Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Arap Ngeni Kot

“Kese Mochen Mut Ngenikem Äm Aupwe Liwinituk”

“Kese Mochen Mut Ngenikem Äm Aupwe Liwinituk”

Ka fen piin angang ngeni Jiowa fän eü? Ka ekiekin angang sefäl ngeni, nge ka ekieki ika epwe fen chüen etiwok? Kese mochen älleanifichi ei lesen. A mmolnetä ei lesen äkkäeüin fän itom.

EMÖN fefin mi ükütiw le angang ngeni Kot me likitalo föfförün Chon Kraist mi käeö seni lekükkünün, a apasa: “Ua iotek ngeni Jiowa pwe epwe mut ngeniei ai upwe liwiniti me epwe omusaeilo pokiten ua eletipengawa i.” Kese tongei neminna? Kese ekieki: ‘Ifa meefien Kot usun chokkewe mi fen piin angang ngeni? I mi chök chechchemeniir? A mochen ar repwe ‘liwiniti’?’ Ren ach sipwe pölüweni ekkeei kapas eis sipwe etittina met Jeremaia a makketiw. Ese mwääl pölüwan kewe repwe aururu letipom.​—Älleani Jeremaia 31:18-20.

Ppii minne a fis atun Jeremaia a makkeei ekkeei pworaus. Lon ewe ier 740 mwen Kraist, fite ier mwen fansoun Jeremaia, Jiowa a mut ngeni ekkewe engol einangen Israel ar repwe eolo ren ekkewe chon Asiria. * Kot a mut ngeni ei mettoch an epwe fis pwe epwe eü minen emirit pokiten ra föfföri tipis mi chou me ra tunalo ekkewe kapasen öüröür mi kakkawor ngeniir me ren nöün kewe soufos. (2 King 17:5-18) Itä ekkena aramas ra miritilo ren ekkewe riäfföü ra küna atun ra eolo, atun ra imulo seni ar we Kot me towau seni fönüer? Itä Jiowa a mönükiirelo? Itä epwe chüen etiwasefäliir?

“Üa Ekieksefäl”

Ekkewe aramas ra miritilo atun ra eolo me ra aiersefäl. Jiowa a küna pwe ra enletin aier. Aüseling atun Jiowa a äweweei meefien me napanapen ekkewe chon Israel mi eolo.

Jiowa a apasa: “Üa rongorong mine Israel a eäni ngüngü.” (Wokisin 18) A rongorong än ekkewe chon Israel ngüngüres pokiten pwününgawen ekkewe tipis ra föri. Ra usun chök emön nau mi tipis mi nüenüeti möküran pokiten a meefi pwe pwisin tipisin ekkewe riäfföü a küna me a mochen liwiniti ewe manau a manaueni lupwen a nonnom lon imwan. (Luk 15:11-17) Met ekkewe aramas ra apasa?

“En ka amiritiei . . . usun eman nienifön kow esamwo mirit.” (Wokisin 18) Ekkewe aramas ra mirititi pwe a fichitiir ar repwe küna apwüng, pun iir ra usun chök nieniföön kou esaamwo mirit. Ei kapasen apöpö a tongeni wewe ngeni pwe iir mi usun kou, “itä esap meefi ewe wichiwich ika i ese oput ewe iok,” ina alon eü puken äwewe.

“Kopwe aliwiniei pwe ngang üpwe liwin, pun en ewe Samol mi Lapalap ai we Kot.” (Wokisin 18) Ra ätekisonatiw letiper me ra siö ngeni Kot. Ra kokotiw lon tipis, nge iei ra tingormaü älillis pwe repwe künasefäli an chen. Eü afföün Paipel a apasa: “En äm Kot​—kese mochen mut ngenikem äm aupwe liwinituk.”​—Contemporary English Version

“Üa ekieksefäl. . . . Üa säw o itengau.” (Wokisin 19) Pokiten ra tipis ra letipengaw. Ra tipeeü pwe pwisin tipisiir. Iwe, ra säw me ra meefi pwe ese wor epwe chüen ätenekiir.​—Luk 15:18, 19, 21.

Ekkewe chon Israel ra aier. Ra fokkun letipechou, apasawu ar tipis ngeni Kot me kul seni ar föfföringaw. Itä ar aier a tongeni äpweteteei letipen Kot? Itä epwe mut ngeniir ar repwe liwinsefäliti?

“Üpwe Fokun Eäni Ümöümöch Ngeni”

A wor än Jiowa riri mi aüchea ngeni ekkewe chon Israel. A apasa: “Üa eman sam ngeni Israel, nge Efraim nei mwänichi.” (Jeremaia 31:9) Mi wor emön sam mi tong epwe tongeni pöpööni än nöün liwiniti, nge nöün na a wesewesen aier? Nengeni ifa usun Jiowa a pwäraatä meefian usun emön Sam ngeni nöün kewe aramas.

“Ifa usun, Israel esap nei mwän mi achengicheng? Ifa usun, sap i nei üa pwapwa ren? Inamwo ika üa kulu söküri ngeni, nge üa chüen chechemeni.” (Wokisin 20) A ifa me mürinnöön ekkena kapas! Kot a usun ekkewe sam me in mi tong nge ese wiliwilikkis, epwe ‘kulu sökürün ngeni’ nöün kewe, ren an öüröürer fän chommong usun ar kewe föfföringaw. Lupwen ra lükümach le aüseling, a mut ngeniir ar repwe eolo, iwe usun itä a atowuur seni imwer. Nge inaamwo ika a apwüngüür, nge ese tongeni mönükiirelo. Ese tongeni ina usun. Emön sam mi tong ese tongeni mönükaalo nöün kewe. Iwe nge, ifa meefien Jiowa lupwen a küna pwe nöün kewe ra enletin aier?

“Iei mine lelukei a positi i, üpwe fokun eäni ümöümöch ngeni.” (Wokisin 20) A fokkun watte än Jiowa pwosiiti nöün kewe. Ar aier seni letiper a kküü letipan, me a fokkun mwötöresiti ar repwe liwiniti. Jiowa a “ümöümöch” me a fokkun mochen etiwasefäni nöün kewe mi liwiniti, usun chök ewe sam nöün we a mwälechelo lon än Jises we kapas äwewe.​—Luk 15:20.

“Jiowa Mut Ngeniei Ai Upwe Liwinituk!”

Ekkewe kapas mi mak lon Jeremaia 31:18-20, ra ngenikich weweöch usun än Jiowa ümöümöch me kirekiröch. Kot ese mönükaalo chokkewe mi piin angang ngeni. Nge ifa usun ika chokkana ra mochen liwiniti? Kot a “mmolnetä le omusaalo tipis.” (Kölfel 86:5NW) Esap fokkun tongeni pöpööni chokkewe mi feito ren fän letiper mi aier. (Kölfel 51:17) Nge i a fen pwapwa le etiwasefäliir.​—Luk 15:22-24.

Ewe fefin sia fos usun me lepoputään ei pworaus a pwisin mwöküt le liwiniti Jiowa me fiti eü mwichefelin Chon Pwäraatä Jiowa. Lepoputään a lamot an epwe pworacho ngeni an kewe ekiek ese pwüng. A chechchemeni an apasa: “Ese wor lamotei.” Nge ekkewe elter lon mwichefel ra pesei me älisi an epwe pöchökkülsefäl lon pekin lükü. Seni letipan mi uren kilisou, a apasa, “A fokkun mürinnö pwe Jiowa a mut ngeniei ai upwe liwinsefäliti!”

Ika en mi piin angang ngeni Jiowa me ka ekiekin angang sefäl ngeni, aua etiwok om kopwe feilo lon mwichefelin Chon Pwäraatä Jiowa lon pwisin fönüom we. Chechchemeni pwe Jiowa a pwäraatä ümöümöch me kirekiröch ngeni chokkewe mi aier me siö ngeni, “Kese mochen mut ngenikem äm aupwe liwinituk.”

Älleaan Paipel fän iten April:

Jeremaia 17-31

^ Me loom, lon ewe ier 997 mwen Kraist, ekkewe chon Israel ra imufesen lon ruu mwu. Eü ekkewe ruu einang mi nom öörün mwuun Juta. Ewe eü ekkewe engol einang lon ennefenin mwuun Israel.