Bibeln förändrade deras liv

HUR fann en ung kvinna med en tragisk uppväxt verklig mening i livet? Vad fick en våldsam rebell att bli en fridsam förkunnare av Bibelns goda nyheter? Läs deras egna berättelser.

”Jag längtade efter kärlek och värme.” – INNA LEZJNINA

FÖDD: 1981

HEMLAND: RYSSLAND

BAKGRUND: TRAGISK UPPVÄXT

MITT FÖRFLUTNA: Mina föräldrar var döva, och jag föddes döv. De sex första åren av mitt liv var lyckliga. Sedan skildes mina föräldrar. Trots att jag var liten förstod jag vad en skilsmässa innebar, och det gjorde mig oerhört ledsen. Efter skilsmässan stannade pappa och min äldre bror i Troitsk, medan mamma flyttade till Celjabinsk och tog med sig mig. Så småningom gifte hon om sig. Min styvfar var alkoholist, och han slog ofta mamma och mig.

År 1993 drunknade min älskade äldre bror. Olyckshändelsen kom som en chock för vår familj. Mamma började dricka och misshandla mig precis som min styvfar gjorde. Jag började söka ett bättre liv. Jag längtade efter kärlek och värme. Jag gick till olika kyrkor för att få tröst, men jag fick ingen.

HUR BIBELN FÖRÄNDRADE MITT LIV: När jag var 13 år berättade en klasskamrat, som var ett Jehovas vittne, om Bibeln. Jag tyckte om det jag fick lära mig om Noa och Job och andra bibliska personer som tjänade Gud, trots att de hade det svårt. Snart började jag studera Bibeln med Jehovas vittnen och gå på deras möten.

Bibelstudiet öppnade mina ögon för många underbara sanningar. Det rörde mig djupt att få veta att Gud har ett namn. (Psalm 83:18) Jag blev imponerad av att se hur exakt Bibeln förutsagt de förhållanden som skulle känneteckna ”de sista dagarna”. (2 Timoteus 3:1–5) Och jag blev överlycklig när jag fick veta att det ska bli en uppståndelse. Tänk bara – jag kommer att få träffa min bror igen! (Johannes 5:28, 29)

Men alla var inte lika glada som jag. Min mamma och min styvfar tyckte inte alls om Jehovas vittnen. De försökte få mig att sluta  studera Bibeln. Men jag älskade det jag fick lära mig och tänkte inte sluta.

Det var inte lätt att klara av motståndet från familjen. Ytterligare en chock kom när min yngre bror, som hade följt med mig till Jehovas vittnens möten, också drunknade. Men vittnena tröstade och uppmuntrade mig. Hos dem fann jag den kärlek och värme som jag längtat efter i hela mitt liv. Jag förstod att det här måste vara den sanna religionen. År 1996 blev jag döpt som ett Jehovas vittne.

HUR DET HAR HJÄLPT MIG: Jag har nu varit gift i sex år med Dmitry, en underbar man. Vi tjänar vid Jehovas vittnens avdelningskontor i Sankt Petersburg. Med tiden har mina föräldrar blivit vänligare inställda till min tro.

Jag är så tacksam för att jag lärt känna Jehova! Att tjäna honom har gett mitt liv verklig mening.

”Jag hade många frågor som oroade mig.” – RAUDEL RODRÍGUEZ RODRÍGUEZ

FÖDD: 1959

HEMLAND: KUBA

BAKGRUND: REBELL

MITT FÖRFLUTNA: Jag föddes i Havanna på Kuba och växte upp i ett fattigt område där det var vanligt med gatuslagsmål. Jag intresserade mig för judo och andra kampsporter.

Jag var duktig i skolan, och mina föräldrar tyckte att jag skulle fortsätta på universitet. När jag var där började jag tycka att det politiska systemet i landet behövde ändras. Jag beslutade att göra  uppror. En klasskamrat och jag överföll en polis och försökte ta hans vapen. Under slagsmålet fick polisen allvarliga skador i huvudet. Min klasskamrat och jag sattes i fängelse och dömdes till döden genom arkebusering. Jag var bara 20 år men skulle nu dö!

När jag satt ensam i min cell gick jag igenom hur jag skulle uppträda inför dem som skulle avrätta mig. Jag ville inte visa mig rädd. Samtidigt grubblade jag över mina många frågor. Jag undrade: Varför finns det så många orättvisor i världen? Är det här livet allt?

HUR BIBELN FÖRÄNDRADE MITT LIV: Våra dödsstraff omvandlades slutligen till 30 års fängelse. Det var vid den tiden jag träffade några Jehovas vittnen som satt i fängelse på grund av sin religion. Jag blev imponerad av vittnenas modiga men fridsamma uppförande. Trots att de var fängslade på orätta grunder var de inte arga eller bittra.

Vittnena lärde mig att Gud har en avsikt med oss människor. De visade mig från Bibeln att han kommer att förvandla jorden till ett paradis där det inte kommer att finnas någon brottslighet eller några orättvisor. De lärde mig att jorden kommer att befolkas av goda människor som kommer att få möjlighet att leva för evigt under fullkomliga förhållanden. (Psalm 37:29)

Jag tyckte mycket om det jag fick lära mig av vittnena, men min personlighet skilde sig mycket från deras. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna bli politiskt neutral eller vända den andra kinden till. Jag beslutade därför att läsa Bibeln på egen hand. När jag var klar med det insåg jag att Jehovas vittnen är de enda som uppför sig som de första kristna.

Genom min bibelläsning visste jag att jag måste göra vissa drastiska förändringar i mitt liv. Jag använde svordomar hela tiden, men nu måste jag sluta svära. Jag måste också sluta röka. Och jag kunde inte längre ta ställning i politiska frågor. Det var inte lätt att göra de här förändringarna, men med Jehovas hjälp lyckades jag så småningom.

Bland det svåraste jag måste lära mig var att behärska mitt humör. Jag ber fortfarande till Gud om hjälp med det. Jag har fått stor hjälp av sådana bibelverser som Ordspråksboken 16:32, där det står: ”Den som är sen till vrede är bättre än en väldig man, och den som behärskar sin ande är bättre än den som intar en stad.”

År 1991 blev jag döpt som ett Jehovas vittne. Jag döptes i en vattentunna i fängelset. Nästa år blev några av oss fångar frigivna och skickade till Spanien, eftersom vi hade släktingar där. När jag kom till Spanien började jag genast gå på Jehovas vittnens möten. Vittnena välkomnade mig som om jag hade varit ett vittne i många år, och de hjälpte mig att komma i gång i Spanien.

HUR DET HAR HJÄLPT MIG: Nu är jag lycklig och tjänar Gud tillsammans med min fru och våra döttrar. Jag har förmånen att få använda det mesta av min tid till att undervisa andra om Bibeln. Ibland tänker jag tillbaka på hur jag som ung var dömd till döden, och jag är oerhört tacksam för allt jag har fått sedan dess. Jag är inte bara vid liv, utan jag har också ett hopp. Jag ser fram emot det utlovade paradiset. Rättvisa kommer då att råda och ”döden skall inte finnas mer”. (Uppenbarelseboken 21:3, 4)

[Infälld text på sidan 19]

”Det rörde mig djupt att få veta att Gud har ett namn.”

[Bild på sidan 20]

Min man och jag tycker om att visa våra publikationer på teckenspråk för döva.