juta wokisin 21, a pesekich: “Oupwe püsin tümwünükemi lon än Kot chen lupwen oua witiwiti ach Samol Jesus Kraist pwe epwe ngenikemi manau esemüch lon an ümöümöch.” Ei mwuten kapas “oupwe püsin tümwünükemi lon än Kot chen” a ammeef ngenikich pwe mi lamot ach sipwe föri och mettoch pwe sipwe tufichin nonnom lon än Kot tong. Iwe, ikkefa ekkena mettoch sipwe föri?

Ifa Ussun Sipwe Nonnom lon än Kot Tong?

3. Me ren Jises, met mi lamot ngeni an epwe föri pwe epwe nonnom lon än Seman we tong?

3 Sia tongeni küna pölüwen ena kapas eis seni pwisin alon Jises lon ewe säingoon pwinin an nom woon fönüfan. A erä: “Are oua aleasochisi ai kewe allük, oupwe nonom lon ai chen, usun ngang üa aleasochisi än Semei kewe allük o nonom lon an chen.” (Jon 15:10) A ffat pwe Jises a silei pwe mi lamot epwe älleasochisi än Jiowa kewe allük ren an epwe üöch fän mesan Seman. Ika pwe mi lamot ngeni Nöün Kot we mi unusöch an epwe älleasochisi Kot, iwe itä pwata esap pwal lamot ngenikich?

4, 5. (a) Ifa ewe äkkäeüin mettoch sipwe föri epwe pwäratä pwe sia tongei Jiowa? (b) Met popun sisap oput ach älleasochisi än Jiowa kewe allük?

4 Äkkäeüin, sia kan pwäratä ach tongei Jiowa ren ach älleasochisi I. Ewe aposel Jon a äweweei: “Pun wewen ach echeni Kot pwe sia aleasochisi an kewe allük. Nge an kewe allük resap weires ngenikich.” (1 Jon 5:3) Pwüngün, chommong aramas rese sani ar repwe älleasochis. Nge nengeni mwo ei itiitin kapas: “Nge an kewe allük resap weires ngenikich.” Weween, Jiowa ese kütta senikich ach sipwe föri och mettoch mi fokkun weires ngenikich.

5 Ren chök äwewe: En mi tongeni ereni chiechiom an epwe eki och mettoch ese ki ren? Aapwi! Nge, Jiowa a fokkun kirekiröch me silei aükükün ach tufich lap seni kich. Ewe Paipel a alükülüküükich pwe Jiowa “a chemeni pwe kich pwül echök.” (Kölf. 103:14) Esap fokkun tongeni kütta senikich ach sipwe föri och mettoch ese ki rech. Iwe, esor popun ach sipwe oput le älleasochisi än Jiowa kewe allük. Nge, sipwe fen ekieki pwe ach älleasochisi Kot, iei eü wis mi aüchea pun sia ännetatä pwe sia wesewesen tongei Semach lon läng me mochen nonnom lon an we tong.

Eü Liffang mi Aüchea Seni Jiowa

6, 7. (a) Met weween ewe mwelien letip? (b) Äweweei ifa ussun ewe mwelien letip a tongeni älisikich le nonnom lon än Kot tong.

6 Lon ach ei fönüfan mi ur ren fitikoko, a nom rech chommong kefil nge mi kküü ach älleasochisi Kot. Nge, ifa ussun sipwe silei pwe met sia fen filatä mi tipeeü ngeni letipen Kot? Jiowa a fen awora eü liffang mi tongeni fokkun älisikich lon ach älleasochisi I. Ina ewe mwelien letip. Met ena? Ina eü tufich mi sokkolo aüchean ach sipwe etittina ach föfför, ekiek me ach kewe kefil. A ussun och minen kapwüng lon letipach, mi älisikich le etittina ekkewe kefil a nom mwach are ekieki föfförüch kewe ika iir mi öch are ngaü, pwüng ika mwääl.​—Älleani Rom 2:14, 15.

7 Ifa ussun sipwe äeäöchü mwelien letipach? Nengeni ei kapas äwewe. Emön chon säi le matau ese küna och esissil, ese küna fönü nge a chüen chök wene ngeni ikewe epwe lo ie. Pwata a silei? Pun a nom ren eü kampas mi chök iti ngeni ennefen. Ika esor ren ewe kampas, ewe chon säi epwe fokkun mworukolo. Pwal ina chök ussun ren emön aramas ika esor ren ewe liffangen mwelien letip, fän chommong epwe pwal fokkun rükülo are esap esilla pwüngün are mwäällin met epwe filatä lon manauan.

8, 9. (a) Met sipwe chechchemeni ussun aükükün älillisin ewe mwelien letip ngenikich? (b) Met sipwe föri pwe sipwe lükülük pwe mwelien letipach a wesewesen älillisöch ngenikich?

8 Nge ussun chök ewe kampas, mi aükük älillisin ewe mwelien letip ngenikich. Ika ewe chon säi a anomu och chisaku ünükün nöün kampas, iwe epwe rikilo an iti ngeni ennefen. Pwal ina chök ussun, mwelien letipach a tongeni rikilo ika sia ekieki pwisin kich me mut ngeni mochenin letipach an epwe nemeni föfförüch. Ewe Paipel a öüröürakich pwe “letipen aramas a fokun atuputup lap seni mettoch meinisin, a unusen ingau.” (Jer 17:9; SalF. 4:23) Pwal eü, ika ewe chon säi ese uwei eü map mi wesewesen pwüng, iwe, nöün we kampas esap kon älillisöch ngeni. Pwal ina chök ussun, ika sise lükülük woon lükücharen ewe emmwen seni ewe Paipel, mwelien letipach ese lien tongeni älisikich. (Kölf. 119:105) A mmen alolilen pwe chommong aramas woon ei fönüfan ra kon akkomwa mochenin letiper nge rese aücheani ekkewe kapasen emmwen lon Paipel. (Älleani Efisus 4:17-19) Ina popun chommong aramas ra föfföringaü, inaamwo ika a nom rer ewe liffangen mwelien letip.​—1 Tim. 4:2.

9 Sipwe apposa letipach ach sisap äppirü ekkeei sokkun aramas! Nge sipwe fen sopwelo le mut ngeni ewe Kapasen Kot an epwe asukulakich me emiriti mwelien letipach pwe epwe wesewesen älillisöch ngenikich. Mi lamot ach sipwe aüseling ngeni mwelien letipach mi fen käit seni Paipel lap seni ach mut ngeni mochenin futukach an epwe nemeni ewe mwelien letip. Nge mi pwal lamot ach sipwe achocho le süföliti pwisin filien mwelien letipen pwiich kewe Chon Kraist. Sipwe achocho ach sisap aturukaper, nge sipwe chechchemeni pwe filien mwelien letipen emön epwe tongeni sokko seni filien mwelien letipach.​—1 Kor. 8:12; 2 Kor. 4:2; 1 Pit. 3:16.

10. Ikkefa ekkewe ülüngät napanap lon manauach sipwe käeö iei?

10 Iei sipwe käeö ülüngät napanap lon manauach mi tongeni pwäratä ach tong ngeni Jiowa ren ach älleasochisi I. Lon ekkena ülüngät napanap epwe kapachelong äeään ewe mwelien letip nge ren an epwe älillisöch ngenikich a äkkäeüin lamot pwe ewe mwelien letip epwe nom fän ekkewe kapasen emmwen seni Paipel. Ikkeei ekkewe ülüngät napanap pwe sipwe älleasochisi Jiowa fän tong: (1) Sipwe tongei chokkewe Jiowa a tonger, (2) sipwe süföliti nemenem, me (3) sipwe achocho le amwöchü ach limelimöch mwen mesen Kot.

Tongei Chokkewe Jiowa a Tonger

11. Pwata sipwe tongei chokkewe Jiowa a tonger?

11 Äeüin, mi lamot sipwe tongei chokkewe Jiowa a tonger. Aramas ra kan nikäppirü napanapen iö chök ra chieneni, ussun chök och ammat, mi ammata ese lifilifil met a nom ünükün. Ewe Chon Förikich a sileöchü pwe chiechiach a tongeni efeiengaüakich are älisikich, pokiten sise unusöch. Ina minne, a ngenikich ei fön mi tipatchem: “Eman mi chiechi ngeni aramas mi tipachem epwe tipachemela, nge eman mi chiechi ngeni ekewe chon tiparoch epwe feiengau.” (SalF. 13:20; 1 Kor. 15:33) Esor emön me leich a mochen “epwe feiengau.” Meinisin kich sia mochen “tipachemela.” A fen unus än Jiowa tipatchem esap pwal lamot ngeni an epwe alapalo an tipatchem, me esor emön a tongeni aingaüalo I. Nge, a isetiu leenien äppirü ngenikich ren chiechian. Ekieki mwo, ren ekkewe aramas rese unusöch, Jiowa a kan filatä iön pwe epwe chieneni?

12. Met sokkun chiechi Jiowa a kan filatä?

12 Jiowa a kör ngeni Apraham “chiechiei.” (Ais. 41:8) Apraham a fokkun tuppwöl, pwüng me älleasochis, a manaueni unusen manauan ren lükü. (Jem. 2:21-23) Ina ewe sokkun chiechi Jiowa a kan filatä. A pwal chieneni ekkena sokkun aramas ikenäi. Ika Jiowa a kan filatä ena sokkun chiechi, iwe a pwal lamot sipwe filiöch me chiechi ngeni aramas mi tipatchem pwe sipwe tipatchemelo.

13. Lupwen sipwe filatä chiechiach, met epwe älisikich le filiöch?

13 Met a tongeni älisuk le filiöchü chiechiom? Ach käeö ekkewe leenien äppirü lon Paipel a tongeni achchüngükich. Ekiekifichi ewe chiechiöch lefilen Rut me inen pwülüwan we Naomi, Tafit me Jonatan, are Timoti me Paul. (Rut 1:16, 17; 1 Sam. 23:16-18; Fil. 2:19-22) Iir meinisin ra fokkun chiechiöch ren eü popun mi lamot seni meinisin, ar chiechi a longolong woon ar tong enlet ngeni Jiowa. Ka tongeni küna emön chiechiom mi löllö chök ükükün ämi tong ngeni Jiowa? Kopwe lükülük pwe kopwe küna chommong ena sokkun chiechi me lon ewe mwichefelin Kraist. Ekkena sokkun chiechi resap pese ngonuk om kopwe föri och mettoch epwe äletipengaüa Jiowa. Nge repwe fen älisuk le älleasochisi me arap ngeni Jiowa me eäni ewe sokkun manau mi mut ngeni ewe ngün mi fel an epwe emmwenuk. (Älleani Kalesia 6:7, 8) Iir repwe älisuk le nonnom lon än Kot tong.

Süföliti Nemenem

14. Ikkefa ekkewe popun mi äweiresikich ach sipwe pwäratä süföl ngeni nemenem?

14 Oruuan, sipwe pwäratä ach tong ngeni Jiowa ren ach ekiek ussun nemenem. Mi lamot sipwe pwäratä süföl ngeni nemenem. Pwata a weires ngenikich fän ekkoch ach sipwe föri ei? Eü popun pun ekkewe aramas ra wisen nemenem rese unusöch. Pwal och, kich pwisin sise unusöch. Sia fiu ngeni ewe napanap mi pükün nom rech, ewe mochen ü ngeni nemenem.

15, 16. (a) Pwata a lamot ach sipwe süföliti chokkewe Jiowa a awiser le tümünü nöün kewe aramas? (b) Ifa ewe lesen mi lamot sia käeö seni meefien Jiowa ngeni ekkewe chon Israel ra u ngeni Moses?

15 Eli kopwe kapas eis, ‘Ika pwe a weires ach sipwe süföliti nemenem, nge pwata a lamot ach sipwe süföliti?’ Pölüwan ena kapas eis a kküü pworausen ewe pwüngün nemenem. Iö kopwe filatä pwe kopwe nonnom fän nemenian? Ika sia filatä Jiowa pwe nöüch Sou Nemenem, mi lamot sipwe süföliti an nemenem. Nge ika sise süföliti, sia tongeni enletin apasa pwe I nöüch Sou Nemenem? Pwal och, Jiowa a kan nemenem ren an nöünöü aramas rese unusöch me awisa ngeniir wiser le tümünü nöün kewe aramas. Ika sia ü ngeni ekkena aramas, epwe met meefien Jiowa ngenikich?​—Älleani 1 Tesalonika 5:12, 13.

16 Ren chök äwewe, lupwen ekkewe chon Israel ra ngününgününgaü me ü ngeni Moses, Jiowa a meefi pwe ekkena aramas ra ü ngeni I. (Num. 14:26, 27) Kot ese siwil. Ika sia ü ngeni chokkewe Jiowa a awiser le emmweni nöün kewe aramas, iwe sia pwal ü ngeni pwisin I!

17. Ifa ewe ekiek mi pwüng sipwe achocho le ämääraatä fän iten ekkewe ra wisen emmweni ewe mwichefelin Chon Kraist?

17 Ewe aposel Paul a pwäralo ewe ekiek mi pwüng sipwe ämääraatä fän iten ekkewe ra wisen emmweni ewe mwichefelin Chon Kraist. A makkeei: “Oupwe aleasochisi nöümi kewe souemwen o föri mine ra allük ngenikemi. Ra mamasa ngünümi fansoun meinisin, pun ra wisen pwäri ngeni Kot usun mine ra föri lon ar angang. Are oua aleasochisiir, repwe föri ar angang fän pwapwa, nge are oua lükümach, repwe föri ar angang fän letipeta. Ren ei ousap feiöch ren.” (Ipru 13:17) Pwüngün, sia angang weires le ämääraatä älleasochis me nonnom fän nemenien chokkewe mi emmwenikich. Nge, chechchemeni pwe sia angang weires pwe sipwe tongeni nonnom lon an Kot tong. Ina popun, ach angang weires mi fokkun lamot.

Akkamwöchü Ach Limelimöch Mwen Mesen Jiowa

18. Pwata Jiowa a mochen ach sipwe akkamwöchü ach limelimöch?

18 Aülüngätin, sipwe pwäratä ach tong ngeni Jiowa ren ach achocho le akkamwöchü ach limelimöch mwen mesan. Ekkewe sam me in ra angang weires pwe nöür kewe repwe limelimöch. Pwata? Pun limelimöchür a lamot fän iten pöchökkülen inisiir me öchüloon manauer. Pwal och, emön semirit mi limöch a aitöchü ewe famili pun a pwäratä pwe seman me inan kewe ra tongei me tümünü. Pwal ina chök ussun, Jiowa a pwal mochen sipwe limelimöch. A silei pwe limöchüch a lamot fän iten öchüloon manauach. A pwal silei pwe ach limelimöch a tongeni aitöchü I, Semach we lon läng. A mmen lamot ena pun aramas repwe tongeni mochen angang ngeni Jiowa seni ar küna pwe sia sokko seni chon ei fönüfan mi limengaü.

19. Ifa ussun sia silei pwe limöch lon pekin inis a lamot?

19 Ikkefa ekkewe napanap a lamot sipwe limelimöch lon? Enlet, mi lamot sipwe limöch lon meinisin kinikinin manauach. Lon Israel loom, Jiowa a affata ngeni nöün kewe aramas pwe mi lamot repwe limelimöch lon pekin inis. (Lif. 15:31) A kapachelong lon Allükün Moses ekkewe allük ifa ussun repwe limeti sepier, tölü pöür, pecher, sopuni üfer me met repwe föri ngeni ar kiten möngö. (Eks. 30:17-21; Lif. 11:32; Num. 19:17–20; Tut. 23:13, 14) A achchema ngeni chon Israel pwe ar Kot Jiowa mi pin, weween mi “fel” me “limelimöch.” Ina popun mi lamot pwe ekkewe chon angang ngeni ewe Kot mi pin repwe pwal pin.​—Älleani Lifitikos 11:44, 45.

20. Ikkefa ekkewe napanap mi lamot sipwe limelimöch lon?

20 Iwe, a lamot ach sipwe limöch lon me lukun inisich. Sia achocho pwe ach kewe ekiek epwe limöch. Sia akkamwöchü ach tuppwöl ngeni än Jiowa kewe allük ussun limelimöchün manauach, inaamwo ika ei fönüfan a ur ren föfförün sikepwach. Mi lamot seni meinisin ach sipwe üppos pwe ach fel ngeni Kot epwe limelimöch, me tümünükich seni limengaüen lamalam chofona. Sisap mönüki ewe kapasen öüröür a mak lon Aisea 52:11: “Oupwe towu, oupwe towu seni lon Papilon, nge ousap atapa och mettoch mi limengau. Oupwe towu seni o alimöchükemi.” Ikenäi, sia akkamwöchü ach limöch lon ach fel ren ach sisap fiti mwökütükütün ewe lamalam chofona. Äwewe chök, sipwe tümünüöchü pwe sisap angolong lon än ekkewe lamalam chofona ränin apwapwa me ar kewe ränin pin mi kon iteföülo woon fönüfan iei. Pwüngün, a weires ach sipwe akkamwöchü ach limelimöch. Nge nöün Jiowa kewe aramas ra achocho ngeni pun a älisiir ar repwe nonnom lon än Kot tong.

21. Ifa ussun sipwe achocho me lükülük pwe sipwe nonnom lon än Kot tong?

21 Jiowa a mochen ach sipwe nonnom lon an we tong tori feilfeilo. Nge emön me emön leich mi lamot sipwe achocho ükükün ach tufich pwe sipwe nonnom lon än Kot tong. Sia tongeni föri ena ren ach äppirü Jises me pwäratä ach tongei Jiowa ren ach älleasochisi An kewe allük. Ika sia föri ei, sipwe lükülük pwe esor “epwe tongeni aimwüfesenikich seni än Kot we chen mi torikich lon Kraist Jesus ach Samol.”​—Rom 8:38, 39.

En mi Chechchemeni?

• Ifa ussun mwelien letipach a tongeni älisikich le nonnom lon än Kot tong?

• Pwata mi lamot sipwe tongei chokkewe Jiowa a tonger?

• Pwata a lamot ach sipwe süföliti nemenem?

• Ifa lamoten ewe mettoch limelimöch ngeni nöün Kot kewe aramas?

[Ekkewe Kapas Eis fan Iten ewe Lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 31]

“Are oua aleasochisi ai kewe allük, oupwe nonom lon ai chen, usun ngang üa aleasochisi än Semei kewe allük o nonom lon an chen”