Löp så att du kan vinna priset

”Löp på ett sådant sätt att ni kan vinna det.” (1 KOR. 9:24)

1, 2. a) Hur försökte Paulus uppmuntra de kristna? b) Vad uppmanas de kristna att göra?

I SITT brev till hebréerna använde Paulus ett målande bildspråk för att uppmuntra sina medkristna. Han påminde dem om att de inte var ensamma i loppet för liv. De var omgivna av ett ”stort moln av vittnen”, som redan hade fullföljt loppet. Så om de hela tiden tänkte på vilken tro och vilka ansträngningar de här lojala tjänarna hade visat, skulle de få motivation att fortsätta framåt och inte ge upp under loppet.

² I föregående artikel påminde vi oss några av dessa lojala tjänare. Det var deras starka tro som hjälpte dem att vara lojala mot Jehova livet ut. De fortsatte loppet ända in i mål. Vi kan lära oss något av dem. Som vi såg i den artikeln gav Paulus det här rådet till sina medkristna, däribland oss: ”Låt oss då, också vi, lägga av varje tyngande börda och den synd som lätt snärjer in oss, och låt oss med uthållighet löpa det tävlingslopp som vi har framför oss.” (Hebr. 12:1)

3. Vad var poängen i Paulus råd om löpare i de grekiska spelen?

³ Angående löpning på Paulus tid sägs  det i boken Backgrounds of Early Christianity att ”grekerna tränade och tävlade nakna”. * Löparna lade av sig allt onödigt som kunde bromsa upp farten. Vi kanske tycker att det var olämpligt att de sprang nakna, men de gjorde det med ett enda mål i sikte – att vinna priset. Paulus poäng var att löparna i loppet för liv behöver göra sig av med sådant som kan hindra dem. Det här var ett bra råd till de kristna på den tiden, och det är det för oss också. Vad skulle kunna bli som bördor i vårt liv och hindra oss från att vinna priset?

Lägg av ”varje tyngande börda”

4. Vad var människorna på Noas tid upptagna med?

⁴ Paulus gav oss rådet att ”lägga av varje tyngande börda”. Det inbegriper allt som skulle kunna hindra oss från att vara helt fokuserade och göra vårt bästa i loppet. Vad skulle det kunna vara för bördor? När vi tänker på Noa – ett av de exempel som Paulus talade om – påminns vi om vad Jesus sade: ”Alldeles som det gick till i Noas dagar, så skall det också vara i Människosonens dagar.” (Luk. 17:26) Jesus talade inte först och främst om den kommande tillintetgörelsen, utan om människornas sätt att leva. (Läs Matteus 24:37–39.) De flesta på Noas tid brydde sig inte om Gud, än mindre ville de leva efter hans normer. Vad var de upptagna med? Inget särskilt. De åt, drack och gifte sig – helt normala inslag i livet. Det stora problemet var att de inte tog någon notis, som Jesus sade.

5. Vad kan hjälpa oss att fullfölja loppet?

⁵ Precis som Noa och hans familj har vi mycket att göra varje dag. Vi måste försörja oss och ta hand om oss själva och vår familj. Det kan ta mycket av vår tid och energi. Det är lätt att börja oroa sig över hur man ska få det man behöver, särskilt under ekonomiskt svåra tider. Och som överlämnade kristna har vi också andra viktiga ansvarsuppgifter. Vi går i tjänsten, vi förbereder oss för mötena och är med vid dem, och vi studerar enskilt och som familj. Noa hade också mycket att göra, men ”han gjorde just så” som Jehova hade befallt honom. (1 Mos. 6:22) Om vi ska kunna fullfölja loppet är det viktigt att vi inte bär med oss mer än nödvändigt – och inte tar på oss några extra bördor.

6, 7. Vilka ord av Jesus får vi aldrig glömma?

⁶ Vad menade Paulus när han sade att vi skulle lägga av ”varje tyngande börda”? Vi kan självklart inte göra oss av med alla ansvarsuppgifter vi har. Men kom ihåg vad Jesus sade: ”Var därför aldrig bekymrade och säg: ’Vad skall vi äta?’ eller: ’Vad skall vi dricka?’ eller: ’Vad skall vi sätta på oss?’ Allt detta är ju vad folk i nationerna så ivrigt strävar efter. Er himmelske Fader vet ju att ni behöver allt detta.” (Matt. 6:31, 32) Jesu ord antyder att till och med normala saker, som mat och kläder, kan bli en  börda eller ett hinder om de inte hålls på sin rätta plats.

⁷ Glöm aldrig att Jesus sade: ”Er himmelske Fader vet ju att ni behöver allt detta.” Det visar att vår himmelske far, Jehova, kommer att se till att vi får det vi behöver. Att vi får ”allt detta” behöver däremot inte betyda att vi får precis vad vi själva tycker om eller skulle vilja ha. Men vi får uppmaningen att inte vara bekymrade över det som ”folk i nationerna så ivrigt strävar efter”. Varför inte det? Jesus gav längre fram den här uppmaningen: ”Ge akt på er själva, så att aldrig era hjärtan blir nertyngda av omåttligt ätande och omåttligt drickande och livets bekymmer och den dagen plötsligt, på ett ögonblick, kommer över er som en snara.” (Luk. 21:34, 35)

8. Varför är det hög tid att ”lägga av varje tyngande börda”?

⁸ Mållinjen är precis framför oss. Det vore så synd om vi tog på oss onödiga bördor som skulle kunna hindra oss från att nå målet, nu när vi är så nära! Det Paulus säger är därför mycket vist: ”Den [är] ett medel till stor vinning, denna gudhängivenhet jämte förmåga att klara sig med vad man har.” (1 Tim. 6:6) Om vi tar till oss av Paulus ord kommer vi att ha mycket större utsikter att vinna priset.

”Den synd som lätt snärjer in oss”

9, 10. a) Vad syftar uttrycket ”den synd som lätt snärjer in oss” på? b) Vad kan hända med en kristens tro?

⁹ Förutom att vi skulle lägga av ”varje tyngande börda” sade Paulus att vi skulle lägga av ”den synd som lätt snärjer in oss”. Vad är det? Brist på tro. Det grekiska ord som översatts med ”lätt snärjer in” förekommer bara på det här stället i Bibeln. Bibelforskaren Albert Barnes skrev: ”Precis som en löpare skulle se till att inte låta sig hindras av ett klädesplagg som lätt kunde vira sig runt benen medan han sprang, så bör det vara med den kristne, som i synnerhet bör lägga bort allt som motsvarar detta.” Hur skulle en kristen kunna snärja in sig och försvagas i sin tro?

¹⁰ En kristen tappar inte tron över en natt. Det kan ske gradvis, till och med utan att han märker det. Tidigare i sitt brev varnade Paulus för faran att ”glida bort” och att utveckla ”ett ont hjärta utan tro”. (Hebr. 2:1; 3:12) Om en löpare skulle snärja in sig i sina kläder skulle han med största sannolikhet falla. Vad skulle kunna få honom att strunta i den faran? Han kanske är nonchalant, alltför självsäker eller har tankarna på annat håll. Vad kan vi lära oss av Paulus råd?

11. Vad kan göra att vi tappar tron?

¹¹ Vi måste komma ihåg att om en kristen har tappat tron är det slutresultatet av det han valt att göra under en längre tid. Angående ”den synd som lätt snärjer in oss” säger en annan bibelforskare att det är ”den synd som har det största övertaget över oss, på grund av våra omständigheter, vår natur och vårt umgänge”. Tanken är att vi påverkas mycket av vår omgivning, våra egna svagheter och dem vi umgås med. Detta kan göra att vår tro försvagas eller att vi till och med tappar tron. (Matt. 13:3–9)

12. Vilka påminnelser måste vi ta till oss för att inte tappa tron?

¹² Den trogna och omdömesgilla slavklassen har under många år påmint oss om att vi måste vara försiktiga med vad vi tittar och lyssnar på, dvs. vad vi fäster vårt sinne och hjärta vid. Vi har blivit varnade för faran att snärjas in i jakten på pengar och ägodelar. Vi skulle kunna distraheras  av allt som glittrar och lockar i underhållningsbranschen eller av den ändlösa raden av nya prylar. Det skulle vara ett stort misstag att tro att sådana råd är alldeles för restriktiva eller att de bara gäller andra och att vi själva på något sätt skulle vara immuna mot farorna. Det som Satans värld försöker snärja oss med är utstuderat och bedrägligt. En del har tappat tron på grund av att de blivit nonchalanta, alltför självsäkra eller distraherade. Om vi skulle bli det, finns risken att vi inte vinner priset, det eviga livet. (1 Joh. 2:15–17)

13. Hur kan vi skydda oss mot skadligt inflytande?

¹³ Dag in och dag ut omges vi av människor som vill tvinga på oss samma mål, värderingar och tänkesätt som världen har. (Läs Efesierna 2:1, 2.) Men hur mycket vi påverkas beror till stor del på oss själva. Vi har alltså ett val. Den ”luft” som Paulus talade om är dödlig. Vi måste vara på vår vakt hela tiden så att vi inte blir förgiftade och kvävs och därmed inte kan fullfölja loppet. Vad kan hjälpa oss att fortsätta framåt? Jesus är den bästa förebild vi kan ha, och han tar så att säga täten. (Hebr. 12:2) Vi har också Paulus som förebild, för han räknade sig själv bland löparna i det kristna tävlingsloppet och uppmanade sina medtroende att efterlikna honom. (1 Kor. 11:1; Fil. 3:14)

”Ni kan vinna det” – Hur då?

14. Hur såg Paulus på sin egen insats?

¹⁴ Hur såg Paulus på sin insats i loppet? I sina avslutningsord till de äldste i Efesos sade han: ”Likväl räknar jag inte alls min själ som något som är dyrbart för mig, om jag bara får fullborda mitt lopp och den tjänst som jag har fått av Herren Jesus.” (Apg. 20:24) Han var villig att offra allt, till och med sitt liv, för att komma i mål. För honom skulle alla ansträngningar och allt hårt arbete i tjänsten inte vara värt  någonting om han av någon anledning inte lyckades komma i mål. Ändå var han inte självsäker, som om det var självklart att han skulle vinna. (Läs Filipperna 3:12, 13.) Det var inte förrän i slutet av sitt liv som han med viss övertygelse kunde säga: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullföljt loppet, jag har bevarat tron.” (2 Tim. 4:7)

15. Vad uppmuntrade Paulus sina medkristna till?

¹⁵ Paulus hade också en innerlig önskan att se sina medkristna komma i mål och inte ge upp längs vägen. Han uppmanade till exempel de kristna i Filippi att arbeta hårt på sin egen räddning. Han sade att de behövde hålla ”ett fast grepp om livets ord”. Han fortsatte: ”Så att jag på Kristi dag kan ha anledning till triumferande glädje över att jag inte har löpt förgäves eller mödat mig förgäves.” (Fil. 2:16) Och han uppmanade de kristna i Korinth: ”Löp på ett sådant sätt att ni kan vinna [priset].” (1 Kor. 9:24)

16. Varför måste målet vara verkligt för oss?

¹⁶ Löparna i ett långlopp, till exempel ett maraton, ser inte mållinjen när de startar. Men under hela loppet är det ändå målet de är fokuserade på. De blir bara mer och mer fokuserade ju närmare målet de kommer. Det borde vara så för oss också. Vårt mål, segerpriset, måste vara verkligt för oss. Det kommer att hjälpa oss att nå det.

17. Hur kan tron hjälpa oss att fokusera på priset?

¹⁷ ”Tron är den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser”, skrev Paulus. (Hebr. 11:1) Abraham och Sara var villiga att lämna ett bekvämt liv bakom sig och bo som ”utlänningar och tillfälliga inbyggare i landet”. Hur klarade de av det? ”De såg dem [dvs. Guds löften] uppfyllas långt borta.” Mose valde bort ”den tillfälliga njutningen av synd” och ”Egyptens skatter”. Hur kunde han ha så stark tro, och var fick han sin styrka ifrån? Han hade ”blicken stadigt riktad mot utbetalningen av lönen”. (Hebr. 11:8–13, 24–26) Det är lätt att förstå varför Paulus började varje beskrivning av de här lojala tjänarna med att nämna deras tro. Det var deras tro som fick dem att se bortom prövningarna och svårigheterna och att se vad Gud gjorde för dem då och vad han skulle göra i framtiden.

18. Vad kan vi göra för att lägga av ”den synd som lätt snärjer in oss”?

¹⁸ Om vi studerar de trogna männen och kvinnorna i Hebréernas elfte kapitel och efterliknar dem kan vi utveckla tro och lägga av ”den synd som lätt snärjer in oss”. (Hebr. 12:1) Och vi kan ”tänka på varandra för att sporra till kärlek och förträffliga gärningar” genom att församlas med dem som försöker bygga upp sin tro. (Hebr. 10:24)

19. Hur känner du för tanken att vara fokuserad på priset?

¹⁹ Vi närmar oss slutet av vårt lopp. Vi kan nästan se mållinjen. Med hjälp av vår tro och Jehova kan vi ”lägga av varje tyngande börda och den synd som lätt snärjer in oss”. Ja, vi kan löpa på ett sådant sätt att vi vinner priset – de välsignelser som Jehova, vår Gud och himmelske far, har lovat oss.

[Fotnot]

Minns du?

• Vad innebär det att ”lägga av varje tyngande börda”?

• Vad skulle kunna få en kristen att tappa tron?

• Varför måste vi vara fokuserade på priset?

[Frågor]

[Bild på sidan 23]

Vad är ”den synd som lätt snärjer in oss”, och hur skulle den kunna få oss på fall?