Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

“Kosap Lükülükü Püsin Om Sile”

“Kosap Lükülükü Püsin Om Sile”

“Kosap Lükülükü Püsin Om Sile”

“Kopwe lükü ewe Samol mi Lapalap ren unusen lelukom, nge kosap lükülükü püsin om sile.”​—SALF. 3:5.

1, 2. (a) Met sokkun mettoch a tongeni fis lon manauach? (b) Kopwe lükülük woon iö lupwen ka küna watteen osukosuk, föri kefil mi lamot, are ükkü ngeni sossot? Iwe, pwata?

NÖÜN Cynthia * we boss a fen akükkünaalo an we kompeni me achokükkünaalo nöün chon angang. Cynthia a meefi pwe epwele pwal katowu mwirin. Met epwe föri ika a pöüt seni an angang? Ifa usun epwe omusa an kewe liwinimmang? Emön fin Kraist itan Pamela, a mochen mwöküt ngeni ikewe ie a wor osupwangen chon afalafala ewe Kapas Allim ie. Nge itä epwe mwöküt ngeni ikena? Emön alüwöl itan Samuel a pwal wor met a lolileniesini. Lekükkünün a fen pin kakkatol ekkewe sasingin kapasingaw nge iei a fen rüwe som ierin, a fokkun mochen förisefal minne a fen eörenaalo. Ifa usun epwe tongeni pworacho ngeni ei sossot?

2 Ka kan lükülük woon iö atun ka küna watteen osukosuk, föri kefil mi lamot, are ükkü ngeni ekkewe sossot? Ka pwisin lükülük woom, are ka “monätä won ewe Samol mi Lapalap om weires”? (Kölf. 55:22) Ewe Paipel a erä: “Ewe Samol mi Lapalap a mamasa ekewe chon pwüng, selingan a rongorong ngeni ar siö.” (Kölf. 34:15) A ifa me watteen lamoten ach sipwe lükülük woon Jiowa ren unusen letipach nge esap woon pwisin ach sile!​—SalF. 3:5.

3. (a) Met a kapachelong lon ach lükülük woon Jiowa? (b) Met popun ekkoch ra meefi pwe repwe lükülük woon pwisin ar sile?

3 Ach lükülük woon Jiowa ren unusen letipach a kapachelong ach föri met mi tipeeü ngeni letipan. Ach ikkiotek ngeni me tingormaü an emmwen, ina met a äkkäeüin lamot lon ach lükülük woon. Iwe nge, a weires ngeni chommong ar repwe unusen lükülük woon Jiowa. Äwewe chök, iei meefien emön chienach Chon Kraist itan Lynn: “A mmen weires ngeniei le unusen lükülük woon Jiowa, nge ua chök akkachocho.” Pwata? A erä: “Ause ririöch me semei, me inei we ese pwal äfänni meefiei me ese tümünüei. Iwe, ua mwittir käeö ai upwe pwisin tümünüei.” Ina popun a weires ngeni an epwe silei le unusen lükülük woon emön. Tufichin me sopwöchün emön a tongeni efisi pwe epwe lükülük woon pwisin i. Äwewe chök, emön elter mi lükülükü pwisin silean, eli epwele föri angangen ewe mwichefel nge ese akkomw iotek ngeni Kot.

4. Met sipwele pworaus woon lon ei lesen?

4 Jiowa a kütta senikich pwe ach föfför epwe enletin tipeeü ngeni ach kewe iotek me letipan. Iwe, ifa usun sipwe itepök me rüüepek lon ach isetä ach weires ngeni i me ach pwisin achocho le ataweei ach kewe osukosuk mi weires? Lupwen sipwe föri kefil, met sipwe tümünüöchü? Pwata a lamot iotek atun sia achocho le ü ngeni ekkewe sossot? Sipwele nengeni ekkena kapas eis ren ach ekilonei ekkoch pworaus lon Paipel.

Fän Weires

5, 6. Met Hiskia a föri lupwen ewe kingen Asiria a poputä le maun ngeniir?

5 Iei alon ewe Paipel usun Hiskia, ewe Kingen Juta: “A kamwöchünük won ewe Samol mi Lapalap, esap fokun aleasolap ngeni, nge a apwönüetä ekewe allük meinisin ewe Samol mi Lapalap a allük ngeni Moses.” Ewer, a “lükü ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel.” (2 King 18:5, 6) Met Hiskia a föri lupwen Sanherip, ewe Kingen Asiria a tiinaalo ngeni Jerusalem nöün kewe chon künö kapachelong Rabshakeh me nöün mwichen sounfiu? Ewe mwichen sounfiun Asiria mi pöchökkül a fen tööki ekkoch telinimwen Juta mi pöchökkül, nge iei Sanherip a ekiekin maun ngeni Jerusalem. Hiskia a feilo lon imwen Jiowa we me a iotek: “Ai Kot Samol mi Lapalap, üa tüngor ngonuk, kopwe amanauakem seni Sanherip, pwe chon ekewe mwün fanüfan meinisin repwe silei pwe en chök Kot ewe Samol mi Lapalap.”​—2 King 19:14-19.

6 Minne Hiskia a föri a tipeeü ngeni an we iotek. Pwal mwo nge me mwen an iotek lon ewe imwen fel, a ereni nöün kewe aramas ar resap pölüweni än Rabshakeh kapasen esiit. A pwal tiinaalo nöün chon angang pwe repwe kütta älillis seni ewe soufos Aisea. (2 King 18:36; 19:1, 2) Hiskia a föri minne mi fich ngeni. Lon ena atun ese sotun pwäkini an we osukosuk ren an kütta älillis seni Isip, are seni ekkoch mwu ünükün. Pun ina eü mettoch mi ü ngeni letipen Jiowa. Nge Hiskia a lükülük woon Jiowa lap seni an lükülükü pwisin an sile. Mwirin än nöün Jiowa we chonläng nielo nöün Sanherip 185,000 sounfiu, iwe, Sanherip a “sü” me liwiniti Ninifa.​—2 King 19:35, 36.

7. Ifa usun än Hana me Sona kewe iotek ra aururukich?

7 Hana, pwülüwan Elkana we, ewe re Lifai, a pwal lükülük woon Jiowa lupwen a riäfföü pokiten an rit. (1 Sam. 1:9-11, 18) Mwirin än ewe soufos Sona iotek, Jiowa a angasaalo seni leluken ewe iik watte. Iei an iotek: “Üa köruk, ai Samol mi Lapalap, lon ai riaföü, iwe, ka aüselingaei. Üa siö ngonuk seni lon lenien sotup, nge ka rongorong mweliei.” (Sona 2:1, 2, 10) A mmen fokkun aururun letipach ach sile pwe sia tongeni köri Jiowa fiti “tüngor” lupwen sia nom fän sokkopaten weires!​—Älleani Kölfel 55:1, 16.

8, 9. Än Hiskia, Hana me Sona kewe iotek a pwäratä pwe ra akkomw ekieki met, iwe met sia käeö seni?

8 Pworausen Hiskia, Hana, me Sona a äiti ngenikich eü lesen mi aüchea ren met sipwe chechchemeni le ioteki lupwen sia nom fän weires. Iir me ülümön ra riäfföü atun ra nom lon osukosuk. Nge ar iotek a pwäratä pwe rese chök ekieki usur me ifa usun repwe ngaselo seni ar osukosuk, nge ra akkomw ekieki iten Kot, ar fel ngeni, me ar föri letipan. Hiskia a letipechou lupwen a küna watteen itengawen Jiowa me ren aramas. Hana a pwon pwe epwe fang ngeni Jiowa nöün we ät mi echeni pwe epwe angang ngeni lon an we imwen fel lon Silo. Me Sona a erä pwe epwe ‘föri mine a eäni pwon ngeni [Kot].’​—Sona 2:9.

9 Atun sia iotek pwe sipwe ngase seni ach kewe osukosuk, a öch sipwe etittina masouen letipach. Sia chök ekieki ach ngaselo seni ach kewe osukosuk, are sia ekieki Jiowa me an we kokkot? Lupwen sia riäfföü a mecheres ach sipwe ekilapei ach kewe osukosuk nge sise fen ekieki ach angang me fel ngeni Kot. Lupwen sia tingor än Jiowa älillis, sipwe nefotofot woon lingeloon itan we me leteloon pwüngün an we nemenem. Ach föri ena epwe älisikich le eäni ekieköch inaamwo ika ese pwäk ach osukosuk. Eli ach likiitü ren än Kot älillis, ina pölüwen ach kewe iotek.​—Älleani Aisea 40:29; Kölfel 121:1, 2.

Lupwen Sia Föri Kefil

10, 11. Met Jehosafat a föri lupwen a küna osukosuk nge ese silei ifa usun epwe pwäkini?

10 Ifa usun ka föri ekkewe kefil mi lamot lon manauom? Ka kan akkomw föri kefil mwirin kopwap iotek ngeni Jiowa pwe epwe efeiöchü minne ka filatä? Nengeni met Jehosafat, ewe Kingen Juta a föri lupwen ekkewe sounfiun Moap fengen me chon Amon ra maun ngeni. Ewe mwuun Juta ese tufichin fiu ngeniir. Iwe, met Jehosafat epwe föri?

11 Ewe Paipel a apasa: “Jehosafat a niuokus, a kütta öüröüran me ren ewe Samol mi Lapalap.” A allükü eü ränin echikefel lemenen unusen Juta me emwichafengenni aramas pwe repwe “kütta alilisir me ren ewe Samol mi Lapalap.” Iwe, a ütä mwen mesen unusen ewe mwichen Juta me Jerusalem me iotek. A tingor: “En äm Kot, kopwe apwüngüür. Pun esap wor äm pöchökül ngeni ei mwichemongun aramas mi feito o maun ngenikem. Äm aisap silei mine aipwe föri, nge äm aia chök nenengenuk pwe kopwe alisikem.” Ewe Kot mi enlet a rongorong än Jehosafat iotek me a föri eü manaman pwe epwe angaserelo. (2 Kron. 20:3-12, 17) Lupwen sia föri kefil, äkkäeüin ekkewe mi kküü ach riri ngeni Jiowa, mi lamot sipwe lükülük woon Jiowa lap seni ach pwisin sile.

12, 13. Ifa ewe leenien äppirü Tafit a isetiw atun sia föri kefil?

12 Met sipwe föri atun sia küna osukosuk nge usun itä mi mecheres ach sipwe ataweei pokiten a fen piin fis ngenikich me sia ekieki pwe sia tongeni mwittir ataweei? Pworausen King Tafit a äitingenikich eü lesen usun ena. Lupwen chon Amalek ra feito me liapeni ewe telinimwen Siklak, ra uwealo än Tafit me nöün kewe aramas famili, weween, pwülüwer me nöür kewe. Tafit a eisini Jiowa: “Üpwe tapweri ei mwichen sounfiu?” Nge Kot a pölüweni, “Kopwe tapweriir, pun kopwe fokun liapeniir o amanaua ekewe mi oola.” Tafit a föri alon Jiowa me a “aliwinala meinisin mine ekewe chon Amalek ra angei.”​—1 Sam. 30:7-9, 18-20.

13 Mwirin än chon Amalek feito me liapeni ewe telinimw, ekkewe chon Filistia ra pwal maun ngeni Israel. Iwe, Tafit a pwal eisini Jiowa me a ffat minne Jiowa a pölüwen ngeni: “Kopwe feila maun, pun ngang üpwe fokun awinnok pwe kopwe akufu ekewe chon Filistia.” (2 Sam. 5:18, 19) Ekiselo mwirin, ekkewe chon Filistia ra pwal fiusefal ngeni chon Tafit. Itä met Tafit epwele föri? Neman a tongeni ekieki: ‘A fen toriei ei esin osukosuk fän ruu. Iwe, upwele chök maun ngeni chon oputa Kot, usun met ua fen föri.’ Are Tafit epwe kütta än Jiowa emmwen? Tafit ese lükülük woon pwisin an sile seni met a fen fis ngeni me loom. Nge a küttasefal än Jiowa älillis lon iotek. Ese mwääl a fen pwapwa ren an föri ena! Pun ewe emmwen seni Jiowa lon ei atun mi sokkolo. (2 Sam. 5:22, 23) Lupwen sia küna och osukosuk sia fen piin küna, mi lamot sipwe tümünüöchü pwe sisap chök lükülük woon met sia fen silei me loom.​—Älleani Jeremaia 10:23.

14. Ifa ewe lesen sia käeö seni föfförün Josua me ekkewe mwän mi äsimaü lon Israel ngeni ekkewe chon Kipeon?

14 Pokiten kich meinisin sise unusöch, pwal mwo nge ekkewe elter mi äsimaü, mi lamot sisap fokkun mönüki le kütta än Jiowa älillis lupwen sia föri kefil. Iei pworausen Josua, ewe a siwili Moses. Nengeni met i me ekkewe mwän mi äsimaü lon Israel ra föri lupwen ekkewe chon Kipeon mi tipächem ra tipin pipisek mi mes me otupuur pwe ra feito seni fönü towau. Chon Josua ra föri pwonen etipeeü pwe epwe wor kinamwe lefiler me ekkewe chon Kipeon nge rese mwo akkomw kütta emmwen seni Jiowa. Inaamwo ika Jiowa a älisatä ena etipeeü mwirin, nge a makkelong lon Paipel pworausen ar rese kütta an emmwen pwe sipwe käeö och lesen seni.​—Jos. 9:3-6, 14, 15.

Lupwen Sia Ü ngeni Sossot

15. Äweweei ewe popun a lamot iotek lon ach ükkü ngeni sossot.

15 Pokiten kich meinisin chon tipis, mi lamot sipwe pöchökkül le fiffiu ngeni mochenin tipis. (Rom 7:21-25) Nge sia tongeni win lon ach na fiu. Ifa usun? Jises a ereni nöün kewe chon käeö pwe iotek a lamot ren ar repwe ü ngeni sossot. (Älleani Luk 22:40.) Inaamwo ika sia chüen eäni ekiekmwääl are mocheniaingaw mwirin ach iotek, nge a lamot sipwe ‘tittingor ngeni Kot’ tipachem pwe sipwe likiitü fän sossot. Kot a alükülükükich pwe a “fangafangöch ngeni aramas meinisin, nge esap laleiti eman.” (Jem. 1:5) Jemes a pwal makkeei: “Iö me leimi a samau? Epwe titi ekewe souakomwen mwichefel, pwe repwe iotek won o epiti ngeni lö seni föün olif fän iten ach we Samol. Iwe, ei iotekin lükülük epwe apöchöküla ewe chon samau.”​—Jem. 5:14, 15.

16, 17. Lupwen sia kütta älillis le ü ngeni sossot, ineet epwe kkon fich ach sipwe iotek?

16 Iotek a lamot lon ach ükkü ngeni sossot, nge mi lamot sipwe silei ineet epwe fich ach sipwe iotek. Nengeni pworausen emön alüwöl mi mak lon Än Salomon Fos 7:6-23. A fetäl lefääf woon ewe al arap ngeni imwen emön fefin me lüengaw. Ätei a tup ren an kapasen emichimich, iwe, a mwittir tapwelo mwirin usun emön ätemwännin kou mi feilo ngeni ewe leeni ia epwe ninilo ie. Pwata ena alüwöl a lo ikena ie? Eli a fen retin fiu ngeni an mocheniaingaw pokiten “a fokun tiparoch,” me a nafangaw an mirit. (SalF. 7:7) Nge itä ineet atun epwe iotek pwe epwe fokkun älisi i? Pwüngün, a lamot epwe iotek fansoun meinisin pwe epwe ü ngeni sossot. Nge epwe fen fokkun fich an epwe iotek lupwen a kerän ekieki le fetäl woon ewe al.

17 Ikenäi, eli emön a fokkun fiffiu ngeni an katol sasingin kapasingaw. Iwe nge, ifa usun ika a tötä woon Internet ikewe ie a silei pwe a wor ekkewe sasing me video mi limengaw ie. Ätena epwe usun ewe alüwöl mi mak pworausan lon Än Salomon Fos sopwun 7. A ifa me watteen efeiengawen än emön poputä le fetäl woon ena al! Ren än emön epwe ü ngeni sossotun sasingin kapasingaw, a lamot epwe kütta än Jiowa älillis lon iotek me mwen epwe poputä le tötä woon Internet ikewe ie mi wor sasing mi limengaw ie.

18, 19. (a) Pwata a weires ach ü ngeni sossot, nge ifa usun sipwe tongeni pworacho ngeni? (b) Met ka üppos le föri?

18 Ese mecheres ach sipwe ü ngeni me pworacho ngeni föfför ese pwüng sia fen eörenaalo. Aposel Paul a makkeei: “Pun mochenin fitukach a ü ngeni mine [än Kot we manaman mi fel] a mochen, iwe, mine [än Kot we manaman mi fel] a mochen a ü ngeni mochenin fitukach.” Ina minne, ‘sisap tongeni föri met sia mochen föri.’ (Kal. 5:17) Iwe, ren ach sipwe ü ngeni ena, mi lamot sipwe tinikken le iotek lupwen och ekiek mwääl are sossot a kerän piitä lon ekiekich. Mwirin föri met epwe tipeeü ngeni ach iotek. Paipel a erä pwe ‘esor eu sosot mi torikich, pwe ekkewe chok mi fen tori aramas meinisin,’ iwe, ren än Jiowa älillis sipwe tongeni akkamwöchü ach tüppwöl ngeni.​—1 Kor. 10:13, TF.

19 Ese lifilifil ika sia nom fän weires, föri och kefil mi lamot are achocho le ü ngeni sossot, nge Jiowa a ngenikich eü liffang mi amwarar me aüchea, ina ach tufichin iotek. Ren ach iotek, sia pwäratä ach lükülük woon i. Sipwe tittingor än Kot we manaman mi fel, ewe a kan emmwenikich me apöchökkülakich. (Luk 11:9-13) Ewer, sipwe fokkun lükülük woon Jiowa, nge esap woon pwisin ach sile.

[Pwóróus fan]

^ par. 1 A fen siwil iter.

Ka Chechchemeni?

• Met ka käeö seni än Hiskia, Hana me Sona lükülük woon Jiowa?

• Ifa usun pworausen Tafit me Josua a menlapei lamoten ach tümünüöch lupwen sia föri kefil?

• Ineet epwe fokkun fich ach sipwe iotek usun ach sossot?

[Kapas Eis fán Iten ewe Lesen]

[Ekis Pwóróus lón pekin taropwe 13]

Lupwen sia ü ngeni sossot, ineet atun iotek epwe fokkun älisikich?