Hur kan pappor ha en nära relation till sina söner?

”PAPPA, hur kan du veta så mycket?” Har din lille son frågat dig det någon gång? I så fall kände du dig nog stolt över att vara pappa. Men om din son gick ett steg längre – om han följde ditt kloka råd och fick nytta av det – kände du dig säkert ännu stoltare. * (Ordspråksboken 23:15, 24)

Men beundrar din son dig fortfarande lika mycket? Eller verkar det som om hans aktning för dig minskar allteftersom han blir äldre? Hur kan du fortsätta att ha en nära relation till din son när han växer upp från pojke till man? Vi ska nu ta upp några problem som pappor kan ställas inför.

Tre vanliga problem

1. BRIST PÅ TID: I många länder är det i första hand pappan som försörjer familjen. Hans arbete kräver ofta att han är hemifrån större delen av dagen. I vissa länder använder pappor förvånansvärt lite tid tillsammans med sina barn. En undersökning som nyligen gjordes i Frankrike visade att pappor där använder i genomsnitt mindre än 12 minuter om dagen tillsammans med sina barn.

ATT FUNDERA ÖVER: Hur mycket tid använder du tillsammans med din son? Varför inte skriva ner hur mycket du är tillsammans med honom varje dag under den kommande veckan? Du blir kanske förvånad över resultatet.

2. BRIST PÅ GOTT FÖREDÖME: En del män har haft dålig kontakt med sin egen far. ”Jag hade ingen bra kontakt med min far”, säger Jean-Marie, som bor i Frankrike. Hur har det påverkat honom? ”Det har skapat större problem än jag kunnat föreställa mig”, säger han. ”Det har till exempel gjort att jag tycker det är svårt att ha djupare samtal med mina egna söner.” Andra män känner sin pappa mycket väl, men de har inte haft någon nära relation. Philippe, 43, säger: ”Min pappa hade svårt att visa tillgivenhet för mig. Därför måste jag anstränga mig för att visa min egen son tillgivenhet.”

ATT FUNDERA ÖVER: Känner du att din relation till din pappa påverkar hur du behandlar din egen son? Har du märkt att du tar efter din pappas goda eller dåliga sidor? På vilket sätt i så fall?

3. BRIST PÅ BALANSERADE RÅD: I en del kulturer nedvärderas pappans roll när det gäller  att fostra barnen. Luca, som växte upp i ett västeuropeiskt land, säger: ”Där jag växte upp tyckte folk att det var hustruns sak att se efter barnen.” I andra kulturer uppmuntras pappor att bara vara den som bestraffar. George, som växte upp i ett afrikanskt land, säger: ”I min kultur leker papporna inte med sina barn. De är rädda för att det ska minska deras auktoritet. Därför har jag hela tiden problem med att umgås med min son som en kompis.”

ATT FUNDERA ÖVER: Vad förväntas av pappor i din kultur? Blir de lärda att se på barnuppfostran som ett kvinnogöra? Uppmuntras pappor att visa sina söner kärlek och tillgivenhet, eller rynkar man på näsan åt sådant?

Om du är pappa och ställs inför ett eller flera av de här problemen, hur kan du då hantera dem? Här följer några förslag.

Börja när din son är liten

Det verkar som om söner föds med en önskan att efterlikna sin pappa. Ta vara på den önskan medan din son är liten. Hur kan du göra det? Och hur ska du få tid till att vara tillsammans med honom?

Låt din son vara med och hjälpa till när du utför något arbete hemma. Om du sopar, ge honom en liten kvast. Om du gräver, ge honom en liten spade. Utan tvivel kommer han att älska att få arbeta tillsammans med sin pappa, sin hjälte och förebild! Det tar kanske lite längre tid för dig att bli färdig med arbetet, men du kommer att stärka banden mellan er och lära din son goda arbetsvanor. Bibeln uppmuntrade för länge sedan fäder att låta barnen vara med i det dagliga arbetet och utnyttja de tillfällena till att tala med dem och undervisa dem. (5 Moseboken 6:6–9) Det rådet är fortfarande aktuellt.

Ta dig också tid att leka med din son. Leken ger mer än bara ett tillfälle att ha roligt tillsammans. Undersökningar visar att när pappor leker med sina små barn uppmuntrar de dem att våga mer och vara modiga.

Att far och son leker tillsammans tjänar ett ännu viktigare syfte. Forskaren Michel Fize säger: ”Det är genom lek som en pojke bäst kommunicerar med sin pappa.” Under leken kan pappan visa tillgivenhet för sonen både genom ord och handling. När han gör det, lär han sonen hur han i sin tur kan visa tillgivenhet. ”När min son var liten”, säger André, en pappa som bor i Tyskland, ”lekte vi ofta tillsammans. Jag kramade honom, och han lärde sig att visa kärlek tillbaka.”

Läggdags är ett annat tillfälle när en pappa kan stärka banden av kärlek till sin son. Läs något för honom och lyssna när han berättar vad som hänt under dagen – det som varit roligt och det som varit svårt. Om du gör det kommer det att bli lättare för honom att kommunicera med dig när han blir äldre.

Fortsätt odla gemensamma intressen

En del söner i tonåren kanske verkar ointresserade när deras pappa försöker kommunicera med dem. Om din son tycks slingra sig undan dina frågor, dra då inte slutsatsen att han inte alls vill samtala med dig. Han kanske blir mer öppen om du anpassar ditt sätt att samtala med honom.

Jacques, en pappa som bor i Frankrike, tyckte att det ibland var svårt att kommunicera med sin son, Jérôme. Men i stället för att tvinga sonen att tala, anpassade han sitt sätt att kommunicera – han spelade fotboll med honom. Jacques säger: ”Sedan vi spelat en stund, brukade vi sätta oss i gräset och vila. Då öppnade min son ofta sitt hjärta. Jag tror att bara det att vi var tillsammans och att han då var ensam med mig skapade speciella band mellan oss.”

Men din son kanske inte gillar sport. André kommer med glädje ihåg de stunder när han och hans son tittade på stjärnhimlen  tillsammans. André säger: ”Vi tog ut vilstolar. Kvällsluften var kylig, så vi klädde oss varmt och satt där och betraktade natthimlen med en mugg te i handen. Vi talade om honom som skapat stjärnorna. Vi pratade om personliga saker. Ja, vi pratade om nästan allt.” (Jesaja 40:25, 26)

Men vad gör du om du inte tycker om att göra sådant som intresserar din son? Då kanske du ändå ska göra det, för hans skull. (Filipperna 2:4) ”Jag tyckte mycket mer om sport än vad min son Vaughan gjorde”, säger Ian, som bor i Sydafrika. ”Han tyckte om flygplan och datorer, så jag intresserade mig också för det. Jag tog med honom på flyguppvisningar, och vi hade ett dataspel som simulerade flygning. Eftersom vi gjorde roliga saker tillsammans kände jag att Vaughan kunde tala mer öppet med mig.”

Bygg upp hans självförtroende

”Titta, pappa, titta!” Ropade din lille pojke så när han hade lärt sig något nytt? Om han nu är tonåring, söker han då fortfarande ditt gillande lika öppet? Kanske inte. Men han behöver fortfarande ditt gillande, om han ska bli en balanserad vuxen.

Lägg märke till hur Jehova Gud själv handlade med en av sina söner. När ett speciellt skede i Jesu liv här på jorden tog sin början, uttryckte Gud offentligt sin tillgivenhet för honom och sade: ”Denne är min Son, den älskade, som jag har godkänt.” (Matteus 3:17; 5:48) Det är visserligen din skyldighet att tillrättavisa och undervisa din son. (Efesierna 6:4) Men söker du också tillfällen att berömma honom för det han säger och gör som är bra?

Somliga män har svårt att ge beröm och visa tillgivenhet. De har kanske vuxit upp i familjer där föräldrarna betonade fel och brister i stället för att berömma det som var bra. Om det är så i ditt fall måste du medvetet anstränga dig för att bygga upp din sons självförtroende. Hur kan du göra det? Luca, som citerades tidigare, brukar utföra sysslor i hemmet tillsammans med sin 15-årige son, Manuel. Luca säger: ”Ibland säger jag till Manuel att göra jobbet själv, men att jag ska hjälpa honom om det behövs. För det mesta klarar han det själv. Att han lyckas ger honom tillfredsställelse och stärker hans självförtroende. Jag berömmer honom när han lyckas. När han inte lyckas så bra som jag hade hoppats, säger jag ändå till honom att jag uppskattar hans ansträngning.”

Du kan också stärka din sons självförtroende genom att hjälpa honom att nå större mål i livet. Men tänk om han inte når målen så snabbt som du önskar? Eller tänk om han har andra mål – även om det inte är dåliga mål – än de du väljer åt honom? I så fall behöver du kanske tänka om när det gäller dina förväntningar. Jacques, som citerades tidigare, säger: ”Jag försöker hjälpa min son att sätta upp rimliga mål. Men jag försöker också se till att det är hans mål, inte mina. Sedan tänker jag på att han måste få arbeta på att nå sina mål i sin egen takt.” Om du lyssnar på vad din son tycker och tänker, berömmer honom när han gör något som är bra och uppmuntrar honom när han misslyckas, kommer du att hjälpa honom att nå sina mål.

Du måste vara realistisk och inse att er relation kommer att utsättas för påfrestningar. Men i längden kommer din son säkert att vilja ha en nära relation till dig. För vem vill inte ha en nära relation till någon som hjälper en att lyckas i livet?

[Fotnot]