Skip to content

Al lo konteni

Eski ou donn lanmen fer renyon ankourazan?

Eski ou donn lanmen fer renyon ankourazan?

Eski ou donn lanmen fer renyon ankourazan?

“Kan zot rasanble, . . . tousala i devret pour ledifikasyon tou dimoun.”—1 KOR. 14:26.

1. Dapre 1 Korentyen sapit 14, ki bi prensipal nou bann renyon?

‘ZOT, pa sa renyon ti ankourazan!’ Eski ou’n deza eksprim bann santiman parey apre en renyon kot Lasal Rwayonm? San okenn dout ou’n deza! Bann renyon kongregasyon i sirman en sours lankourazman, me sa pa sirprann nou, pa i vre? Apre tou, nou renyon in ganny fer espesyalman pour ankouraz spirityelman sa bann ki asiste, zis parey i ti leka dan letan bann premye Kretyen. Remarke konman ki zapot Pol i met lanfaz lo sa rol enportan ki renyon kongregasyon i annan dan son premye let pour bann Korentyen. Tou dilon sapit 14, Pol i kontinyelman repete ki sak parti ki ganny prezante dan renyon i devret annan menm lobzektif. I’n ganny fer pour “fer progrese [“kongregasyon,” NW].”—Lir 1 Korentyen 14:3, 12, 26. *

2. (a) Kwa ki prensipalman responsab pour ki renyon i ankourazan? (b) Ki kestyon nou pou egzaminen?

2 Parey nou konnen, ki swa en renyon i ankourazan ouswa enstriktif, lespri sen Bondye ki prensipalman par deryer tousala. Se pour sa rezon ki nou konmans sak renyon avek en lapriyer senser avek Zeova nou Papa ki dan lesyel e demann li pour beni nou renyon atraver son lespri sen. Toudmenm, nou konnen ki sak manm kongregasyon i kapab partisipe pour ki bann parti dan sak renyon i ankourazan otan posib. Alor, ki serten pa nou kapab pran personnelman pour fer sir ki renyon ki ganny fer kot Lasal Rwayonm sak semenn i touzour en sours lankourazman spirityel?

3. Ki degre enportan nou renyon i ete?

3 Pour reponn sa kestyon, nou pou egzamin serten laspe dan nou renyon ki sa bann ki kondwir renyon i devret gard antet. Nou pou osi vwar ki mannyer kongregasyon an zeneral i kapab kontribye pour ki tou sa ki asiste renyon i ganny ankouraze e batir spirityelman. Sa size i enn ki enteres nou bokou akoz nou renyon i en keksoz sakre. Sirman, asiste renyon e partisip ladan i bann laspe enportan ki relye avek nou ladorasyon pour Zeova.—Ps. 26:12; 111:1; Iza. 66:22, 23.

En renyon ki sirtou ganny fer pour etidye Labib

4, 5. Ki lobzektif Letid Latour Veyer?

4 Nou tou nou anvi ganny bokou byenfe atraver Letid Latour Veyer ki ganny fer tou le semenn. Alor, pour nou konpran klerman bi prensipal sa renyon, annou revwar serten azisteman ki’n ganny fer avek magazin letid Latour Veyer ek bann lartik letid.

5 Dan nimero Latour Veyer le 15 Zanvye 2008 an Angle oubyen Franse dan sa magazin letid, i ti annan en sanzman lo son lapo. Eski ou ti remarke ki sanzman? Par anba sa latour i annan en Labib ki ouver. Sa pti sanzman i fer nou mazinen akoz nou etidye Latour Veyer. Se akoz nou etidye Labib avek sa magazin. Wi, dan Letid Latour Veyer ki ganny fer tou le semenn, Parol Bondye “i ganny eksplike” e zis parey dan letan Neemya, nou “konpran sa lektir.”—Nee. 8:8; Iza. 54:13.

6. (a) Ki azisteman ki’n ganny fer an rapor avek Letid Latour Veyer? (b) Kwa ki devret ganny gard antet konsernan bann verse ki merit ganny “lir”?

6 Vi ki Labib ki ganny servi konman nou liv letid prensipal, en azisteman ti ganny fer avek Letid Latour Veyer. Dan bann lartik letid i annan plizyer verse Labib ki nou’n ganny demande pour “lir.” Nou tou nou ganny ankouraze pour swiv dan nou Labib ler sa bann verse pe ganny lir dan renyon. (Akt 17:11) Akoz? Parski i annan plis lefe lo nou kan nou vwar konsey Bondye dan nou prop Labib. (Ebr. 4:12) Alor, avan ki sa bann verse i ganny lir aotvwa, sa enn ki pe kondwir sa renyon i devret donn lodyans sifizaman letan pour zot rod sa bann verse e swiv anmezir sa bann verse i ganny lir.

Plis letan pour nou eksprim nou lafwa

7. Ki loportinite nou annan pandan Letid Latour Veyer?

7 En lot azisteman ki’n ganny fer avek bann lartik letid dan Latour Veyer, i annan pour fer avek son longer. Tou dernyenman zot pli kourt. Sa i fer ki pandan Letid Latour Veyer, mwens letan i ganny pran pour lir paragraf e plis letan i disponib pour reponn e fer komanter. Aprezan, bokou plis dimoun dan kongregasyon i ganny sa sans pour eksprim zot lafwa ler zot reponn larepons bann kestyon ki’n ganny enprimen, eksplike konman en verse i kapab ganny aplike, rakont en leksperyans bref ki montre akoz i saz pour swiv bann prensip Labib ouswa lezot fason ankor. En serten letan osi i devret ganny met dekote pour koz lo bann portre.—Lir Psonm 22:22; 35:18; 40:9. *

8, 9. Ki rol kondikter Letid Latour Veyer?

8 Par kont, i pou posib pour annan plis letan pour fer diferan komanter, si sak partisipan i fer son komanter bref e sa enn ki pe kondwir sa renyon i evite fer son prop komanter tro souvan pandan Letid Latour Veyer. Alor, kwa ki pou ed en kondikter pour balans byen son komanter ek komanter ki kongregasyon i donnen pour ki renyon i ankourazan pour nou tou?

9 Pour reponn sa kestyon annou pran en legzanp. En Letid Latour Veyer ki ganny byen fer i parey en zoli bouke fler. Zis parey dan en gro bouke fler i annan diferan tiz fler, alor, dan Letid Latour Veyer i annan diferan komanter. Deplis, zis parey sak tiz fler dan en bouke i diferan groser ek kouler, sak komanter dan renyon i varye lo longer ek lafason ki i ganny prezante. Me ki rol en kondikter? Son komanter detanzaot i parey sa detrwa bout fouzer ki ganny azoute dan sa bouke fler. I napa zis sa bann bout fouzer dan sa bouke fler; o kontrer i ganny servi pour donn sa bouke en zoli laparans e fer li annan sa larmoni. Pareyman, sa enn ki kondwir letid i bezwen gard antet ki i pa devret koz tou koze li menm, me i devret ed kongregasyon pour loue Bondye par zot komanter. Wi, kan plizyer diferan komanter i ganny fer dan kongregasyon e zis detrwa pti remark byen plase i ganny azoute par kondikter letid, tousala i konman en zoli bouke ki en plezir pour nou tou.

“Annou touzour rann glwar Bondye”

10. Ki mannyer bann premye Kretyen ti vwar renyon kongregasyon?

10 Deskripsyon Pol an rapor avek renyon kongregasyon ki ganny trouve dan 1 Korentyen 14:26-33 i donn nou leklersisman konsernan lafason ki bann renyon ti deroule dan premye syek. Ler i ti pe fer komanter lo sa bann verse, en spesyalis Labib ti ekrir: “Sa ki enteresan pour note konsernan renyon Legliz dan premye syek se ki tou dimoun ti vwar li konman en privilez ek lobligasyon pour partisip ladan. En zonm pa ti vin pour ekoute; ni vin zis pour gannyen me pour donnen.” Vreman alor, bann premye Kretyen ti konsider renyon kongregasyon konman en loportinite pour eksprim zot lafwa.—Rom. 10:10.

11. (a) Kwa ki fer en renyon ankourazan e akoz? (b) Ki sizesyon nou kapab aplike pour ki nou amelyor nou komanter dan renyon? (Vwar not.)

11 Ler nou eksprim nou lafwa dan renyon, sa i kontribye en kantite pour “fer progrese [“kongregasyon,” NW].” Sirman ou pou dakor ki malgre sa kantite lannen ki nou pe asiste renyon, i touzour en plezir pour nou ekout komanter ki nou bann frer ek ser i fer. Nou ganny touse par larepons senser ki en frer oubyen ser aze ki fidel i fer. Nou santi nou ganny batir spirityelman par remark en ansyen e nou pa kapab evite fer en sourir kan en pti zanfan i fer son komanter en sel kou pour eksprim son lanmour senser pour Zeova. I kler ki kan nou fer komanter, nou tou nou ede pour fer renyon ankourazan. *

12. (a) Ki nou kapab aprann avek legzanp Moiz ek Zeremi? (b) Ki rol lapriyer i zwe an rapor avek fer komanter dan renyon?

12 Me i kapab vreman difisil pour bann dimoun ki timid fer en komanter dan renyon. Si ou timid, i kapab ede si ou mazinen ki pa zis ou tousel ki koumsa. Anfet, menm bann serviter fidel Zeova parey Moiz ek Zeremi ti dir ki zot ti napa konfyans dan zot abilite pour koz devan en group dimoun. (Egz. 4:10; Zer. 1:6) Pourtan, zis parey Zeova ti ed sa bann serviter dan lepase pour loue li devan piblik, Bondye pou ed ou pour rann li glwar. (Lir Ebre 13:15.) Ki mannyer Zeova i kapab ed ou sirmont ou lafreyer pour fer komanter? Premyerman, prepar byen pour renyon. Apre sa, avan ou al kot Lasal Rwayonm, priy Zeova e sipliy li spesifikman pour donn ou sa kouraz pour fer en komanter. (Fili. 4:6) Ou pe demann en keksoz “dapre son lavolonte,” alor ou kapab annan konfyans ki Zeova pou reponn ou lapriyer.—1 Zan 5:14; Prov. 15:29.

Renyon i ed lezot ‘progrese, ankouraz zot e konsol zot’

13. (a) Ki lefe renyon i devret annan lo bann ki’n asiste? (b) Ki kestyon ki vreman enportan pour bann ansyen?

13 Pol ti dir ki bi pli enportan bann renyon se pour ed sa bann ki asiste pour ‘progrese, ankouraz zot e konsol’ zot. * (1 Kor. 14:3) Ki mannyer bann ansyen dan nou letan i kapab fer sir ki zot size dan renyon i ankouraz zot bann frer ek ser e konsol zot? Pour reponn sa kestyon, annou egzamin en renyon ki Zezi ti fer en pti pe letan apre ki i ti’n resisite.

14. (a) Ki levennman ki ti arive avan sa renyon ki Zezi ti fer? (b) Akoz bann disip ti’n bezwen soulaze kan ‘Zezi ti al kot zot e koz avek zot’?

14 Premyerman, remark bann levennman ki ti arive avan sa renyon. Zis avan ki Zezi ti ganny met a mor, son bann zapot “ti abandonn li e zot ti sove” e zis parey i ti’n ganny predir, zot “ti fannen, sakenn [ti] al se li.” (Mark 14:50; Zan 16:32) Pli tar, apre son rezireksyon, Zezi ti envit son bann zapot dekouraze pour vin asiste en renyon spesyal. * Ki zot ti fer? “Sa onz disip ti al Galile, lo montanny kot Zezi ti’n dir zot ale.” Kan zot ti arive, ‘Zezi ti al kot zot e koz avek zot.’ (Mat. 28:10, 16, 18) Zis mazinen ki degre soulaze sa bann zapot ti’n dwatet ete kan Zezi ti pran sa linisyativ! Lo kwa Zezi ti koze?

15. (a) Ki size Zezi ti koz lo la e ki i pa ti koz lo la? (b) Ki lefe sa renyon ti annan lo bann zapot?

15 Zezi ti konmans par fer sa lanons an dizan: “Mon’n ganny tou pouvwar dan lesyel ek lo later.” Apre sa, i ti donn zot en travay pour fer. I ti dir: “Ale e fer . . . disip.” Finalman, i ti donn zot sa lasirans: “Mon avek zot toulezour.” (Mat. 28:18-20) Eski ou’n remarke ki Zezi pa ti fer? I pa ti reprimann son bann zapot, ni menm servi sa renyon pour kestyonn zot motivasyon ouswa fer zot santi zot pli koupab par refer avek sa pti moman kot zot lafwa ti’n afeblir. O kontrer, Zezi ti reasir zot son lanmour ek lanmour son Papa par donn zot en gro responsabilite. Ki lefe sa lapros ki Zezi ti pran ti annan lo son bann zapot? Zot ti sitan ganny batir, ankouraze e konsole ki en pti pe letan apre sa renyon, zot ti pe ankor enn fwa “prese . . . e anons Zezi konman Mesi.”—Akt 5:42.

16. Ki mannyer bann ansyen dan nou letan i kapab imit legzanp Zezi ler zot pe fer en size dan renyon pour ki i en sours lankourazman?

16 Pour imit Zezi, bann ansyen dan nou letan i pran renyon konman en loportinite pour asir zot konpanyon Kretyen ki Zeova i kontan son pep e i pou touzour kontan zot. (Rom. 8:38,39) Alor, dan sa size ki zot annan dan renyon, bann ansyen i konsantre lo pwen for zot bann frer ek ser olye zot pwen feb. Zot pa kestyonn motivasyon zot bann frer ek ser. O kontrer, sa ki zot dir i montre ki zot vwar zot konpanyon Kretyen konman bann endividi ki kontan Zeova e anvi fer sa ki byen. (1 Tesa. 4:1, 9-12) Byensir, parfwa bann ansyen i bezwen donn bann konsey pour koriz en sityasyon dan kongregasyon an zeneral, me si zis detrwa dimoun ki merit ganny konseye, i pou pli bon si sa konsey i ganny donnen dan en konversasyon prive avek sa bann ki enplike. (Gal. 6:1; 2 Tim. 2:24-26) Kan zot pe adres kongregasyon antye, bi bann ansyen se pour felisit zot kot i neseser. (Iza. 32:2) Zot fer bokou zefor pour koz dan en fason ki a lafen renyon, tou sa bann prezan pou ganny batir spirityelman e ankouraze.—Mat. 11:28; Akt 15:32.

En sours rekonfor

17. (a) Akoz plis ki zanmen oparavan i vreman enportan ki nou renyon i en sours rekonfor? (b) Ki ou kapab fer personnelman pour fer renyon ankourazan? (Vwar bwat “Dis fason pour fer renyon ankourazan pour ou ek lezot.”)

17 O firamezir ki lemonn Satan i vin pli pir ankor, nou bezwen fer sir ki nou renyon i en landrwa kot nou santi nou an sekirite e ki i en sours rekonfor pour tou dimoun. (1 Tesa. 5:11) En ser ki ti fer fas avek en leprev difisil ansanm avek son msye detrwa lannen pase i rapel: “Kot Lasal Rwayonm i ti konmsi mon ti dan lanmen Zeova, e i ti pe pran swen avek mwan. Pandan sa bann erdtan ki nou ti laba, antoure avek nou bann frer ek ser Kretyen, nou ti santi ki nou ti kapab larg nou fardo lo Zeova e nou ti santi en serten lape lespri.” (Ps. 55:22) Nou swete ki tou sa bann ki asiste renyon kot nou i santi parey, setadir ki zot santi zot ganny ankouraze e konsole. Pour fer sir ki sa pou leka, annou kontinyen donn lanmen fer nou bann renyon ankourazan.

[Not anba lo paz]

^ par. 1 I ti ganny predir ki serten laspe dan renyon kongregasyon dan premye syek ti pou arete en zour. Par egzanp, nou nepli “koz dan lalang etranz” ouswa ‘profetize.’ (1 Kor. 13:8; 14:5) Kantmenm sa, sa lenstriksyon ki Pol ti donnen i ed nou pour pli byen konpran konman ki bann renyon kongregasyon i devret ganny fer ozordi.

^ par. 7 Psonm 22:22; 35:18; 40:9: “Mon oule anons ou non avek mon bann frer; O milye kongregasyon mon pou loue ou.” “Mon oule loue ou dan sa gran lasanble; Mon pou loue ou parmi en pep ki annan bokou dimoun.” “Mon’n anons sa bon nouvel lo ladrwatir dan sa gran lasanble. Gete! Mon pa ferm mon labous. O Zeova, ou menm ou konn sa byen.”

^ par. 11 Pour plis lenformasyon lo konman pour amelyor nou komanter dan renyon, vwar Latour Veyer 1 Septanm 2003, paz 19-22 (Angle/Franse).

^ par. 13 Konsernan diferans ant “ankouraze” ek “konsole,” Vine’s Expository Dictionary of Old and New Testament Words i eksplike ki sa mo Grek ki’n ganny tradwir “konsole” i “enplik en pli gran degre ladouser ki [ankouraze].”—Konpar Zan 11:19.

^ par. 14 I kapab ki sa i sa moman ki Pol ti pli tar refer avek kan i ti dir ki Zezi ti “aparet avek plis ki 500 son bann disip ansanm.”—1 Kor. 15:6.

Ki ou pou reponn?

• Ki degre enportan renyon i ete?

• Akoz komanter ki ganny fer dan renyon i kontribye pour ki ‘kongregasyon i progrese’?

• Ki nou kapab aprann avek en renyon ki Zezi ti fer avek son bann disip?

[Kestyon]

[Bwat lo paz 26]

DIS FASON POUR FER RENYON ANKOURAZAN POUR OU EK LEZOT

Prepar davans. Kan ou etidye davans bann lenformasyon ki pou ganny egzaminen kot Lasal Rwayonm, ou pou pli konsantre dan renyon e sa pou annan en gran lefe lo ou.

Asiste renyon regilyerman. Vi ki en bon lasistans i pli ankourazan pour tou sa ki prezan, ou prezans osi i fer en diferans.

Ariv aler. Si ou pran ou plas avan ki renyon i konmanse, ou kapab zwenn ansanm avek lezot pour sant premye kantik e ekout lapriyer ki form parti nou ladorasyon pour Zeova.

Vin avek tou sa ki ou pou bezwen. Anmenn ou Labib ek bann piblikasyon ki pou ganny servi pandan sa renyon pour ki ou kapab swiv e pli byen konpran sa ki pe ganny egzaminen.

Evit bann distraksyon. Par egzanp, pa lir mesaz lo ou telefonn pandan renyon, fer li apre renyon. Dan sa fason ou pou kapab kit bann zafer personnel dan son plas apropriye.

Partisipe. Kan plis dimoun i fer komanter, pli bokou i ganny ankouraze e ganny batir ler lezot pe eksprim zot lafwa.

Ou komanter i devret bref. Sa i donn bokou plis dimoun loportinite pour fer komanter zot osi.

Fer sir ou fer ou size. Konman en partisipan dan Lekol Minister Teokratik ouswa dan Renyon Servis, fer en bon preparasyon, fer byen repetisyon e esey fer bokou zefor pour ou pa kennsel ou partisipasyon.

Felisit bann ki partisipe. Dir sa bann ki’n fer en size dan renyon ouswa ki’n donn en komanter ki ou vreman apresye zot zefor.

Zwenn avek lezot. Bann zoli parol akeyan ek konversasyon ankourazan avan e apre renyon i anmenn bokou lazwa ek byenfe pour sa bann ki prezan.