Skip to content

Skip to table of contents

Hao for Garem Stretfala Tingting Abaotem Drink

Hao for Garem Stretfala Tingting Abaotem Drink

Hao for Garem Stretfala Tingting Abaotem Drink

TONY, wea iumi storyim finis long page 3, shud enjoyim gudfala laef sapos hem luksavve hem garem problem saed long drink and willing for askem help. Bat hem tingse hem savve kontrolem hemseleva bikos hem savve drinkim staka drink and luk olsem hem no drunk. Why nao tingting bilong hem no stret?

Tingting bilong hem no stret bikos hem drink tumas. Nomata sapos Tony luksavve or nomoa, brain bilong hem no waka gud nao bikos hem drink tumas. Datwan affectim tu body, mind, and feeling bilong hem. Taem hem gohed for ova tumas long drink, hem no savve tingting stret nao abaotem problem bilong hem.

Mek-tu reason wea mekem Tony no tingting stret, hem garem wei for laekem tumas for gohed drink. Allen, wea iumi storyim finis, hem tingse long firstaem hem no garem problem saed long drink. Hem sei: “Mi savve drink haed, and mek-excuse tu for mekem pipol tingse mi normal nomoa. Wanfala samting nao mi tingim, mi laek gohed nomoa for drink.” Nomata samfala lukim hao drink start for kontrolem laef bilong Tony and Allen, tufala seleva gohed for sei evri samting hem olraet nomoa. Tufala hia shud duim samting for kontrolem wei for drink. Bat wanem nao tufala shud duim?

Duim Samting!

Staka wea stop for ova tumas long drink duim samting followim toktok bilong Jesus, wea sei: “So sapos eye bilong iu mekem iu for sin, aotem datwan and torowe. Hem moabeta for garem wanfala eye nomoa, winim wei for olketa torowem full body bilong iu go long Gehenna.”​—⁠Matthew 5:​29.

Hem tru, Jesus no minim for man spoelem eye bilong hemseleva. Bat hem strongim point wea iumi shud willing for aotem eni samting long laef bilong iumi wea savve spoelem iumi long spiritual wei. Hem gud for duim datwan nomata hem savve mekem iumi feel nogud tumas. Bat wei for duim olsem savve protectim iumi from pipol and tingting wea savve mekem iumi start for ova tumas long drink. Dastawe, sapos olketa narawan sei iu drink tumas, duim samting for kontrolem datwan. * Sapos hem hard for iu kontrolem drink, iu mas willing for stop nao. Maet datwan hem barava hard, bat bae hem gud for duim datwan winim wei for spoelem laef bilong iu.

Nomata iu no evritaem depend long drink, waswe, samfala taem iu ova tumas? Sapos olsem, wanem nao savve helpem iu for kontrolem drink and no ova tumas?

Hao for Kasem Help

1. Showimaot faith and kasem strong from wei for prea evritaem. Bible talem disfala advaes long evriwan wea laekem Jehovah God for hapi long olketa: “Iufala mas no wari long eni samting, bat prea long God evritaem and prea strong long hem. Thankiu long hem and askem hem wanem iufala needim. Taem iufala duim datwan, peace wea God givim wea winim evri tingting bilong man bae protectim heart and tingting bilong iufala thru long Christ Jesus.” (Philippians 4:​6, 7) Wanem nao iu savve prea abaotem mekem iu garem datfala peace wea protectim tingting?

Hem gud for iu honest and luksavve sapos iuseleva garem problem saed long drink. Talem God wanem iu laek for duim abaotem datfala problem and askem hem for helpem iu taem iu trae hard for winim datwan, mekem iu no kasem samfala nara big problem moa. “Man wea haedem sin bilong hem bae no kasem gudfala samting, bat man wea talemaot sin bilong hem and no duim moa bae kasem mercy.” (Proverbs 28:13) Jesus talem tu for iumi savve prea olsem: “Helpem mifala for no foldaon long eni samting wea switim mifala for duim wanem hem no stret.” (Matthew 6:​13) So wanem nao iu savve duim for followim prea bilong iu, and hao nao iu savve kasem help?

2. Kasem strong from Bible. “Toktok bilong God hem laef and garem paoa and hem . . . fit for luksavve long tingting bilong man and wanem hem laek tumas for duim.” (Hebrews 4:​12) Staka pipol wea winim problem saed long wei for drink tumas kasem help long wei for readim Bible evriday and ting raonem. Man wea raetem psalm hem sei: “Hapi nao man wea no lisin long advaes bilong nogud pipol, . . . Bat hem laekem tumas law bilong Jehovah, and hem read smol long law bilong hem day and naet. . . . Bae hem win long evri samting wea hem duim.”​—⁠Psalm 1:​1-3.

Allen kasem strong for winim wei wea hem drink tumas taem hem studyim Bible witim Olketa Jehovah’s Witness. Hem sei: “Mi savve sapos mi no kasem help from Bible and stop for drink, mi shud dae finis nao.”

3. Lane for kontrolem seleva. Bible storyim hao samfala insaed Christian kongregeson wea savve drunk bifor, olketa kamap klin from “spirit bilong God” nao helpem olketa. (1 Corinthians 6:​9-​11) Long wanem wei? Firstfala samting, olketa kasem help for no drunk, and no go long olketa party wea pipol savve drunk and olobaot bikos olketa lane for kontrolem seleva. Holy spirit helpem man for kontrolem hemseleva. “No kamap drunk witim wine wea savve spoelem man, bat gohed for fulap witim spirit.” (Ephesians 5:​18; Galatians 5:​21-​23) Jesus Christ talem disfala promis: “Dadi bilong iufala long heven bae barava givim holy spirit long olketa wea askem hem.” Dastawe, “gohed for ask and iufala bae kasem samting wea iufala ask for hem.”​—⁠Luke 11:​9, 13.

Olketa wea laek for worshipim Jehovah long stretfala wei savve lane for kontrolem seleva taem olketa readim Bible and prea evritaem from heart. Winim wei for wikdaon and givap, acceptim promis wea sei: “Man wea plantim wei bilong spirit bae kasem laef olowe from spirit. Iumi no givap for duim gudfala samting, bikos long barava taem iumi bae harvestim samting sapos iumi no taed or givap.”​—⁠Galatians 6:​8, 9.

4. Chusim olketa gudfala fren. “Man wea fren witim pipol wea wise bae hem wise, bat man wea fren witim pipol wea krangge bae hem kasem trabol.” (Proverbs 13:20) Talem olketa fren bilong iu hao iu disaed strong for kontrolem wei for drink. Bible talem warning finis hao sapos iu no gohed for “ova tumas long wine, garem wild party, resis long drink,” samfala long olketa fren bilong iu bifor bae ‘konfius and gohed for tok nogud abaotem iu.’ (1 Peter 4:​3, 4) Disaed strong for no fren witim olketa wea no helpem iu for kontrolem drink.

5. Markem haomas. “No gohed followim wei bilong pipol long disfala world. Changem laef bilong iufala long wei for changem tingting, mekem iufala luksavve long samting wea God laekem iumi for duim, wea hem gudfala and stret and wea hem hapi long hem.” (Romans 12:​2) Followim wanem Bible talem taem iu markem haomas drink nao fitim iuseleva. Sapos iu no letem olketa nogud fren or “disfala world” for changem datwan, iu bae enjoyim laef wea God hapi long hem. Bat hao nao iu savve disaedem haomas drink nao fitim iu?

Nomata haomas iu drinkim, sapos hem affectim tingting and spoelem wei wea iu luksavve long wanem hem gud and wanem hem nogud, datwan hem tumas nao. Dastawe, sapos iu laek for drink, markem firstaem haomas nao iu bae drinkim, mekem iu no klosap for drunk. No laea long iuseleva and tingse bae iu olraet nomoa. Markem haomas drink nao fitim iu, mekem iu stop bifor iu kasem danger for ova tumas.

6. Lane for sei nomoa. “Sapos iu sei iu bae duim samting, iu mas duim datwan. Sapos iu sei iu bae no duim samting, then no duim datwan.” (Matthew 5:​37) Lane for sei nomoa long kaenfala wei, nomata samwan no tingim iu and gohed for offerim drink long iu. “Iufala mas evritaem toktok long kaenfala wei, and toktok bilong iufala mas garem solt, mekem iufala savve hao for ansarem narawan.”​—⁠Colossians 4:⁠6.

7. Lukaotem help. Askem help bilong samfala fren wea bae sapotim wanem iu disaedem. Olketa hia nao savve givim spiritual help wea bae strongim iu for kontrolem drink. “Tufala nao gud winim wanfala, bikos tufala bae kasem gud samting from hard waka bilong tufala. From sapos wanfala hem foldaon, narawan savve helpem hem for standap.” (Ecclesiastes 4:​9, 10; James 5:​14, 16) The National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism long America sei: “Maet samfala taem wei for katdaon long drink hem no isi. Askem famili and olketa fren bilong iu for sapotim wanem iu disaedem.”

8. Followim wanem iu disaedem. “Iufala mas no herem nating nomoa disfala toktok, bat iufala mas duim wanem hem talem, bikos sapos nomoa iufala laea long iufala seleva nomoa. Bat man wea lukluk long datfala perfect law wea mekem man free and hem gohed duim wanem hem talem, bae hem hapi bikos hem no herem nating nomoa bat hem duim nao wanem datfala law hem talem.”​—⁠James 1:​22, 25.

No Letem Drink Kontrolem Iu

No evriwan wea savve ova tumas long drink depend evritaem long drink. Bat samfala start for drinkim staka drink evritaem wea mekem olketa depend long hem. Nomata samfala kasem help long spiritual wei and disaed strong for no drink, maet olketa needim samfala help moa for winim datwan, bikos drink wea strong tumas savve affectim body and tingting bilong man. Allen ting go bak and sei: “Taem mi lusim drink, mi feelim bigfala pain long body bilong mi. Then mi luksavve mi needim medical treatment witim spiritual help wea mi kasem.”

Staka pipol wea laek lusim wei for drink needim medical treatment for strongim olketa taem olketa gohed for trae for winim disfala spiritual faet. * Samfala need for admit long hospital bikos olketa sik tumas from olketa garem wei for laekem tumas drink. Or maet samfala needim medicine for daonem datfala feeling for laekem tumas drink and for helpem olketa for winim datwan. Nomata Jesus wea hem Son bilong God wea savve duim mirakol, hem sei: “No evriwan need for go lukim doctor. Pipol wea sik nomoa need for go lukim doctor.”​—⁠Mark 2:​17.

Gud Samting wea Kamaot From Wei for Followim Bible

Gudfala advaes wea Bible talem abaotem drink hem kam from trufala God. Hem laekem iumi for kasem gudfala samting and enjoyim laef distaem and for olowe. Twenti-foa year bihaen Allen stop for drink, hem sei: “Hem naes tumas for savve mi change nao, and for savve Jehovah laek for helpem mi for stretem laef bilong mi.” Hem stop lelebet bikos hem laek krae, then hem gohed for sei: “And for savve Jehovah minim and kea and givim help wea mi needim, datwan hem barava spesol.”

Dastawe sapos drink kontrolem iu or iu depend long hem, no kwiktaem givap long iuseleva and tingse hem hard tumas for iu change. Allen and staka narawan feisim sem samting olsem iu tu, and distaem olketa kontrolem wei for drink or stop for drink nao. Olketa nating sorre, and iu tu bae no sorre.

Sapos iuseleva disaed for no drink or katdaon long wei for drink, tingim kaenfala toktok from God wea lovem iumi: “Bae hem gud sapos iufala barava obeyim olketa law bilong mi! Sapos olsem, peace bilong iufala bae kamap olsem wanfala river, and gudfala wei bilong iufala olsem olketa wave long sea.”​—⁠Isaiah 48:18.

[Olketa Footnote]

^ par. 7 Lukim box “Waswe, Drink Start for Kontrolem Mi?” long page 8

^ par. 24 Staka ples stap wea man savve kasem treatment, olsem olketa hospital, clinic, and olketa nara program for helpem man. Wastaoa no talem wanem kaen treatment nao man savve kasem. Man wanwan shud ting raonem wanem kaen treatment nao maet hem fit for kasem wea no againstim Bible.

[Piksa long page 8]

Waswe, Drink Start for Kontrolem Mi? Maet iu askem iuseleva:

Waswe, mi drinkim samfala moa winim namba wea mi drinkim bifor?

Waswe, mi drink samfala taem moa winim bifor?

Waswe, mi drinkim olketa drink wea strong winim bifor?

Waswe, mi iusim drink for daonem wari or mekem mi forgetim problem?

Waswe, fren or famili member sei hem wari abaotem haomas mi drinkim?

Waswe, drink mekem problem kamap long famili, waka, or taem mi travel?

Waswe, hem hard for mi no drink for wanfala week?

Waswe, mi feel nogud taem olketa narawan no drink?

Waswe, mi haedem from narawan haomas drink nao mi drinkim?

Sapos iu ansa ia long eni kwestin hia, maet iu need for duim samting for kontrolem datwan.

[Box long page 9]

Mas Wise Abaotem Drink

Bifor mi drink, tingim:

Waswe, hem wise for mi drink or nomoa?

Advaes: Man wea no savve markem haomas for drinkim shud no drink.

Haomas nao mi shud drinkim?

Advaes: Disaedem haomas drink for iu drinkim bifor iu start.

Wanem taem nao bae mi drink?

Advaes: No drink bifor iu draev or bifor iu duim samting wea needim gudfala tingting, no bifor iu duim samting for God, no taem iu babule, no witim samfala medicine.

Long wea nao bae mi drink?

Advaes: Long ples wea gud and fitim, no for haedem datwan, no front long pipol wea feel nogud abaotem drink.

Hu nao bae mi drink witim?

Advaes: Witim olketa gudfala fren or famili member, no witim olketa wea ova tumas.

[Piksa and Box long page 10]

Bible Helpem Man wea Bifor, Hem Ova Tumas for Drink

Supot, wea stap long Thailand, hem man wea ova tumas for drink. Firstaem, hem drink nomoa long olketa evening. Gogo, hem start for drink nao long morning and then long lunch taem. Staka taem hem savve drink nomoa for mekem hem drunk. Bat gogo hem studyim Bible witim Olketa Jehovah’s Witness. Taem Supot lanem hao Jehovah God no acceptim wei for drunk, hem stop nao for drink. Bat bihaen, hem start moa for ova tumas long drink. Famili bilong hem barava sorre tumas.

Nomata olsem, Supot lovem Jehovah yet and laek for worshipim Hem long stretfala wei. Olketa fren bilong Supot gohed for helpem hem and strongim famili bilong hem for no givap long hem, and for iusim staka taem for helpem hem. Samting wea helpem Supot for tingting gud long datfala taem, hem nao tru toktok wea stap long 1 Corinthians 6:​10. Hem sei, “man wea savve drunk,  . . bae no kasem kingdom bilong God.” From datwan, hem luksavve hem mas barava trae hard for winim problem bilong hem.

Distaem, Supot hem barava disaed strong for no drink moa. Gogo, samting wea helpem Supot long spiritual wei and for winim wei bilong hem for laek drink, hem nao holy spirit, Bible, kongregeson and famili bilong hem. Famili bilong Supot barava hapi taem hem baptaes for showimaot hem dedicate long God. Distaem Supot hem kasem samting wea hem laekem tumas, hem nao wei wea hem fren gud witim God and iusim taem bilong hem for helpem olketa narawan long spiritual wei.