Hagnente ty agnate’ao

Hizilike amy ty lohahevetse

Inogne ty azo Rehafegne amy ty Vavake?

Inogne ty azo Rehafegne amy ty Vavake?

MISY ty mirehake fa Rainay Izay any An-danitra ty vavake tena fatao o Kristianao. Ndra maregne ndra tsy maregne, le azo antoke fa maro ty ndaty diso fandrambe io. Ndaty an-tapetrisa’e ty manao tsianjere io isan’andro, le va’e aherenkere iareo agnate ty andro raike io. Faie tsy izay ty tea i Jesosy hatao amo o vavake modely iohoe. Akore ty ahafantarantikagne izay?

Hoe ty Jesosy taloha ty nirehafa’e io: ‘Naho fa mivavake nareo, le ko magnerenkeregne raha mitovy avao.’ (Matio 6:7) Azo antoke fa tsy hirehake raha mifanipake amy izay reke naho fa avy eo, le hamorogne rehake toko’e hotadidiegne naho haherenkeregne naho fa mivavake. Ty tea’e ho rehafegne tamy i vavake modelỳ, le tihoe ino ty azontikagne rehafegne naho fa mivavake. Andao hodinehentikagne amy Matio 6:9-13 ao io.

“Rae’ay amy i lagnitsey ao, homasinegne abey ty tahina’o!”

Naniahy i mpanonjohy ty lia’e rey ty Jesosy tie i Jehovah Rae’e ro toko’e hivavahagne. Faie fanta’o vao tie nagnino ty tahinan’Andrianagnahare ro tena lahibey, sady nagnino io ro toko’e hohamasignegne?

Nisy nagnaraty i tahina’ey, nanomboke ty niatomboha ty tantara o ndatio. Nirehake ty Satana i rafelahin’Andrianagnaharey fa Mpitondra mavande naho tea tegna ty Jehovah, sady tsy manan-jò hinday ty raha finoro’e. (Genesisy 3:1-6) Maro ty ndaty manohagne i Satana, le mampianatse fa masiake ty Andrianagnahare, tsy miferenaigne sady mpamale fate. Misy ka ty mirehake fa tsy misy Mpamorogne. Ty ila’e ka nagnafake ty tahinagne tihoe Jehovah naho fa nandika Baiboly sady tsy nagnenga o ndatio hampiasa aze.

Rehafe ty Baiboly fa handamigne ze tsy rare’e zay ty Andrianagnahare. (Ezekiela 39:7) Hikarakara ze raha ilae’o ka reke naho fa manao izay, sady handamigne ty raha manahiragne azo. Amy ty fomba akore? Mamale izay ty reha i Jesosy magnarake.

“Ho avy abey i fanjakà’oy!”

Tsy mitovy ty heve o mpitarike fivavahagne amy izaò miomba ty Fanjakàn’Andrianagnahare. Faie ty ndaty mitsanogne i Jesosy nahafantatse fa nirehafe ty mpaminany taloha agne tie: Hisy Fanjakagne raike hagnova ty tontolo toy, le i Mesia, ty dika izay i mpamonje finilin’Andrianagnaharey ro ho mpitondra io. (Isaia 9:6, 7; Daniela 2:44) Hagnamasigne ty tahinan’Andrianagnahare o Fanjakagne iohoe, sady hampibaribary ty vande i Satana, le naho fa avy eo, hamono aze naho hagnafake ty asa’e iaby. Ho foagna io ka ty aly, ty aretegne, ty hakeregne hatrake amo o fateo aza. (Salamo 46:9; 72:12-16; Isaia 25:8; 33:24) Mangatake ty hahatanteraha o fampitamagne rehoe rehe, naho fa mangatake ty hiavia i Fanjakàn’Andrianagnaharey.

“Hanoegne an-tane etoy abey ze zoton’arofo’o hambagne amy ty an-dagnitse agne!”

Natao tan-dagnitse agne ty zoton’arofon’Andrianagnahare naho fa nialy tamy i Satana naho o mpanohagne azeo i Anak’Andrianagnaharey, le nanorake aze tan-tane etoy. Tsy nisy ty nahakalagne izay. (Apokalypsy 12:9-12) Azo antoke amo o fangatahagne nirehafe i Jesosy iohoe areke fa hanoegne an-tane etoy ka ty zoton’arofon’Andrianagnahare, manahake ty fa anoagne aze an-dagnitse misy an’Andrianagnahare agne. Naho fa manao o Fanjakagne iohoe naho i roe voaloha’ey tikagne, le hifantoke amy ty raha lahibey, le ty zoton’arofon’Andrianagnahare fa tsy ty sitrapontikagne. Ty fagnatanterahagne ty zoton’arofo’e avao ro hinday soa maro hoahy ty raha finoro’e iaby. Ndra i Jesosy i lahilahy voririkey aza nivavake tie lonike ty zoton’arofon’Andrianagnahare ro hatao fa tsy ty aze.—Lioka 22:42.

“Meo anay androany ze hanegne tsahatse anay.”

Nirehake ty Jesosy fa afake mangatake ty raha ilaentikagne ka tika. Tsy misy maharaty ty mivavake miomba ty raha ilaentikagne isan’andro. Vao mainke aza zay haniahy antikagne fa i Jehovah ro “magnomey ty aigne naho fofognaigne vaho ty raha iaby hoahy ze kila o ndaty.” (Asan’ny Apostoly 17:25) Mirehake ty Biboly fa Rae bey hatea tea magnomey ty raha ilae ty ana’e reke, sady tsy ombia hagnomey raha tsy hahasoa ty ana’e.

“Avotsoro amy ty hakeo’ay zahay.”

Tena mipay ty famelan’Andrianagnahare vata’e vao rehe? Ndaty maro amy izao ro tsy midare sasa ty atao tihoe ota, sady tsy midare tie tena raty io. Faie rehafe ty Baiboly fa ty ota ro mahavy o olagne lahibey mahazo antikagneo, agnisa izay ty fate. Nandova ota tikagne iaby, le mateteke manota. Faie naho tsy mamela ty helontikagne ty Andrianagnahare, le tsy ho afake hitamà fiaignagne nainai’e tikagne amy ty hoavy. (Romanina 3:23; 5:12; 6:23) Soa avao fa fantantikagne tie ‘soa toetse naho vognogne hamela heloke ty Jehovah’ arake ty rehafe ty Baiboly.—Salamo 86:5.

“Avotsoro amy i ratỳ zahay.”

Tsapa’o vao fa tena mila ty fiarovan’Andrianagnahare rehe? Ndaty maro ty tsy mete mino fa misy ty Satana, “i ratỳ.” Faie nirehafe i Jesosy fa tena misy ty Satana. Natao’e tihoe “mpinday ty tontolo toy”, reke. (Jaona 12:31; 16:11) Nanimba ty tontolo ambane fahefà’e toy ty Satana, sady tena te hanimba aze mba hahavy aze tsy hifandrambe marine amy i Jehovah Rae’o. (1 Petera 5:8) Faie mahery mandikoatse i Satana ty Jehovah, sady te hiaro ze tea aze.

Tsy ho azo rehake ato iaby ze azontikagne rehafegne amy ty vavake, satria ty famintignagne ty hevetse lahibey tamy i vavake modelỳ avao ro nirehafentikagne teo. Faie tadidio ty raha rehafe ty 1 Jaona 5:14: “Ndra inogn’inogne angatahentikagne naho fa mifanandrife amy ty zoton’arofo’e, le mijanjigne antikagne reke.” Ko mieretseretse areke tie tsy misy dika’e ty raha manahiragne antikagne, le tsy ho azo rehafegne aman’Andrianagnahare.—1 Petera 5:7.

Akore ka ty amy ty fotoagne naho ty toeragne ivavahagne? Raha lahibey vao rezay?