Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Visste du?

Visste du?

Visste du?

Vad menade Jesus när han uppmanade sina åhörare att gå ännu en mil?

I sin berömda bergspredikan sa Jesus: ”Om en myndighetsperson tvingar dig till tjänst en mil, så gå med honom två mil.” (Matteus 5:41) De som lyssnade på Jesus förstod troligen att han syftade på den obligatoriska tjänst som en myndighetsperson kunde kräva att medborgarna skulle utföra.

Under det första århundradet v.t. var Israel ockuperat av romarna. De tvekade inte att tvinga människor och djur att arbeta åt sig eller att lägga beslag på vad som helst som de ansåg vara nödvändigt för att de skulle kunna utföra sina uppdrag. Romerska soldater tvingade till exempel Simon från Kyrene att bära Jesu tortyrpåle till avrättningsplatsen. (Matteus 27:32) Judarna avskydde de här påbuden som var mycket betungande.

Precis hur långt en person kunde tvingas att bära en börda är inte känt. Men man har svårt att föreställa sig att judarna skulle vara villiga att gå längre än vad romarna krävde av dem. När Jesus sa till sina åhörare att gå ännu en mil, uppmanade han dem i själva verket att villigt utföra det som myndigheterna enligt lagen hade rätt att kräva. (Markus 12:17)

Vem var Hannas som nämns i evangelierna?

När Jesus stod inför rätta sägs det att Hannas (Ananus) var den ”främste prästen”. (Lukas 3:2; Johannes 18:13; Apostlagärningarna 4:6) Han var svärfar till Israels överstepräst, Kaifas, och han hade själv tjänat som överstepräst från omkring år 6 eller 7 v.t. till omkring år 15 v.t., då han blev avsatt från sin tjänst av den romerske prokuratorn Valerius Gratus. Som före detta överstepräst hade Hannas fortfarande stor makt i Israel. Fem av hans söner och hans svärson kom att inneha ämbetet som överstepräst.

Så länge Israel var en självständig nation innehade översteprästen sitt ämbete på livstid. (4 Moseboken 35:25) Men under den romerska ockupationen tjänade översteprästen så länge som de romerska ståthållarna och de kungar som förordnats av Rom fann för gott, och han kunde avsättas av dem. Historikern Flavius Josephus uppger att Quirinius, som var romersk ståthållare i Syrien, avsatte en viss Joasar från ämbetet som överstepräst omkring år 6 eller 7 v.t. och förordnade Hannas till det ämbetet. De här hedniska härskarna tycks ändå ha varit noga med att de nyutnämnda skulle komma från prästklassen.

Hannas familj var känd för att vara girig och oerhört rik. De skaffade sig tydligen sina rikedomar genom att kontrollera försäljningen på tempelområdet av sådant som behövdes för offren, till exempel duvor, får, olja och vin. Josephus uppger att Ananus (Ananias), son till Hannas, hade ”tjänare som var ytterst skurkaktiga och som med våld tog det tionde som prästerna skulle ha; de drog sig inte heller för att slå dem som vägrade att ge dem det”.