I DECEMBER 2009 och januari 2010 beslöt två av Rysslands högsta domstolar att Jehovas vittnens tro ska betraktas som extremistisk. Det verkade som om historien upprepade sig. Under sovjetregimen blev tusentals Jehovas vittnen felaktigt anklagade för att vara statens fiender. De förvisades, sattes i fängelse och placerades i arbetsläger. När Sovjetunionen kollapsade fick Jehovas vittnen upprättelse. Den nya regeringen vidtog åtgärder så att Jehovas vittnen fick tillbaka sitt goda anseende. * Men nu tycks vissa krafter återigen vara beslutna att smutskasta vittnena.

I början av 2009 angrep myndigheterna Jehovas vittnens rätt att utöva sin tro. Enbart under februari drev åklagare mer än 500 utredningar över hela landet. Vad var deras mål? Att hitta något hos Jehovas vittnen som kunde betraktas som brottsligt. Under månaderna som följde gjorde polisen razzior vid fridsamma möten som hölls i Rikets salar och privata hem. De beslagtog litteratur och personliga tillhörigheter. Myndigheterna utvisade utländska jurister som bistod vittnenas försvar och förbjöd dem att komma in i landet igen.

Den 5 oktober 2009 lade tulltjänstemän beslag på en sändning med biblisk litteratur vid gränsen i närheten  av Sankt Petersburg. Litteraturen var på väg från tryckeriet i Tyskland till ett stort antal församlingar i Ryssland. En specialenhet inom ryska tullväsendet som handskas med farligt smuggelgods undersökte sändningen. Varför det? I ett officiellt dokument sägs det att sändningen ”kan innehålla material som är avsett att orsaka religiös splittring”.

Vågen av trakasserier fortsatte och situationen ställdes snart på sin spets. De högsta domstolarna i Ryssland och republiken Altaj förklarade ett antal av Jehovas vittnens publikationer som extremistiska, bland annat den tidskrift du nu håller i handen. Vittnena överklagade beslutet och omvärlden uttryckte sin oro, men hittills utan något resultat. Domstolsbesluten står fast och gör det olagligt att importera de här bibliska publikationerna till Ryssland och sprida dem.

Hur skulle vittnena reagera på försöken att fläcka ner deras rykte och begränsa deras frihet? Och hur påverkar domstolens beslut religionsfriheten för alla andra ryska medborgare?

Den 26 februari 2010 började omkring 160 000 Jehovas vittnen över hela Ryssland sprida 12 miljoner exemplar av vikbladet: ”Skulle det kunna hända igen? En fråga för medborgarna i Ryssland”. I staden Usolje-Sibirskoje i Sibirien samlades hundratals vittnen utomhus halv sex på morgonen. Bland dem fanns några vittnen som blev förvisade till Sibirien 1951 på grund av sin tro. De trotsade 40 minusgrader för att dela ut sin kvot på 20 000 vikblad.

Jehovas vittnen höll en presskonferens i Moskva för att informera om sin tre dagar långa kampanj. En av de inbjudna talarna var Lev Levinson från ett institut för mänskliga rättigheter. Han berättade helt kort om de trakasserier och den förföljelse som Jehovas vittnen fick utstå i Nazityskland och Sovjetunionen och hur vittnena fick upprättelse i efterhand. Han sade också: ”Alla de religiösa grupper som blev förtryckta under sovjettiden rentvåddes av president Jeltsin, och allt de hade förlorat skulle de få tillbaka. Jehovas vittnen hade inga särskilda tillgångar under sovjetregimen, men de återfick sitt goda rykte.”

 Nu står deras goda rykte återigen på spel. Levinson fortsatte: ”Samma land som uttryckte sin ånger över förtrycket utsätter nu de här människorna för helt grundlös förföljelse.”

Nådde man sitt mål med kampanjen? Lev Levinson sade: ”I tunnelbanan på väg till presskonferensen såg jag människor läsa ett vikblad som Jehovas vittnen delar ut över hela Ryssland i dag. ... Människor sitter och läser det, och de läser noggrant.” * Här följer några reaktioner:

En äldre kvinna i ett övervägande muslimskt område i centrala Ryssland tog emot vikbladet och frågade vad det handlade om. När hon fick veta att det behandlade mänskliga fri- och rättigheter i Ryssland utbrast hon: ”Äntligen är det någon som tar upp de här frågorna! På det här området har Ryssland återvänt till sovjettiden. Tack så mycket. Bra jobbat!”

En kvinna i Tjeljabinsk som fick se vikbladet sade: ”Jag har redan fått det där bladet och läst det. Jag håller fullständigt med er. Jag vet ingen annan religion som skulle försvara sin tro på ett så organiserat sätt. Jag tycker om hur ni klär er, och ni är alltid så vänliga. Det märks att ni är övertygade i er tro, och det verkar som om Gud är med er.”

I Sankt Petersburg var det en man som redan hade fått vikbladet som fick frågan om han tyckte om det. ”Ja”, svarade han. ”Jag fick gåshud när jag läste det, och jag  fick till och med en tår i ögat. Min mormor blev förföljd [under sovjettiden], och hon berättade mycket om dem som satt fängslade tillsammans med henne. Det var många brottslingar, men också många oskyldiga som satt i fängelse på grund av sin tro. Jag tycker att alla borde få reda på vad som hände, så ni gör helt rätt.”

Jehovas vittnen sätter stort värde på den frihet de haft under de senaste tjugo åren i Ryssland. Men de vet bara alltför väl hur snabbt man kan bli berövad sin frihet. Bara tiden kan utvisa om den senaste vågen av förföljelse mot Jehovas vittnen innebär att Ryssland är på väg tillbaka in i förtryckets mörker.

Men de tänker fortsätta predika Bibelns budskap om fred och hopp vad som än händer. Informationen i vikbladet visar deras beslutsamhet: ”Förtrycket kommer aldrig att segra. Vi slutar inte att vänligt och respektfullt berätta om Jehova Gud och hans ord, Bibeln. (1 Petrus 3:15) Vi slutade inte när vi blev utsatta för Nazitysklands angrepp, vi slutade inte när vi blev förtryckta av vårt eget land och vi kommer aldrig att sluta nu. (Apostlagärningarna 4:18–20)”