Visste du?

Varför nämner Första Korinthierbrevet kött som blivit offrat åt avgudar?

▪ Paulus skrev: ”Allt som säljs på köttorget kan ni fortsätta att äta utan att göra någon förfrågan för ert samvetes skull.” (1 Korinthierna 10:25) Varifrån kom köttet som såldes på torget?

Djuroffer hade en framträdande plats under ceremonierna i de grekiska och romerska templen, men vid de här ceremonierna blev en del kött över. Överblivet kött från de hedniska templen hamnade så småningom på köttorgen, där vem som helst kunde köpa det. I boken Idol Meat in Corinth sägs det: ”De som förrättade ceremonierna ... kallas i andra sammanhang för kockar och/eller slaktare. Som betalning för sitt arbete fick de kött från offerdjuret, och delar av det köttet sålde de på torget.”

Allt kött som såldes på torget kom alltså inte från religiösa ceremonier. Vid utgrävningar av köttorget (latin: macellum) i Pompeji har man hittat skelett av hela får. En kännare på området, Henry J. Cadbury, säger: ”Det tyder på att djuren på macellum antingen såldes levande eller slaktades på plats innan de såldes, eller så hade djuren redan blivit slaktade eller offrade i ett tempel innan de såldes.”

Självklart skulle kristna aldrig ta del i hednisk tillbedjan, men Paulus poäng var att köttet som hade offrats i ett tempel inte i sig självt var orent.

Varför hade judar och samarier en spänd relation på Jesu tid?

▪ Det sägs i Johannes 4:9: ”Judar vill ... inte ha med samarier att göra.” Den här klyftan verkar ha uppstått när Jerobeam införde avgudadyrkan i det norra tiostammarsriket Israel. (1 Kungaboken 12:26–30) Samarierna var från Samaria, huvudstaden i det norra riket, och med tiden började alla invånare i det norra riket att kallas samarier. När de tio stammarna föll för Assyrien 740 f.v.t. förde assyrierna dit hedniska utlänningar som bosatte sig i hela området. Blandäktenskapen mellan utlänningarna och de ursprungliga invånarna ledde tydligtvis till att samariernas tillbedjan blev alltmer fördärvad.

Flera hundra år senare motarbetade samarierna de judar som återvände från landsflykten i Babylon för att återuppbygga Jehovas tempel och Jerusalems murar. (Esra 4:1–23; Nehemja 4:1–8) De religiösa motsättningarna växte när samarierna byggde ett eget tempel på berget Gerissim, förmodligen på 300-talet f.v.t.

På Jesu tid hade benämningen ”samarier” en mer religiös än geografisk betydelse och avsåg en anhängare till den religiösa sekt som var utbredd i Samarien. Samarierna tillbad fortfarande på Gerissim, och judarna hade en föraktfull och nedlåtande inställning till dem. (Johannes 4:20–22; 8:48)

[Bild på sidan 12]

Keramikfat med bild av ett djuroffer, 500-talet f.v.t.

[Bildkälla]

Musée du Louvre, Paris.

[Bild på sidan 12]

Jerobeam införde avgudadyrkan.