Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Bũmb nins a Zezi sẽn wilg Wẽnnaam zugã

Bũmb nins a Zezi sẽn wilg Wẽnnaam zugã

Bũmb nins a Zezi sẽn wilg Wẽnnaam zugã

“Ned baa a yembr ka mi Ba wã sẽn yaa a soab ye, sã n ka Biigã bala, la Biigã sẽn dat n vẽneg ned ninga ne bãmba.”—LUK 10:22.

NAND tɩ Wẽnnaam bi-kãsengã wa tẽngã zugu, a zĩnda ne a Ba wã saasẽ n kaoos wʋsgo. (Kolos rãmba 1:15) Woto kɩtame tɩ Biigã paam n bãng Ba wã tagsgo, a yel-manesem, la a yɛl a taabã me neere. Bi-kãngã sẽn wa n wa tẽng zug ka, tɩ b pʋd a yʋʋr t’a Zezi wã ra wilgda nebã a Ba wã sẽn sɩd yaa a soabã ne a sũur fãa. D sã n kelg a goamã, na n sõng-d lame tɩ d bãng Wẽnnaam sõma.

Wẽnnaam yʋʋrã: A Zezi ra nonga Wẽnnaam yʋʋrã sẽn yaa a Zeova wã la a waoogd-a wʋsgo. Wẽnnaam bi-nongrã ra ratame tɩ nebã bãng a Ba wã yʋʋre, la b boond yʋ-kãnga. A Zezi yʋʋrã meng võor yaa “a Zeova yaa Fãagda.” A Zezi yõkrã daar yʋngo, a pʋʋsa a Zeova n yeel-a woto: “Mam wilga bãmb yãmb yʋʋre.” (Zã 17:26) A Zezi sẽn da wae n pʋt Wẽnnaam yʋʋrã la a wilgd-a nebã pa lingr ye. Sɩd me, a kɛlgdbã ra na n yɩɩ wãn n bãng a Zeova sõma, tɩ b pa reng n bãng a yʋʋrã la a yʋʋrã võore? *

Wẽnnaam nonglmã sẽn ka to wã: Daar a yembre, a Zezi pʋʋsa Wẽnnaam n yeel-a woto: “M Ba, . . . yãmb nonga maam sẽn deng dũniyã naanego.” (Zã 17:24) A Zezi sẽn deng n zĩnd saasẽ ne a Ba wã n mi a nonglmã sẽn yaa to-to wã, a sẽn wa tẽngã zugã, a wilga nebã ne manesem toor-toor tɩ Wẽnnaam nong-b lame, hal tɩ be yamleoogo.

A Zezi wilgame t’a Zeova pa yãk neb kẽer n nongẽ ye. A yeela woto: “Wẽnnaam nonga dũniyã hal tɩ b kõ b Biigã sẽn ka to, tɩ ned ninga fãa sẽn tẽed bãmb kõn sãam ye, la a na paam vɩɩm sẽn ka sɛta.” (Zã 3:16) Gɛrk gom-bil ning b sẽn lebg ka tɩ “dũniyã,” pa tẽn-gãongã ye, yaa ãdem-biisã. Wẽnnaam nonga ãdem-biisã wʋsgo, hal tɩ kɩt t’a sak n kõ a biigã sẽn ka to wã, sẽn na yɩl tɩ pʋ-peelem dãmbã paam b mens ne yel-wẽnã la kũumã yembdo, la b wa vɩɩmd wakat sẽn kõn sa. D pa tol n tõe n bãng nonglem kãngã sẽn ta zĩig ningã n bilg ye.—Rom dãmba 8:38, 39.

A Zezi wilga nebã bũmb a Zeova zug tɩ sɩd kengd raoodo. A wilg-b lame t’a Zeova nonga a nin-buiidã ned kam fãa hal wʋsgo. A Zezi wilgame t’a Zeova yaa wa pe-kɩɩm sẽn mi t’a pesg fãa pa wõnd a to, la tɩ b fãa tara yõod wʋsg a nifẽ. (Matɩe 18:12-14) A Zezi yeelame tɩ baa liuul ning b sẽn boond tɩ yirgã a ye meng pa lʋɩt tẽnga, t’a Zeova pa yã ye. A paasa woto: “Baa yãmb zoobdã fãa sõdame.” (Matɩe 10:29-31) Sã n mik tɩ baa liuul ka be a tʋkẽ, a Zeova miime, yaa vẽeneg t’a gũuda ãdem-biis nins sẽn maand a raabã ned kam fãa, la a get a yell n yɩɩda. A Zeova sã n mii tõnd zutã zoobd fãa sõore, yaa vẽeneg t’a mii tõnd yɛlã fãa n yɩɩd tõndo. Wala makre, d sẽn dat bũmb ninsã, la d zu-loeesã.

D Ba sẽn be saasẽ: Wa d sẽn yã sõsg ning sẽn loogã pʋgẽ wã, a Zezi yaa Wẽnnaam bi-yend sẽn ka to. Dẽnd a sẽn da mi n boond a Zeova t’a “Ba” wã pa lingr ye. Sɩd me, a Zezi pipi goam nins b sẽn gʋls Biiblã pʋgẽ wã wilgame t’a sẽn wa n tar yʋʋm piig la yi, a goma a Zeova yell wẽnd-doogẽ wã n bool-a tɩ yẽ “Ba.” (Luk 2:49) Evãnzill dãmbã pʋgẽ b boola Wẽnnaam tɩ “Ba” sẽn na maan naoor 190. A Zezi meng ra mi n boola a Zeova tɩ “yãmb Ba,” “tõnd Ba” wall ‘yẽ Ba.’ (Matɩe 5:16; 6:9; 7:21) A sẽn da boond a Zeova woto wã wilgdame tɩ baa ninsaalbã sẽn pa zems zãngã, b tõe n paama a Zeova zoodo.

Nimbãan-zoɛt la sugr soaba: A Zezi ra miime tɩ ninsaalbã sẽn yaa tudgbã yĩnga, b rata wakat fãa t’a Zeova zoe b nimbãanega. A Zezi yel-bũnd ning sẽn gomd biig sẽn sãam a ba paoong yellã pʋgẽ, a maka a Zeova ne ba sẽn yaa nimbãan-zoɛt la sugr soaba, sẽn sak n lebg n deeg a biig sẽn tek yam n kos sugri. (Luk 15:11-32) Dẽnd a Zezi goamã wilgdame t’a Zeova ratame tɩ bɛɛdg toeem yam, t’a paam n zoe a nimbãanega. A Zeova baooda ne a sũur fãa tɩ bɛɛgd tek yam t’a kõ-a sugri. A Zezi yeela woto: “Mam yeta yãmb tɩ sũ-noog na n zĩnda [saasẽ] woto me, yel-wẽn-soab a yembr yam sẽn na n tek t’a kos sugr yĩnga, n yɩɩd nin-tɩrs pis-wɛ la a wɛ sẽn ka baood sugr kosgã.” (Luk 15:7) Wẽnnaam sẽn yaa nimbãan-zoɛtã kɩtame tɩ d sɩd rat n yõg zood ne-a.

A wʋmda pʋʋsgo: A Zezi sẽn zĩnd saasẽ n yaool n wa tẽngã zugã, kɩtame t’a miẽ tɩ Wẽnnaam sɩd “wʋmda pʋʋsgo,” la tɩ pʋ-peelem soab sã n pʋʋsd-a, noom-a lame. (Yɩɩl Sõamyã 65:3) Rẽ n so t’a Zezi sẽn wa n moond koɛɛgã, a zãmsa a kɛlgdbã b sẽn segd n pʋʋs to-to, la a wilg-b b sẽn tõe n kos bũmb ninsi. A sagl-b-la woto: “Yãmb sã n pʋʋsdẽ, bɩ yãmb da gom gom-vɩɩd” ye. A yeela a kɛlgdbã tɩ b kos Wẽnnaam t’a kɩt t’a “raabã maan dũniyã zug wa sẽn maand [saasẽ]” wã. A wilgame me tɩ d tõe n kosa d raarã rɩɩbo, d yel-wẽnã sugri, la d kos t’a sõng-d tɩ d ra lʋɩ kʋɩɩbg pʋgẽ ye. (Matɩe 6:5-13) A Zezi wilgame t’a Zeova kelgda a nin-buiidã pʋʋsgo, wa ba sẽn kelgd a kamb to-to wã, n kõt-b bũmb nins b sẽn kot ne pʋ-peelem la ne tẽebã.—Matɩe 7:7-11.

Sãmbg sẽn ka be, a Zezi sõnga nebã tɩ b bãng sɩdã a Zeova zugu, la b bãng a sẽn yaa Wẽnnaam ning buudã. La bũmb a to me la a Zezi ra wilgd nebã ne a sũur fãa. A ra wilgd-b-la a Zeova sẽn na n wa maan to-to n kɩt tɩ yɛlã toeem dũniyã gill zugã, n pids bũmb nins a sẽn da sɩng n dat ne tẽngã la ne ãdem-biisã. Yaa rẽ yell la a Zezi ra gomd n yɩɩd a koe-moonegã pʋgẽ.

[Tẽngr note]

^ sull 4 B sẽn wa n gʋls Biiblã n sa wã, yʋʋr ning sẽn yaa “Zeova” wã ra be a pʋgẽ sẽn kolg naoor 7 000. A võorã yaa: “Mam na n yɩɩ m sẽn na n yɩ a soaba.” (Yikri 3:14, NW ) Woto rat n yeelame tɩ Wẽnnaam tõe n lebga a sẽn dat n yɩ a soab fãa n pids a raabo. Rẽnd a yʋʋrã võor wilgdame t’a tʋʋmã zemsda ne noy nins a mengã sẽn gãnegã, la t’a sẽn pʋlem bũmb ning fãa pidsdame.