Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Är det rätt att ge igen?

Är det rätt att ge igen?

Är det rätt att ge igen?

HÄMNDEN är ljuv, brukar det heta. Den kan kännas ljuv, eftersom vi helt naturligt känner oss kränkta när någon har gjort oss illa på något sätt. Vår medfödda känsla för vad som är rätt och fel gör att vi reagerar på orättvisor och vill att de ska rättas till. Frågan är bara hur?

Vi kan bli illa behandlade på många sätt. Någon kanske ger oss en smäll eller knuffar till oss. Vi kan utsättas för verbala angrepp, bli förolämpade eller retade. Och vi kan rentav råka ut för ett rån eller överfall. Hur reagerar du när sådant händer? Vissa människor tycks ha inställningen: ”De ska minsann få smaka på sin egen medicin!”

Vid flera tillfällen har elever i USA tagit hämnd på sina lärare genom att på falska grunder anmäla sina lärare för övergrepp. Brenda Mitchell, ordförande för en lärarorganisation i New Orleans, säger: ”Så fort anklagelsen är framförd får läraren ett skamfilat rykte.” Till och med när anklagelsen har visat sig vara falsk kan misstankarna dröja sig kvar.

Ute i arbetslivet försöker fler och fler missnöjda arbetstagare hämnas på sina arbetsgivare genom att förstöra eller radera viktig information på företagens nätverk. Andra stjäl företagsinformation och säljer den eller sprider den på annat sätt. Förutom stölder av elektroniska filer ”är gamla vanliga stölder av kontorsmaterial och annat fortfarande ett populärt sätt att hämnas på”, sägs det i The New York Times. För att värja sig mot hämndlysten personal har många företag börjat anlita en säkerhetsansvarig som får eskortera en avskedad till hans skrivbord, vänta tills han har samlat ihop sina saker och följa honom ut ur lokalerna.

Oftast är det de som står oss närmast, till exempel vänner, bekanta och familj, som blir måltavlor. Ett ovänligt ord eller en obetänksam handling kan göra oss sårade och få oss att vilja ge igen. Hur gör du om en vän är otrevlig mot dig? Svarar du med samma mynt? Och hur är det om någon i familjen gör dig upprörd? Försöker du komma på ett sätt att få revansch? Det är så lätt att reagera på det sättet när det handlar om någon som står oss nära.

Dåliga konsekvenser

De som hämnas gör det ofta för att lätta på trycket när de har blivit sårade. Bibeln berättar hur två av sönerna till den hebreiske patriarken Jakob reagerade när de fick veta att en kanaaneisk man, Sikem, hade förgripit sig på deras syster Dina. Det sägs att ”männen kände sig sårade och blev mycket vreda”. (1 Moseboken 34:1–7) De två bröderna, Simeon och Levi, kom på ett sätt att lura Sikem och hans familj för att hämnas sin syster. Genom en komplott tog de sig in i den kanaaneiska staden och dödade Sikem och alla andra män. (1 Moseboken 34:13–27)

Var saken ur världen nu? När Jakob hörde vad hans söner hade gjort tillrättavisade han dem skarpt och sade: ”Ni har gjort mig till en utstött genom att göra mig till en stank för landets invånare, ... och de kommer säkert att samla sig mot mig och överfalla mig, och jag kommer att förintas, jag och mitt hus.” (1 Moseboken 34:30) I stället för att lösa problemet fick deras hämnd motsatt effekt. Jakobs familj fick nu oroa sig för att själva utsättas för hämndaktioner. Förmodligen för att skydda Jakob och hans familj sade Gud till honom att ge sig i väg från det området och flytta till Betel. (1 Moseboken 35:1, 5)

Omständigheterna kring våldtäkten på Dina ger oss en viktig lärdom. Hämnd utlöser ofta fler hämndaktioner, och det här mönstret upprepas gång på gång.

En ond cirkel

Att lägga energi och tankemöda på att försöka straffa andra som har gjort oss illa är destruktivt. En bok som handlar om att förlåta säger: ”Vreden äter upp dig. Det tar både tid och energi att låta smärtsamma upplevelser mala i huvudet, att tänka illa om människor som sårat dig och att försöka komma på sätt att ge igen.” (Forgiveness—How to Make Peace With Your Past and Get On With Your Life) Som Bibeln beskriver det: ”Svartsjuka är röta i benen.” (Ordspråksboken 14:30)

Ja, hur skulle man kunna känna sig väl till mods om man är full av hat och destruktiva känslor? En författare sade: ”Om du tror att hämnden är ljuv behöver du bara granska ansiktsuttrycket hos någon som har ruvat på hämnd i åratal.”

Tänk på vad som har hänt i många delar av världen där det råder starka etniska och religiösa motsättningar. Ett dödsfall leder ofta till ett annat, och snart har en ond cirkel av hat och död satt i gång. När 18 ungdomar dödades i en terroristattack skrek en sörjande kvinna: ”De ska få tillbaka tusen gånger om!” På det viset fortsätter grymheterna, och fler och fler människor dras in i konflikten.

”Öga för öga”

Vissa hänvisar till Bibeln för att rättfärdiga sin hämndlystna attityd. De säger: ”Det står i Bibeln – ’öga för öga, tand för tand’!” (3 Moseboken 24:20) Och vid första intrycket kanske man tror att ”öga för öga” handlar om hämnd. Men syftet med den här lagen var i stället att motverka hämnd. Hur då?

Om en israelit angrep en av sina landsmän, som förlorade ett öga till följd av övergreppet, sade den här lagen att den skyldige skulle få ett rättvist straff. Men det var inte upp till offret att straffa angriparen eller hans familj. I stället krävde lagen att ärendet skulle behandlas av myndigheterna – de tillsatta domarna – för att allt skulle gå rätt till. Insikten om vilken typ av straff man kunde få om man utförde ett våldsdåd var ett effektivt avskräckande medel. Men det finns mer att säga om detta.

Innan Jehova Gud gav Israel den här lagen om ”öga för öga, tand för tand” sade han till folket genom Mose: ”Du skall inte hata din broder i ditt hjärta. ... Du skall inte hämnas och inte hysa agg.” (3 Moseboken 19:17, 18) Tanken med ”öga för öga” måste alltså vägas mot innehållet i hela lagförbundet, och Jesus framhöll att det kunde sammanfattas i två bud: ”Du skall älska Jehova, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt sinne” och ”Du skall älska din nästa som dig själv”. (Matteus 22:37–40) Så med tanke på detta – hur ska kristna reagera när de råkar ut för orättvisor?

Följ fridens väg

Bibeln beskriver Jehova som ”fridens Gud” och uppmanar de kristna att ”söka friden och jaga efter den”. (Hebréerna 13:20; 1 Petrus 3:11) Men fungerar det verkligen i praktiken?

När Jesus var här på jorden blev han hånad, pryglad och förföljd av sina fiender. Han blev förrådd av en nära vän och till och med övergiven av sina egna efterföljare. (Matteus 26:48–50; 27:27–31) Hur reagerade han på det? Aposteln Petrus skrev: ”När han blev förolämpad, förolämpade han inte tillbaka. När han led, svarade han inte med hotelser, utan överlämnade sig åt honom som dömer rättvist.” (1 Petrus 2:23)

”Kristus led för er och efterlämnade åt er en förebild”, förklarade Petrus, ”för att ni skulle följa tätt i hans fotspår.” (1 Petrus 2:21) De kristna uppmuntras att efterlikna Jesus och hantera orättvisor precis som han gjorde. Jesus själv kom in på det här i sin bergspredikan: ”Älska era fiender och be för dem som förföljer er, så att ni visar er vara söner till er Fader som är i himlarna.” (Matteus 5:44, 45)

Om man försöker visa kärlek som Jesus gjorde, hur reagerar man då på en verklig eller inbillad oförrätt? Ordspråksboken 19:11 säger: ”En människas insikt bromsar hennes vrede, och det är till prydnad för henne att hon överser med överträdelse.” Man tar också till sig uppmaningen: ”Låt dig inte övervinnas av det onda, utan övervinn ständigt det onda med det goda.” (Romarna 12:21) Vilken kontrast det här är till den hämndlystna attityd som är så vanlig i världen i dag! Sann kristen kärlek hjälper oss att inte falla för impulsen att vilja ge igen, utan i stället ”överse med överträdelse”, eftersom kärleken inte för ”räkenskap över oförrätten”. (1 Korinthierna 13:5)

Betyder det här att man bara ska acceptera att man blir utsatt för ett brott eller blir hotad på något sätt? Absolut inte! När Paulus sade: ”Övervinn ständigt det onda med det goda”, menade han inte att de kristna skulle försöka bli martyrer på något sätt. Tvärtom, om vi blir utsatta för övergrepp av något slag har vi självklart rätt att försvara oss. Om du själv eller din egendom utsätts för brott kan du välja att gå till polisen. Om någon på din arbetsplats eller skola är inblandad kan det finnas särskild personal som du kan vända dig till. (Romarna 13:3, 4)

Men det är bra att komma ihåg att det ofta är svårt att få rättvisa i dagens värld. Många har ägnat ett helt liv åt att kämpa för rättvisa, bara för att bli bittra och besvikna när deras förhoppningar har grusats.

Satan vill inget hellre än att se människor bli bittra fiender på grund av hämnd och hat. (1 Johannes 3:7, 8) Det är oerhört mycket bättre att tänka på Bibelns ord: ”Hämnas inte er själva, ni älskade, utan lämna rum för vreden; det står ju skrivet: ’Min är hämnden; jag skall vedergälla, säger Jehova.’” (Romarna 12:19) Om vi lägger allt i Jehovas händer besparar vi oss många sorger och bekymmer. (Ordspråksboken 3:3–6)

[Infälld text på sidan 22]

”Du skall älska Jehova, din Gud med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt sinne” och ”Du skall älska din nästa som dig själv”.

[Bilder på sidan 23]

Kärleken för inte ”räkenskap över oförrätten”. (1 Korinthierna 13:5)