Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Ämääraatä ewe Tong Esap Muchulo

Ämääraatä ewe Tong Esap Muchulo

‘Tong a likiitu fan mettoch meinisin. Tong esap muchulo.’​—1 KOR. 13:7, 8, TF.

1. (a) Met chommong aramas ra äkkäeüin tongei? (b) Ifa usun aramas ra kan föüni tong?

 TONG a lamot ngeni aramas meinisin. Iwe nge ikenäi, a nafangaw tong enlet ngeni Kot me aramas. Sia kükküna met Paipel a oesini usun ekkeei ränin le sopwoloon. Aramas ra ‘tongei pwisin ir, tongei moni, . . . aucheani chok minne ra pwisin pwapwa ren, nge rese tongei Kot.’ (2 Tim. 3:1-5, TF) A mmen chöüfetäl pworausen och sokkun tong. Aramas ra kon aücheani me föüni ena tong lon ar kewe köl. Ra pwal kefisitä tutulapen tong lon puk me kachito fän iten minen amömö.

2. Ifa än Paipel kapasen öüröür usun ekkewe mettoch itä ürürün sisap tongei?

2 Aramas ra tufichin pwäratä tong, iwe nge, Paipel a öüröürakich usun ekkewe mettoch itä ürürün sisap tongei. A pwal äweweei met epwe fis ika a tö waren ena tong lon letipen emön. (1 Tim. 6:9, 10) Iwe, ka chechchemeni met Paul a makkeei usun Timas? Inaamwo ika i chienen Paul, nge a rikiti tongen mettochun fönüfan. (2 Tim. 4:10) Ewe aposel Jon a öüröüra Chon Kraist pwe resap tongei fönüfan. (Älleani 1 Jon 2:15, 16.) Are emön a tongei fönüfan me masouan kewe mi mwittir morolo, esor ewe tongen Kot lon i.

3. Met a kan sotunikich? Ikkefa ekkoch kapas eis ra piitä?

3 Inaamwo ika sia chüen nonnom lon ei otot mi ngaw, nge sia kan imulo seni. Iwe, än chon fönüfan ekiekmwääl usun tong a tongeni sotunikich. Sisap fokkun tupulo ren ekkewe mettoch itä ürürün sisap tongei are ewe esin tong ese pwüng. Iwe, sipwe ämääraatä me pwäratä tong ngeni iö? Met epwe atufichikich le ämääraatä ewe tong mi likiitü fän mettoch meinisin nge esap muchulo? Ifa usun epwe efeiöchükich iei me lon mwachkkan? A lamot sipwe silei ekiekin Kot usun pölüwen ekkena kapas eis pwe epwe emmwenikich.

Ämääraatä Tong ngeni Jiowa

4. Ifa usun ach tongei Kot epwe mämmääritä?

4 Sipwe apöpöfengeni ach ämääraatä tong ngeni Jiowa me än emön chon atake angang weires le ttu pwül me fotukatiw ekkewe pwikil pwe repwe mämmääritä. (Ipru 6:7) Pwal ina chök usun, itä ürürün ach tongei Kot epwe määritä. Nge epwe ifa usun? Lon kapas monomon, sipwe ammolnatä, koiasini, me achöchönü pwülün letipach mi mürinnö ikewe a fot pwikilin ewe Mwu ie ren ach tinikken le käkkäeö Paipel pwe epwe lapolo ach silei Kot. (Kol. 1:10) Ach fiffiti mwökütükütün ekkewe mwich iteitan epwe pwal älisikich le alapalo ach sile. Sia pwisin akkachocho le alolloolaalo ach sile?​—SalF. 2:1-7.

5. (a) Ifa usun sia tongeni käeö usun napanapen Jiowa kewe mi sokkolo aücheaan? (b) Met sia tongeni apasa usun än Kot pwüng, tipatchem, me manaman?

5 Jiowa a pwäralo napanapan lon an Kapas. Ren ach käkkäeö Paipel me akkalapalo sileach usun Jiowa, epwe watteelo ach aücheani napanapan kewe, an pwüng, tipatchem, manaman, nge äkkäeüin, an tong mi lapalap. Jiowa a pwäralo an pwüng lon föfförün kewe meinisin me lon an kewe allük mi unusöch. (Tut. 32:4; Kölf. 19:7) Sia tongeni ekilonei förien Jiowa kewe meinisin me ingeiti an tipatchem mi lapalap. (Kölf. 104:24) Masouen läng meinisin ra pwal ännetatä watteen än Jiowa tufich me pöchökkülen an manaman.​—Ais. 40:26.

6. Ifa usun Kot a pwäralo an tong ngenikich? Ifa usun a kan achchünguk?

6 Met sia tongeni apasa usun än Kot tong mi lapalap? A pwäpwälo ngeni meinisin. A pwäralo ena tong ren an awora ewe möön kepich fän iten amanauen aramas. (Älleani Rom 5:8.) A kawor ngeni aramas meinisin, nge chokkewe chök mi liwini än Kot tong me anganga ar lükü Nöün we repwe feiöch seni. (Jon 3:16, 36) Än Kot asoresini Jises fän iten omusomusen ach tipis epwe itä amwökütükich le tongei.

7, 8. (a) Ifa usun sipwe pwäratä ach tong ngeni Kot? (b) Nöün Kot kewe aramas ra älleasochisi än Kot allük inaamwo ika aramas ra feter?

7 Ifa usun sipwe tongeni pwäratä ach tongei Kot ren minne a fen föri fän itach? A lamot alon Paipel ei: “Pun wewen ach echeni Kot pwe sia aleasochisi an kewe allük. Nge an kewe allük resap weires ngenikich.” (1 Jon 5:3) Ewer, än Kot tong a amwökütükich le älleasochisi an kewe allük. Ina eü popun sia pwäratä itan me afalafala Mwuun we, iwe, aramas repwe feiöch ren ach angang. Ach föri ena a ännetatä pwe sia älleasochisi än Kot kewe allük seni letipach mi limelimöch.​—Mt. 12:34.

8 Pwiich kewe woon unusen fönüfan ra likiitü le älleasochisi än Kot kewe allük inaamwo ika aramas rese etiwer are ra fen oput pworausen Mwuun Kot. Pwiich kewe rese ükütiw le unusen apwönüetä wiser. (2 Tim. 4:5) Sia pwal afalafala ewe enlet usun Kot me älleasochisi an kewe allük meinisin.

Ekkewe Popun Sia Tongei Ach Samol Jises Kraist

9. Ikkefa ekkoch mettoch Jises a likiitü fan? Met a amwökütü le likiitü?

9 Me lükün ach tongei Kot, mei pwal wor chommong popun sia ämääraatä ach tongei Nöün we. Inaamwo ika sise küna Jises fän eü, nge ewin ach käkkäeö usun i, ewin a lapolo ach tongei. (1 Pit. 1:8) Ikkefa ekkoch mettoch Jises a likiitü fan? Atun a föfföri letipen Seman we, Jises a küna koput nge esor popun, a pwal küna riäfföü mwääl, tipimwääl, amoson, me pwal ekkoch föfförün süfölüngaw. (Älleani Jon 15:25.) An tongei Seman we a achchüngü le likiitü fän ekkeei sossot. Tong a pwal amwökütü pwe epwe awora ewe möön kepich fän äsengesin aramas.​—Mt. 20:28.

10, 11. Pokiten met Jises a fen föri fän itach, iwe, met sipwe achocho ngeni?

10 Minne Jises a föri a achchüngü letipach. Atun sia ekilonei met a fen föri fän itach, a alolloolaalo ach tongei i. Pokiten kich Chon Kraist, sipwe ämääraatä me äppirü än Kraist na tong pwe sipwe äkkälleasochis le afalafala Mwuun Kot me föralo chon käeö.​—Mt. 28:19, 20.

11 Ren ach sipwe liwini än Kraist tongekich, sipwe achocho le apwönüetäfichi wisach me mwen sopwoloon ei otot. (Älleani 2 Korint 5:14, 15.) Än Kraist tong a fokkun lamot lon an apwönüetä än Kot kokkot fän iten aramas. Än Jises leenien äppirü a atufichi emön me emön leich le apwönüetä än Kot kokkot. Weween, sipwe ämääraatä ach tongei Kot ükükün ach tufich. (Mt. 22:37) Ach rongosich än Jises kewe allük a pwäri ach tongei me üppos le apöchökkülatä än Jiowa pwüüng le nemenem, ese lifilifil met epwe fis ngenikich, usun chök met Jises a föri.​—Jon 14:23, 24; 15:10.

Ämääraatä ewe Alen Tong mi Mürinnö Seni Meinisin

12. Met weween alon Paul we usun ewe mettoch mi “mürina seni meinisin”?

12 Ewe aposel Paul a pesei pwiin kewe chon lükü le äppirü i pun a äkkäppirü Kraist. (1 Kor. 11:1) Inaamwo ika a pesei Chon Kraist lon Korint le kükkütta ekkewe liffangen ngün mi kawor le manauen ekkewe aposel, äwewe chök, tufichin echikaratä mi semwen me kapas lon sokkopaten fos, nge a ereniir pwe repwe achocho ngeni eü mettoch mi mürinnö seni. Lon 1 Korint 12:31, a apasa: “Nge iei üpwe aiti ngenikemi eu sokun manau mi mürina seni meinisin.” Lon ekkeei epwipwiin wokisin mwirin, Paul a äweweei pwe ewe alen tong, ina ewe mettoch mi mürinnö seni meinisin. Met popun a mürinnö seni meinisin? Paul a eäni äwewe. (Älleani 1 Korint 13:1-3.) Inaamwo ika a wor an kewe tufich mi sokkolo aücheaar me a tongeni föri angang mi amwarar, nge ika esor an tong, iwe, met lamotan? Esor! Ewe ngün mi fel a amwökütü i le äweweei ei pworaus mi aüchea. A ifa me öchün an na äwewe!

13. (a) Ifa ewe lesen fän iten ewe ier 2010? (b) Met weween tong esap muchulo?

13 Mwirin, Paul a äiti ngenikich met tong a wewe ngeni me met ese wewe ngeni. (Älleani 1 Korint 13:4-8, TF.) Pwata kese etittina ifa ükükün om achocho le eäni ena tong? Attola mwo le muchuloon wokisin 7 me pwal le poputään wokisin 8: ‘Tong a likiitü fän mettoch meinisin. Tong esap muchulo.’ Iei ewe lesen fän iten ewe ier 2010. Lon wokisin 8, Paul a apasa pwe epwe morolo ekkewe liffangen ngün a kawor le poputään ewe mwichefelin Chon Kraist, kapachelong oesini me fos lon kapasen ekis. Nge tong esap muchulo. Pokiten Jiowa mi tong me i ewe Koten feilfeilo, iwe, tong esap fokkun muchulo. Epwe sopwosopwolo tori feilfeilo chök.​—1 Jon 4:8.

Tong a Likiitü Fän Mettoch Meinisin

14, 15. (a) Ifa usun tong epwe älisikich le likiitü fän sossot? (b) Pwata emön pwiich alüwöl ese fangetä tuppwölün?

14 Met a atufichi Chon Kraist le likiitü inaamwo ika ra küna sossot, weires, me osukosuk? Ar tong mi enlet. Ena esin tong a lap seni än emön epwe chök fangolo pisekin. A wewe ngeni än emön akkamwöchü enletin an tuppwöl are pwal mwo nge pöüt seni manauan fän iten Kraist. (Luk 9:24, 25) Ekieki mwo tuppwölün ekkewe Chon Pwäratä mi riäfföü lon imwen fötek me leenien angataan chon kalapus atun me mwirin ewe Oruuen Maunen Fönüfan.

15 Äwewe chök, iei pworausen emön alüwöl Chon Pwäratä seni Tois itan Wilhelm. Ese fangetä, nge a amwöchü an tuppwöl ngeni Kot inaamwo ika ekkewe sounfiun Nazi repwe pekielo. Lon nöün we säingoon taropwe ngeni an we famili, a makkeei: “Äkkäeüin, lap seni mettoch meinisin, sipwe tongei Kot pun ina met ach Sou Emmwen Jises Kraist a allükü. Ika sia peppeni Kot, epwe efeiöchükich.” Mwirin, emön lon an we famili a makkeei: “Fän äm kewe osukosuk meinisin, äm aua chök akkomwa äm tong ngeni Kot.” Pwal ina chök usun ekiekin pwiich kewe mi kalapus lon Armenia, Eritrea, South Korea me pwal ekkoch fönü. Ra tipeppos lon ar tong ngeni Jiowa.

16. Met sokkun sossot pwiich kewe lon Malawi ra likiitü fan?

16 Lon chommong fönü, pwiich kewe ra likiitü fän sossot mi sokkolo. Lon ükükün 26 ier, Chon Pwäratä Jiowa lon Malawi ra üppos fän riäfföü mwääl seni mwuur, koput, me föfförün mwänesol. Ar likiitü a sopwöch. Le poputään ewe riäfföü mwääl, a wor 18,000 Chon Pwäratä lon ena fönü. Ilik ier mwirin, chochoor a lapolo woon fän ruu, weween, 38,393. A pwal ina usun sopwöchün pwiich kewe lon pwal ekkoch fönü.

17. Pokiten chon ar famili ra tipefesen lon ar lükü, met ekkoch pwiich kewe ra küna? Pwata ra tongeni likiitü fän ekkena kirikiringaw?

17 Pwüngün, a mmen weires ekkena riäfföü ngeni nöün Kot kewe aramas. Nge eli a kon ssenük weiresin ewe koput emön Chon Kraist epwe küna seni an famili me aramasan kewe. Esap pwe Jises a fen oesini pwe epwe ina usun? Ewer, chommong ra fen küna pwüngün alon kewe. (Mt. 10:35, 36) Ekkoch säräfö ra likiitü fän riäfföü seni semer kewe me iner, esap iir chon lükü. Semen me inen ekkoch leir ra amamäsiniir are asürolo seni imwer, nge chiechier kewe Chon Pwäratä ra kirekiröch le eleenier. Met a atufichiir le likiitü fän ekkeei sokun kirikiringaw? Esap chök ar tongei pwiir kewe chon Kraist, nge, lap seni meinisin, ar enletin tongei Jiowa me Nöün we.​—1 Pit. 1:22; 1 Jon 4:21.

18. Ifa usun ewe tong mi likiitü fän mettoch meinisin a tongeni älisi Chon Kraist pwüpwülü?

18 A lamot ewe tong mi likiitü fän mettoch meinisin lon pwal ekkoch kinikinin manauach. Äwewe chök, tong a älisi pwüpwülü le süföliti alon Jises ei: “Mine Kot a rifengeni esap wor eman aramas epwe mwütifeseni.” (Mt. 19:6) Lupwen Chon Kraist pwüpwülü ra küna “osukosuk lon manauer,” a lamot repwe chechchemeni pwe Jiowa ewe kiien pwapwa lon ar pwüpwülü. (1 Kor. 7:28) An we Kapas a apasa pwe ‘tong a likiitu fan mettoch meinisin,’ iwe, mwän me fin pwüpwülü mi eäni ei tong repwe pacheöchfengen me ririföchofoch.​—Kol. 3:14.

19. Met a fis lein nöün Kot kewe aramas mwirin ekkoch feiengaw watte?

19 Tong a älisikich le likiitü fän mettoch meinisin lon fansoun feiengaw seni taifun, chechchechin fönü, söön, me met kkan. Äwewe chök, a ina usun lupwen eü chechchechin fönü a atai ewe fönü Peru me eü taifun a kküü ötiw öörün Merika. A pöüt seni chommong pwiich kewe imwer me pisekiir. Tong a amwökütü pwiich kewe woon unusen fönüfan le awora pisek me älillis le aüsefälietä ekkewe imw me försefäli ekkewe Kingdom Hall. Ar kana föfför ra ännetatä pwe ra enletin tongfengen me tümünüfengeniir fansoun meinisin.​—Jon 13:34, 35; 1 Pit. 2:17.

Tong Esap Muchulo

20, 21. (a) Pwata tong a mürinnö seni meinisin? (b) Pwata kopwe achocho le eäni tong?

20 Ikenäi, nöün Jiowa kewe aramas ra küna pwe ina ewe alen tipatchem ar repwe eäni ewe tong mi mürinnö seni meinisin. Nengeni ifa usun ewe aposel Paul a menlapei pwe ewe alen tong a mürinnö fansoun meinisin. Akkomw, a apasa pwe ekkewe liffangen ngün repwe morolo, me ewe popun mwichefelin Chon Kraist epwe mämmääritä me äsimaüetä. Iwe mwirin, a apasa: “Iwe, luku, apilukulukoch, o tong, ekkei ulungat sokkun ra nonnom, nge ewe a lap me leir tong.”​—1 Kor. 13:13, TF.

21 Lon mwachkkan, ekkewe mettoch sia lükü repwe pwönütä, ina popun ach lükü epwe muchulo. Minne sia äpilükülükü epwe pwönütä lupwen epwe sefölo mettoch meinisin, iwe, epwe pwal muchulo. Nge ifa usun tong? Esap fokkun muchulo, nge epwe nomofoch. Pokiten manau esemuch a nom mwach, epwe lapolo ach küna me weweiti sokkopaten minen pwäratään än Kot tong. Ren ach föfföri letipen Kot le eäni ewe sokkun tong esap muchulo, sipwe tongeni nonnom tori feilfeilo chök.​—1 Jon 2:17.

Ifa Pölüwen Ekkeei Kapas Eis?

• Pwata sipwe tümünükich seni ekkewe mettoch itä ürürün sisap tongei?

• Met tong a tongeni älisikich le likiitü fan?

• Met weween tong esap muchulo?

[Ekkewe Kapas Eis fan Iten ewe Lesen]

[Ekis Pworous lon pekin taropwe 27]

Iei ewe lesen fän iten ewe ier 2010: ‘Tong a likiitü fän mettoch meinisin. Tong esap muchulo.’​—1 Kor. 13:7, 8, TF.

[Sasing lon pekin taropwe 25]

Ach tongei Kot a amwökütükich le afalafal

[Sasing lon pekin taropwe 26]

Tong enlet a atufichi pwiich kewe lon Malawi le likiitü fän riäfföü