Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Napanapen Kot kewe Ra Elingaalo I

Napanapen Kot kewe Ra Elingaalo I

Napanapen Kot kewe Ra Elingaalo I

“Iei chök mine Semei epwe küna ling ren, are oupwe uani ua mi chomong.”​—JON 15:8.

1, 2. (a) Ikkefa ekkewe mettoch a suuk ngenikich le apöchökküla ekkewe ekkoch? (b) Ifa ewe liffang seni Jiowa a aöchüolo ach tufich le angang ngeni i?

NENGENI ekkeei ruu pworaus: Emön fin Kraist mi äsimaü a küna emön sister pwe usun a wor an osukosuk. Ena fefin a akkota pwe repwe mwin le afalafal, iwe atun ra mwin ena sister a ereni an osukosuk. Mwirin ar angangfengen, ena sister mei wor an osukosuk a kilisou ngeni Jiowa ren än ena fin Kraist mi äsimaü pwäratä tong ngeni, ina met a fokkun osupwangan. Lon pwal eü leeni, eü pean pwüpwülü a kerän liwin seni ar afalafal lon eü fönüen ekis. Lon eü pari, ra mwasangasang le apworausa pworauser, iwe emön alüwöl a fokkun aüselingöch. Fite ier mwirin, atun ena alüwöl a ammolnatä le säi pwe epwe wisen misineri, a chemeni ena pean pwüpwülü pwe minne ra apworausa a amwökütü an epwe mochen emön misineri.

2 Eli ekkena pworaus ra ächema ngonuk usun än emön chchüngü manauom are fen om apöchökküla emön. Pwüngün ekis chök pworausfengen esap kan siwili manauen emön nge a suuk ngenikich iteiten rän le apöchökküla ekkewe ekkoch. A ifa me öchün ika mi wor och mettoch mi tongeni aöchükich me elipwäköchükich pwe epwe lapolo ach älisi pwiich kewe me Kot a tongeni nöünöüfichikich. Ren enletin, Jiowa a fen ngenikich ena sokkun liffang, ina an we manaman mi fel. (Luk 11:13) Fän emmwenien än Kot manaman mi fel, sia tongeni uwaani ekkewe napanap mi mürinnö epwe aöchüolo meinisin kinikinin ach angang ngeni Kot. Mwa met me amwararen ena liffang!​—Kal. 5:22, 23.

3. (a) Ifa usun ach ämääraatä napanapen Kot kewe a elingaalo i? (b) Ikkefa ekkewe kapas eis sipwe etittiner?

3 Ekkewe napanap än Kot we manaman mi fel a uwaani ra pwäralo napanapen Jiowa Kot, ewe Populapen ena manaman. (Kol. 3:9, 10) Jises a ereni nöün kewe chon künö ewe nampa eü popun chon Kraist repwe achocho le äppirü Kot ren an erä: “Iei chök mine Semei epwe küna ling ren, are oupwe uani ua mi chomong.” * (Jon 15:8) Lupwen sia ämääraatä napanapen Kot kewe, epwe pwälo lon napanapen ach fos me föfförüch me a tongeni elingaalo ach Kot. (Mt. 5:16) Ikkefa sokkofesenin napanapen Kot me napanapen än Setan ei fönüfan? Ifa usun sipwe ämääraatä napanapen Kot kewe ren älillisin an we manaman mi fel? Pwata a weires ach sipwe föri ena? Sipwele etittina ekkeei kapas eis atun sia pworausfengen woon ülüngät akkomw napanapen Kot kewe: tong, pwapwa, me kinamwe.

Tong mi Longolong woon än Kot Tong

4. Met sokkun tong Jises a äiti ngeni nöün kewe chon käeö?

4 Ewe tong mi popu seni än Kot we manaman a sokko seni än chon fönüfan tong. Pwata? Pun a longolong woon än Kot tong. Jises a menlapei sokkofeseniir lon an we Afalafal woon ewe Chuuk. (Älleani Mattu 5:43-48.) A erä pwe pwal mwo nge chon tipis ra eäni föfförün tong ngeni chokkewe mi eäni föfförün tong ngeniir. Ena sokkun tong ese wesewesen pennüküolo och mettoch nge a chök enniwili an emön föfföröch ngeni. Ika sia mochen ‘wiliti nöün Semach mi nom läng,’ mi lamot sipwe sokko seniir. Sisap chök tonger pokiten ra tongekich nge sia eäni än Jiowa ekiek me föfförün ngeniir. Iwe nge, ifa usun sipwe tongei chon oput kich usun met Jises a fen allükü?

5. Ifa usun sipwe pwäratä tong ngeni chokkewe mi eriäfföükich?

5 Nengeni eü leenien äppirü lon Paipel. Atun Paul me Sailas ra afalafal lon Filipai ra kalapus, kawet, me koturulong lon imwen fötek o anükü pecher lefilen ekkewe irä. Eli ewe chon masen fötek a pwal kirikiringaw ngeniir. Iwe, ren eü chchechin fönü, Paul me Sailas ra ngaselo seni fötek, itä ra ekiekin liwini föfföringawen ewe chon mas ngeniir? Aapw. Ra pwäratä ewe sokun tong mi pennüküolo pwisin manauer, ra kirekiröch ngeni, iwe a suuk pwe i me unusen chon le imwan ra wiliti chon lükü. (Fof. 16:19-34) Ikenäi, chommong pwich kewe ra pwal ina usun ren ar ‘afeiöchü chokewe mi ariaföüür’.​—Rom 12:14.

6. Ifa usun sia tongeni pwäratä ewe sokkun tong mi pennüküolo manauach fän iten pwich kewe? (Nengeni ewe pwor lon pekin taropwe 23.)

6 Ach tong ngeni pwiich kewe a watte alolloolun. Pun wisach “sipwe fangala manauach fän iten pwiich kana!” (Älleani 1 Jon 3:16-18.) Iwe nge, fän chommong sia tongeni pwäratä tong lon minne mi kisikis. Äwewe chök, ika sia apasa och mi ämeteki letipen emön pwich sia tongeni pwäratä tong ren ach akkomw kütta kinamwe lefilach. (Mt. 5:23, 24) Met ika emön a asongakich? Sia mwittir ‘amusala tipisin’ are sia chüen amwöchü ach song ren? (Kölf. 86:5) Ewe tong mi pwichikkar sia uwaani ren älillisin än Kot we manaman a tongeni älisikich le omusalo tipisin ekkoch ‘usun ach Samol a amusala ach tipis.’​—Kol. 3:13, 14; 1 Pit. 4:8.

7, 8. (a) Ifa usun ach tong ngeni aramas a riri ngeni ach tong ngeni Kot? (b) Ifa usun sipwe alolloolaalo ach tong ngeni Jiowa? (Ppii ewe lios fan.)

7 Ifa usun sipwe ämääraatä ewe tong mi pennüküolo manauach fän iten pwich kewe? Ren ach alolloolaalo ach tong ngeni Kot. (Ef. 5:1, 2; 1 Jon 4:9-11, 20, 21) Ach chiechi ngeni Kot lupwen sia älleani Paipel, ekkekiek woon me iotek a apöchökküla letipach me alapalo ach tong ngeni Semach lon läng. Nge mi lamot sipwe likitalo ekkoch mettoch pwe sipwe awora fansoun le arap ngeni Kot.

8 Ren chök äwewe, anchangei pwe ka tongeni älleani ewe Paipel, ekkekiek woon me iotek ngeni Jiowa lon chök eü kulok iteiten rän. Kosap fen tümünüöchü ena kulok pwe esap pwal wor och epwe atai om fansoun chiechi ngeni Jiowa? Pwüngün, esor epwe eppeti ach iotek ngeni Kot me lap ngeni kich sia kan tongeni älleani ewe Paipel ineet chök sia mochen. Nge, eli epwe lamot sipwe tümünü pwe osukosuken manauach iteiten rän esap pinei ach fansoun chiechi ngeni Kot. Ka kan pennükü ekkoch mettoch pwe kopwe tongeni awora watteen fansoun le arap ngeni Jiowa?

‘Pwapwa mi Feito seni än Kot we Manaman mi Fel’

9. Än Kot we manaman a tongeni älisikich le akkamwöchü ach pwapwa inaamwo ika sia nom fän met?

9 Ewe oruuen napanap pwapwa sia eäni ren älillisin än Kot manaman, a tongeni nom rech inaamwo ika sia nom fän weires. A usun efoch irä mi pöchökkül a tongeni mämmäär pwal mwo nge lon eü leeni mi ngaw. Lon unusen fönüfan, chommong nöün Kot kewe chon angang ‘inamwo ika ra tolong lon watten riaföü, ra etiwa ewe Kapasen Kot fän pwapwa mi feito seni än Kot we manaman mi fel.’ (1 Tes. 1:6) Ekkoch ra küna weires me osupwang. Nge, Jiowa a apöchökküler ren an we manaman pwe ‘repwe likiitu fan mettoch meinisin, ren songomang eti pwapwa.’ (Kol. 1:11, TF) Ifa populapen ei esin pwapwa?

10. Ifa populapen ach pwapwa?

10 Wöüch kewe me ren Jiowa ra aüchea tori feilfeilo, resap usun än Setan ei fönüfan ‘wöün epwe morola.’ (1 Tim. 6:17; Mt. 6:19, 20) Kot a ngenikich ewe äpilükülükün manau esemuch mi apwapwa. Sia pwapwa ren ach choni ei mwicheichen pwipwi Chon Kraist woon unusen fönüfan. Ach pwapwa a äkkäeüin longolong woon ach riri ngeni Kot. Sia meefi meefien Tafit ei, inaamwo ika a süsüfetäl, nge a mwareiti Jiowa ren köl: “Pun om tong ellet a mürina seni manau, ngang üpwe mwareituk. Iwe, üpwe kilisou ngonuk lon ränin manauei meinisin.” (Kölf. 63:3, 4) Letipach a ur ren pwapwa le mwareiti Kot, inaamwo ika sia küna chommong weires.

11. Pwata a lamot sipwe angang ngeni Jiowa ren pwapwa?

11 Paul a pesei ekkewe Chon Kraist: “Oupwe pwapwa lon ach Samol fansoun meinisin, üpwe apasasefäli: Oupwe pwapwa!” (Fil. 4:4) Pwata a lamot ngeni Chon Kraist ar repwe angang ngeni Jiowa fän pwapwa? Pokiten Setan a epiietä eü kapasen tipimwääl usun än Jiowa pwüngün nemenem. A erä pwe esor emön epwe angang ngeni seni unusen letipan. (Hiop 1:9-11) Ika sia angang ngeni Jiowa, nge sise pwapwa, iwe ach asorun mwareiti I esap unus. Ina minne, sia achocho le älleasochisi än ewe sou mak köl ei öüröür: “Oupwe angang ngeni ewe Samol mi Lapalap fän pwapwa, oupwe feito fän mesan ren kölün pwapwa.” (Kölf. 100:2) Ach angang ngeni Kot fän pwapwa seni unusen letipach a elingaalo i.

12, 13. Ifa usun sipwe akkufu ekiek ese pwüng?

12 Iwe nge, ren enletin nöün Jiowa kewe mwo chon angang mi tuppwöl repwe kan meefi letipechou me weires le eäni ekiek mürinnö. (Fil. 2:25-30) Met epwe älisikich lon kana atun? Efisus 5:18, 19 a erä: ‘Oupwe urela ren än Kot we manaman. Oupwe aea le kapasfengen lefilemi ekewe kölfel, ekewe kölün lamalam me ekewe köl mi pin. Oupwe kölü . . . ekewe kölfel ngeni ach Samol, oupwe mwareiti i lon lelukemi.’ Ifa usun sipwe apwönüetä ei fön?

13 Lupwen sia eäni ekiek ese pwüng, sia tongeni siö ngeni Jiowa me achocho le ekkekieki ekkewe mettoch mi mürinnö. (Älleani Filipai 4:6-9.) Ekkoch ra kan mwöngününgün le fiti ekkewe kölün mwareiti Jiowa, iwe a apöchökküler me älisiir le eäni ekiek mi mürinnö. Emön pwiich a kan lichippüng me riäfföü pokiten an sossot, a erä: “Me lükün ai iotek seni letipei iteitan, ua amwöchünnükü ekkoch ach kewe köl. A kinamweelo letipei lupwen ua osommong are mwöngününgün le eäni kölün mwareiti Jiowa. Pwal och, lon ena atun, a kerän katowu ewe puk, Draw Close to Jehovah, iwe ua älleani fän ruu lon ewe ier mwirin. A usun chök och lö mis mi ekinamwei letipei. Ua silei pwe Jiowa a efeiöchü ai achocho.”

“Kinamwe mi Rifengenikemi”

14. Än Kot kinamwe a fokkun pwäpwälo ren met?

14 Lon ekkewe mwichelap, ekkewe chon fiti mi feito seni sokkopaten fönü ra pwapwaiti ewe tong mi pwichikkar lein ewe mwicheichen pwipwi. Ena mettoch a ännetatä ewe kinamwe nöün Jiowa aramas ikenäi ra pwapwaiti pokiten ar tipeeü woon unusen fönüfan. Chon lükün ra mäirü lupwen ra küna ekkewe aramas ra ekieki pwe itä ra koputfengen nge ra ‘fokun achocho le tümwünü ar tipeeufengen . . . ren ewe kinamwe mi rifengeniir.’ (Ef. 4:3) A mmen amwarar ei tipeeü pokiten met chommong ra pworacho ngeni pwe epwe chök wor tipeeü.

15, 16. (a) Ifa än Piter ekiek usun ekkewe chon Jentail pokiten ewe ekiek mi chöüfetäl lon ena fansoun, me pwata a wiliti eü sossot ngeni? (b) Ifa usun Jiowa a älisi Piter an epwe siwili an ekiek?

15 A weires än aramas mi sokkofesen nonnomur repwe tipeeüfengen. Ren ach sipwe silei met aramas repwe pworacho ngeni pwe epwe wor tipeeü, sipwe nengeni pworausen aposel Piter. Ekiekin usun ekkewe chon Jentail resaamwo sirkumsais a pwälo lon alon keei: “Ämi oua fokun silei, pwe a ü ngeni ach lamalam pwe eman chon Juta epwe chiechi ngeni eman chon lükün Israel are tolong lon imwan. Nge Kot a aiti ngeniei pwe üsap anomu eman aramas lon tettelin aramas mi limengau ika ngau.” (Fof. 10:24-29; 11:1-3) Piter a määritä lon ewe fansoun aramas ra lükü pwe allükün Moses a apasa pwe repwe chök tongei pwiir kewe chon Jus. Me ren esor ngawen an epwe ekieki le oput chon koputer, chon Jentail. *

16 Anchangei mwo weiresin Piter lupwen a tolong lon imwen Kornilios we. Emön mi pin eäni ekiek ese pwüng usun ekkewe chon Jentail epwe tongeni “kochufengen” ngeniir lon ‘kinamwe mi rifengeniir’? (Ef. 4:3, 16) Ewer, pwe fitu rän me mwan, än Kot manaman a suuki letipen Piter me älisi i le siwili an ekiek me pworacho ngeni aapaap. Ren eü längipwi, Jiowa a affata ngeni pwe än Kot ekiek usun aramas ese longolong woon ar einang. (Fof. 10:10-15) Ina popun, Piter a tongeni ereni Kornilios: “Iei üa fokun mefi pwe a let pwe Kot esap lifilifil aramas, nge a etiwa aramas mi niuokusiti i o föri mine a pwüng seni ekewe mwü meinisin.” (Fof. 10:34, 35) Piter a siwili ekiekin, iwe a unusen tipeeüfengen me ‘chienan kewe chon nuku.’​—1 Pit. 2:17, Ewe Kapasen God.

17. Pwata a mmen amwarar ewe tipeeüfengen lein nöün Kot kewe aramas?

17 Pworausen Piter a älisikich le aücheani ewe siwil mi amwarar a fiffis lein nöün Kot aramas ikenäi. (Älleani Aisea 2:3, 4.) Fite million aramas mi “feito seni sokopaten mwich, ainang, mwü me kapas meinisin” ra fen etipeeü ar ekiek ngeni “met mi mürina me unusöch, pwal met mi apwapwai” Kot. (Pwar. 7:9; Rom 12:2) Chommong me leir ra fen pin tipetipelo ren koput, änicho me tipefesenin än Setan ei otot. Nge ren ar käeö än Kot kapas me älillisin an we manaman mi fel, ra käeö le “achocho ngeni mine epwe afisätä kinamwe.” (Rom 14:19) Iwe, ar tipeeüfengen a elingaalo Kot.

18, 19. (a) Ifa usun emön me emön leich epwe älisatä ewe kinamwe me tipeeü lon ewe mwichefel? (b) Met sipwe käeö lon en lesen mwirin ei?

18 Ifa usun emön me emön leich epwe tongeni älisatä ewe kinamwe me tipeeü lein nöün Kot kewe aramas? Lon chommong mwichefel a wor chokkewe mi feito seni fönüen ekis. Ekkoch mi sokkolo eörenier me pwal ar fos. Sia achocho le sileöchür? Ina met ewe Paipel a pese ngenikich. Iei alon Paul ngeni ewe mwichefelin Rom, ikewe a wor chon Jus me chon Jentail ie: “Oupwe etiwafengenikemi lefilemi, usun chök Kraist a etiwakemi, pwe lingen Kot epwe fis.” (Rom 15:7) Mei wor emön lon om mwichefel ka tongeni sileöchü?

19 Pwal met sia tongeni föri pwe än Kot we manaman mi fel epwe emmweni manauach? Ewe lesen mwirin ei epwe äweweei napanapen Kot kewe lusun mi mak lon Kalesia 5:22, 23.

[Ekkewe pwóróus fan]

^ par. 3 Ewe uwa Jises a kapas usun a weneiti napanapen Kot kewe sia eäni me ewe “asor sia eäni ren tinawach” ngeni Kot lupwen sia fiti ewe angangen afalafal.​—Ipru 13:15.

^ par. 15 Lifitikos 19:18 a erä: “Kosap püsin ngeni ätewe mi tipis ngonuk chappen an föför, kosap pwal chou ngeni eman lein aramasom. Nge kopwe echeni chon arum usun püsin om echenuk.” Ekkewe nöüwisin lamalamen Jus ra lükü pwe “eman lein aramasom” me “chon arum” a weneiti chon Jus chök. Ewe Allük a allükü pwe ekkewe chon Israel repwe imulo seni ekkewe ekkoch mwu. Iwe nge, ese tipeeü ngeni met ekkewe nöüwisin lamalam lon äeüin senturi ra apöchökküla pwe chon Jentail meinisin, iir chon koputer, iwe, chon Jus repwe oputer.

Ifa Usun Kopwe Pölüweni?

• Ifa usun sipwe pwäratä tong mi pennüküolo manauach fän iten pwich kewe?

• Pwata a lamot ach sipwe angang ngeni Kot ren pwapwa?

• Ifa usun sipwe älisatä ewe kinamwe me tipeeü lon ewe mwichefel?

[Kapas Eis fán Iten ewe Lesen]

[Pwoor lon pekin taropwe 23]

“Ikkeei Iir Ekkewe Chon Kraist mi Enlet”

Ewe puk itelapan Between Resistance and Martyrdom​Jehovah’s Witnesses in the Third Reich emön alüwöl chon kalapus re Jus a apworausa an äkkäeüin chuuri ekkewe Chon Pwäratä Jiowa lupwen a tolong lon ewe leenien kalapus Neuengamme:

“ Lupwen äm chon Jus seni Dachau aua tolong lon kalapus, mwittir chök ekkewe ekkoch chon Jus ra poputä le opalo meinisin minne a nom rer pun rese mochen äeäkem. . . . Mwen äm ausaamwo tolong lon kalapus, äm chon Jus aua älillisfengen lefilem. Nge, pokiten a weires nonnomum iei, arap ngeni äm aupwele mälo, meinisin ra chök en me pwisin ekieki met repwe manau ren, nge likitalo ekkewe ekkoch. Nge a sokkolo föfförün ekkewe Chon Käeö Paipel [Chon Pwäratä Jiowa]. Lon ena atun, ra fokkun angang weires le förisefäli ewe paippen konik. A fokkun patapat me ra ütä unusen rän lon konik mi pat usun ais. Ekkewe chon kalapus ra nenneiruk ika pwata ra tongeni likiitü. Iwe, ra erä pwe Jiowa a fang ngeniir pöchökkül. Ra osupwangen ener pilawa, usum chök, ra fokkun echik. Nge met ra föri? Ra ionifengeni ekkewe pilawa mi wor rer, iwe ra eineti me lukanapan, esopw ener esopw ra ngeni pwiir kewe chon lükü mi kerän war seni Dachau. Iwe, ra etiwaöchüür me turufengen. Mwen ar repwele möngö, ra iotek. Mwirin, meinisin iir ra menemenöch me pwapwa. Ra erä rese chüen echik. Ina ewe atun ua küna pwe: Ikkeei iir ekkewe Chon Kraist mi enlet.”

[Ekkewe sasing lon pekin taropwe 20]

Ka kan likitalo ekkoch om angang iteiten rän pwe epwe wor om fansoun le arap ngeni Jiowa?