Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Loho U Dedoo Sha Ci U Mbaibanave

Loho U Dedoo Sha Ci U Mbaibanave

Loho U Dedoo Sha Ci U Mbaibanave

MKAANEM MA AÔNDO na se ibumun ér: “Á hungur mbaibanave gbem ga.” (Pasalmi 9:18) Shi Bibilo ôr kwagh u Or u a gbe se la kaa ér: “U bugh uwegh Ough, U ne hanma kwagh u uma sha isharen na, ka kom un.” (Pasalmi 145:16) Ishimaverenkeghen i i er kwagh u i ken Mkaanem ma Aôndo ne ka di mnyamciem tsô ga. Aôndo Uhembanagee una fatyô u eren kwagh u una bee a ibanave gbindigh gbindigh yô. Kanyi i gbe u mbaibanave vea lu a mini?

Kwase Afrika ugen u ngeren akaa sha kwagh u tsoko yange kaa ér, jighilii yô, gba u ityar i i lu ken ibanave la ia lu a “orhemen u lun a tahav, u mhôônom ma ker nan a ior yô.” Inja na yô ér, cii man or a̱ bee a ibanave yô, saa nana lu a tahav mbu karen a kwagh u a ve a ibanave la kera, shi nana lu a erdoo u una mgbegha nan u eren kwagh shon kpaa yô. Shi se fatyô u kaan ser, orhemen u nana kôrcio u been a ibanave i hanma or cii yô, saa nana lu orhemen u tar cii, sha ci u ityar igen hemba ngin a kwagh ave a ityar igen. Heela tseegh ga, gba u orhemen u nana bee a ibanave la nana kôrcio u eren kwagh sha ityôkyaa i i ne ve ior ve lu ken ibanave la kpaa; ka ieren i orumace i soon iyol i nan tseegh la je la. A zua a imba orhemen u doon yum ne hana?

Aôndo yange tindi Yesu a loho u dedoo sha ci u mbaatsanev. Shighe u Yesu mough tile ken tempel sha u ôron kwagh u tom u Aôndo tindi un ér a er la ken Ruamabera yô, a kaa ér: “Jijingi u Ter ngu sha a Mo, sha ci u A shighem mkurem, A tindim er M̱ yôô Loho u Dedoo hen mbaatsanev.”—Luka 4:16-18.

Loho u Dedoo la Kanyi?

Aôndo tsua Yesu ér a lu Tor. Kwagh ne ka loho u dedoo kpen kpen. Un ka Orhemen u vough u una kar a ibanave kera yô, gadia (1) una hemen uumace cii, shi ngu a tahav mbu eren akaa cii; (2) zungu mbaatsanev mhôônom, shi a tese mbadondon un u wan ve ikyo; shi (3) una fatyô karen a kwagh u a ve a ibanave la kera, ka ieren i wan iyol yase ikyo tseegh, i i mar se a mi je la. De se time sha avegher atar a loho u dedoo ne.

1. Tahav mbu Yesu a lu a mi sha akuraior cii la Mkaanem ma Aôndo ôr kwagh u Yesu ér: “I na Un tor sha won cii . . . sha u ior man akuraior man ijô cii ve̱ er Un tom” yô. (Daniel 7:14) Hen ase sha mbamtsera mba uumace vea lu a gomoti môm u una hemen ior cica cii la ve vea zua a mi sha won la! Aluer tar cii ngu sha ikyev i hemen u gomoti môm tseegh yô, ior a de u nôngon num shi kperan akaa a injaa a sha gbaaôndo a a lu shin inya la. Ior cii vea zua a kwar vough. Yesu iyolna tôndo zwa ér una lu Tor u tar cii, u lun a tahav mbu eren akaa cii. A kaa ér: “Tahav mbu Sha man mbu sha won cii i wam sha ikyev.”—Mateu 28:18.

2. Mhôônom ma Yesu a zungu mbaatsanev la Shighe u Yesu lu eren tom u pasen kwaghaôndo shin tar la cii, yange zungwen atsanaior mhôônom. Ikyav i tesen yô, kwase ugen u vihi akaa a na cii sha twersôron yô, yange bende mkaikyondo u Yesu, lu veren ishima ér angev mbu bee un. Kwase ne ya ican a angev mbu imbor awambe anyom 12, shi ikyav tese ér yange zeva un iyol sha ci u awambe yina un ken iyol. Sha Tindi yô, lu u or u kwase ne a bende a nan cii nana kera lu wang ga. Kpa mhôônom kôr Yesu a na. A kaa ér: “Wankwase, jighjigh wou u nan war u ve; yem bem bem, angev ou mbu̱ bee u.”—Marku 5:25-34.

Atesen a Yesu nga a tahav mbu geman asema a ior sha er ve kpa vea zungwen mbagenev mhôônom yô. Ikyav i tesen yô, nenge mlumun u Yesu na orgen u yange pine mpin sha kwagh u eren ishima i Aôndo la. Or ne fa er Aôndo a soo ér mbawanndor a vese ve doo se ishima yô, kpa a pine Yesu ér: “Man ka an nan lu orwan ndor a mo?”

Yesu na un mlumun sha u ôron un injakwagh i i fe i wuee, i or u mough ken Yerusalem u zan ken Yeriko, u mbanumungbenda gbidye un kende lu “nôngon ku” la. Pristi ugen u lu karen hen gbenda la yô, va kar baa ugen yem. Orlevi ugen kpa va er nahan. “Kpa Orsamaria er lu zan zende yô, a va ar henpe a lu la; nengen a na yô, mhôônom kôr un.” A kire or la avav, a tôô un a yem a mi hen iyou i mbavannya, a kimbi orya la inyaregh ér a nenge sha or u i vihi un iyol la dedoo. Yesu maa pine ér: “Ka hanmô . . . nan [lu] u wan ndor a or u nan va ande sha mbanumungbenda laa?” Or la kaa er: “Ka or u a zungu un mhôônom la.” Yesu maa kaa er: “We kpaa, za er nahan.”—Luka 10:25-37.

Ior mba ve hingir Mbashiada mba Yehova cii ka ve hen atesen a Yesu ne, nahan ve gema aeren a ve, ve hingir u wasen mba mbaibanave. U tesen ikyav yô, kwase ugen ken tar u Latvia nger ken takerada na ugen u i yer ér Women in Soviet Prisons la ôr kwagh u angev mbu yange lu a mi shighe u lu eren tom ken afo a mbakwarev agen, ken atô u kwavanyom u 1960 la. A kaa ér: “Shighe u m lu uange la cii [Mbashiada mba Yehova] nenge sha a mo sha gbashima. Yange ve wam ikyo kpen kpen.” Shi a kaa ér: “Mbashiada mba Yehova nenge ér ka tom ve u wasen hanma or cii, nana̱ lu ken nyityô kwaghaôndo shin tar kpaa.”

Mtaver u inyar yange na yô, Mbashiada mba Yehova mbagen hen gar u Ancón ken tar u Ecuador, kera lu a tom shin gbenda u zuan a inyaregh kpaa ga, nahan Mbashiada mbagenev ker ve a gbenda u zuan a inyaregh; ve eren kwaghyan ve teen mbakôron ishu mba za kôron ishu tugh hiden sha use (er i tese ken foto ken iyan heen nahan). Mba ken nongo u Kristu la cii er kwagh ne ken ijoughave, kua mbayev kpaa. Hanma sev yô, yange ve hii iwer i yôron ihwa i môm i sha use sha er vea bee cii utso mbara vea va nyôr ahwa a nyiin sha use yô. Inyaregh ki Mbashiada mban zua a mi la cii ve kar kwar ve na hanma or sha mgbe u nan.

Akaa ne cii tese ér, mimi je, ikyav i Yesu kua atesen a na la nga a tahav mbu geman mnenge u ior ve lu a mi sha kwagh u wasen ior mba ve lu ken ibanave la.

3. Tahav mbu Yesu a lu a mi u geman mlu wase u isholibo, i se ye dyako u i la Ieren i orumace i wan iyol i nan ikyo tseegh la ka kwagh u ior ve fe wuee shi ve lumun a mi kpaa yô. Bibilo yila ieren ne ér “isholibo.” Apostoli Paulu je kpa yange nger ér: “Nahan m mase zuan a tindi ne ken a mo: Ka a saren mo u eren kwagh u dedoo yô, kwaghbo kpaa a lu a mo her.” Shi a kaa ér: “Ka an nana shi yimam sha ikyev i iyol i kuugh nee? I̱ wuese Aôndo sha Yesu Kristu.” (Mbaromanu 7:21-25) Heen ne Paulu tese er Aôndo una yima mbacivir un ken mlu u isholibo i ve ye dyako u i la sha ikyev i Yesu yô. U or wan iyol i nan ikyo tseegh la kpa ka môm ken aeren ne, shi ka tamenkwagh u a ne ve ior ve lu ken ibanave kpaa je la. Kwagh ne una er nena?

Yohane u eren Batisema yange eren Yesu batisema, shighe kar yô a tese ior Yesu, a kaa ér: “Nenge Waniyôngo u Aôndo u A tee isholibo i tar kera ne, Ngura.” (Yohane 1:29) Ica a kera gba ga tsô tar ua iv a ior mba i pase ve sha ikyev i isholibo i sha marami la i toho, ve kera lu a ieren i keren mtsera ve tseegh ga yô. (Yesaia 11:9) Shighe la Yesu una bee a kwagh u a ve a ibanave la gbindigh gbindigh.

Nenge i lu kwagh u saan iyol u henen sha kwagh u shighe u ior cii vea zua a kwagh u ve soo la sha wono! Mkaanem ma Aôndo kaa ér: “Hanmô ve nana tema shin itine i kon u wain u nan, man shin itine i kon u tur u nan, ma or nana kera ta ve mciem iyol ga.” (Mika 4:4) Mkaanem man pase shighe u ior cii vea zua a mkom ken tom ve shi vea lu ken mkpeyol shi vea lu a ian gbanger gbanger i lun ken tar u ican ia kera lu ga la, sha ci u icivir i Yehova.