Visste du?

Hur säkrade människor i forntidens Israel vattentillgången inför den långa torrperioden?

▪ Mellan oktober och april regnar det i Israel, och väldiga vattenmassor forsar ner i regnflodsdalarna. Men under sommaren kan det gå månader utan något regn, och de flesta av de här dalarna torkar ut. Hur kunde människor på Bibelns tid ha tillgång till dricksvatten året om?

De löste problemet genom att hugga ut rännor i klipporna för att leda vinterns regnvatten till underjordiska hålrum, eller cisterner. Hustaken byggdes med tillräcklig lutning för att regnvattnet skulle ledas till cisternerna. Många familjer hade sina egna cisterner som de tog vatten ur för att släcka törsten. (2 Kungaboken 18:31; Jeremia 6:7)

Israeliterna använde också naturliga källor. Vinterregnet trängde ner i marken på högslätterna och följde sedan berggrunden tills det bröt fram i källor. Det hebreiska ordet för källa är en, och namnen på byarna visar att de ofta byggdes nära en källa, till exempel En-Semes, En-Rogel och En-Gedi. (Josua 15:7, 62) Från en källa utanför Jerusalem högg man ut en vattenledning i själva berget för att leda vatten in i staden. (2 Kungaboken 20:20)

Om det inte fanns någon naturlig källa grävde man i stället en brunn (på hebreiska be’ẹr), som den i Beersheba. (1 Moseboken 26:32, 33) Författaren André Chouraqui skriver att israeliternas ”tekniska lösningar imponerar än i dag”.

Vilken typ av hus kan Abram, eller Abraham, ha bott i?

▪ Abram och hans hustru bodde i den blomstrande kaldeiska staden Ur. Men på Guds befallning lämnade de staden och började bo i tält. (1 Moseboken 11:31; 13:12) Tänk vilken uppoffring det kan ha varit för dem.

Mellan åren 1922 och 1934 gjorde Leonard Woolley utgrävningar i Ur, som ligger i våra dagars Irak. Bland de byggnader han grävde fram fanns 73 tegelhus. I många av de här husen låg rummen runt en stenlagd innergård. Gården lutade svagt mot mitten, där ett avlopp ledde bort spillvatten. I de större husen hade gästrummen egen toalett. På markplanet fanns bland annat kök med eldstäder och slavarnas sovplatser. Familjen bodde på övervåningen, som nåddes via en trappa. Trappan ledde upp till en träbalkong som löpte runt hela innergården och gjorde det möjligt att nå rummen på övervåningen.

”Ett sådant hus ... med dess stensatta gård, dess privata avloppssystem, dess frikostiga utrymmen med ett dussin rum eller fler och dess prydligt vitkalkade väggar pekar på en levnadsstandard av mycket högt slag”, skrev Woolley. ”Dessa hus tillhörde ... medelklassen, butiksägare, småhandlare, skrivare osv.”

[Bild på sidan 19]

Cistern, Horvot Mezada, Israel.

[Bildkälla]

© Masada National Park, Israel Nature and Parks Authority.

[Bild på sidan 19]

Ett hus från Abrahams tid.

[Bildkälla]

© Illustration: A. S. Whitburn.