Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Yɩ-y sik-m-mens rãmba

Yɩ-y sik-m-mens rãmba

Yɩ-y sik-m-mens rãmba

“Ned ning sẽn yaa bilf yãmb fãa sʋkã, yaa yẽ n yaa kãsenga.”—LUK 9:48.

BAO-Y SOGS-KÃENSÃ LEOORE

Bõe n tõe n sõng-d tɩ d kell n yɩ sik-m-mens rãmba?

A Zezi sẽn yeel tɩ sẽn yaa-a ‘bilf n yaa kãsengã’ võor yaa bõe?

Wãn to la d tõe n wilgd tɩ d yaa sik-m-mens rãmb d kãadmã pʋgẽ, tigingã pʋgẽ, la tõnd ne d taabã sʋka?

1, 2. Sagl-bʋg la a Zezi kõ a tʋm-tʋmdbã, la bõe yĩnga?

YƲƲMD 32 soabã pʋgẽ, a Zezi ne a tʋm-tʋmdbã kẽnga Galile. La a tʋm-tʋmdb kẽer wa n yik n wẽeda no-koeemd n dat n bãng sẽn yaa-a kãseng bãmb sʋka. Evãnzill-gʋlsd a Luk wilga rẽ sẽn yɩ to-to wã, n yeel woto: “Tagsg kẽe bãmb sũyã pʋsẽ tɩ bãmb dat n bãng ned ning sẽn yaa kãseng n yɩɩd bãmb sʋka. A Zezi sẽn bãng bãmb sũyã tagsgã, b rɩka biig n zĩndg b sɛɛgẽ n yaool n yeel-b karen-biisã yaa: ‘Ned sã n deeg bi-kãngã mam yĩnga, a reegda maam. La sẽn deeg-a maam, a reegda sẽn tʋm-a maamã. Tɩ bõe, ned ning sẽn yaa bilf yãmb fãa sʋkã, yaa yẽ n yaa kãsenga.’” (Luk 9:46-48) Baa a sẽn da rat ne a sũur fãa t’a tʋm-tʋmdbã yɩ sik-m-mens rãmbã, a maaga a yĩng n sõng-ba.

2 A Zezi wakatẽ zʋɩf-rãmbã ra pa sik-m-mens rãmb wa a sẽn sagl a tʋm-tʋmdbã tɩ b yɩ wã ye. Sebr a yembr (Theological Dictionary of the New Testament) bilga wakat kãng zʋɩf-rãmbã manesem sẽn da yaa to-to ne taabã, n yeel woto: “B sʋkã, b ra nong n dat n bãnga sẽn yaa-a kãseng n yɩɩda. Sẽn paase, b ra gũusdame n da waoog ned tɩ pa ta a sẽn segd ne waoogr ningã ye.” Rẽnd a Zezi sagla a tʋm-tʋmdbã tɩ b yɩ toor ne wakat kãng nebã.

3. a) Bõe yĩng tɩ tõe n yɩ toog tɩ d yɩ sik-m-mens rãmba? b) Sogs-bʋs la d na n leok sõs-kãngã pʋgẽ?

3 Gɛrkã gom-bil ning b sẽn lebg tɩ “ned ning sẽn yaa bilfã” rat n yeelame tɩ ned sẽn pa ta a taaba, sẽn pa tar tõog wall naam. A Zezi rɩka biig n zĩndg a sɛɛgẽ sẽn na yɩl t’a tʋm-tʋmdbã bãng vẽeneg tɩ b segd n yɩɩ sik-m-mens rãmba. Sagl-kãngã tara yõod ne kiris-nebã rũndã-rũndã wa a sẽn tall yõod ne tʋm-tʋmdbã. La wakat ninga, tõe n yɩɩ toog ne-d tɩ d yɩ sik-m-mens rãmba. Ninsaalbã sẽn yaa koangdbã nonga naam. Sẽn paase, d sẽn vɩ ne neb sẽn nong wags-taabã tõe n wa kɩtame tɩ d lebg rat-m-ye rãmba, neb sẽn nong zab wall sẽn dat n soog b taaba. Bõe n tõe n sõng-d tɩ d kell n yɩ sik-m-mens rãmba? A Zezi sẽn yeel tɩ sẽn yaa-a ‘bilf n yaa kãsengã’ võor yaa bõe? La yel-bʋs pʋsẽ la d segd n wilg tɩ d yaa sik-m-mens rãmba? Sogs-kãensã la d na n leok sõs-kãngã pʋgẽ.

‘WẼNNAAM YAMÃ LA A BÃNGRÃ KA TƐK YE’

4, 5. Bõe n tõe n sõng-d tɩ d kell n yɩ sik-m-mens rãmba? Kõ-y makre.

4 Bũmb a ye sẽn tõe n sõng-d tɩ d kell n yɩ sik-m-mens rãmb yaa d sẽn na n tẽegdẽ t’a Zeova ka to ye. Sɩd me, “ned ka tõe n mag n bãng b yamã sẽn ta zĩig ning ye.” (Ezai 40:28, Sebr Sõngo) Tʋm-tʋmd a Poll goma a Zeova yell n yeel woto: “Ges Wẽnnaam yam la b bãngr sẽn ka tɛka. Ned ka tõe n bãng bãmb yam-yãkrã ye, la a ka tõe n fees n bãng bãmb sẽn maand bũmb ninsã me ye.” (Rom 11:33) Yaa sɩd tɩ yɛl kẽer pʋsẽ, ãdem-biisã bãngr paasame. La gom-kãensã a Poll sẽn togs na maan yʋʋm 2000 wã ket n yaa sɩda. Baa d bãngrã sẽn zem to-to, d sã n tẽeg tɩ bũmb wʋsg la d ket n pa mi a Zeova zugu, tõe n sõng-d lame tɩ d sik d menga. Wala makre, d pa mi a bõn-naandsã fãa la a sẽn get yɛlã to-to wã sõma ye.

5 Ad makr sẽn wilgd rẽ: Rao a ye yʋʋr sẽn boond t’a Leo * wa n mikame t’a pa tõe n bãng bũmb nins Wẽnnaam sẽn naanã fãa, tɩ sõng-a t’a sik a menga. A bi-bɩɩlem wakate, a ra nonga siãnsã. A tʋlg n na n bãnga ãndũniyã yɛl wʋsg võore, n yãk yam n na n zãms rẽnda. La a wa n bãngame tɩ siãnsã bal pa tõe n sõng ãdem-biisã tɩ b bãng ãndũniyã yɛlã zãng ye. Woto kɩtame t’a toeem yam n karem n lebg avoka, la kaoosg zugẽ, a lebga bʋ-kaooda. Yẽ ne a pagã wa n sɩnga Biiblã zãmsg ne a Zeova Kaset rãmbã, n wa reeg lisgu. Bõe n sõng a Leo sẽn tar bãngr woto fãa wã t’a sik a menga? A yeelame tɩ yẽ wa n mikame tɩ baa ned sẽn bãng a Zeova la ãndũniyã yɛl to-to fãa, bũmb wʋsg la a ket n pa mi ye.

6, 7. a) Mak-sõng bʋg la a Zeova kõ tõnd sik-m-mengã wɛɛngẽ? b) Wãn to la Wẽnnaam sik-m-mengã kɩtd tɩ ned yɩ “kãsenga”?

6 D sã n tẽeg tɩ Wẽnnaam a Zeova yaa sik-m-meng soaba, na n sõng-d lame tɩ d sik d menga. Biiblã wilgame tɩ “tõnd yaa tʋmd-n-taas ne Wẽnnaam.” (1 Kor. 3:9) Woto pa bõn-kãseng sɩda? Wẽnnaam a Zeova sẽn yaa pãng sẽn ka to soabã sẽn kõ-d sor tɩ d tar Biiblã sẽn yaa a Gomdã n moond koe-noogã, a waoog-d lame. Baa sẽn yaa a Zeova n kɩtd tɩ koɛɛgã bɩt nebã sũyẽ wã, a basame tɩ yaa tõnd n moond koɛɛgã, n paam n yaa a tʋmd-n-taase. (1 Kor. 3:6, 7) Wẽnnaam sẽn maan woto wã, a kõ-d-la mak-sõng sik-m-mengã wɛɛngẽ. Yaa vẽeneg tɩ tõnd ned kam fãa rat n dɩka a Zeova togs-n-taare.

7 Wẽnnaam sik-m-mengã nafa yɩɩl-gʋlsd a Davɩɩd hal wʋsgo. A yeela a Zeova woto: “Yãmb kõo maam fãagr tɩ yɩ m gãongo, la y zãada maam ne y rɩtgo. Yãmb [sik-m-mengã, MN] kɩtame tɩ mam yɩ kãsenga.” (2 Sãm. 22:36) A Davɩɩd ra miime tɩ yaa a Zeova sẽn sik a meng n sõng-a wã yĩng la a sẽn tõog n maan bõn-kãsems Israyɛllã. (Yɩɩl 113:5-7) Yaa woto me ne tõndo. D zʋg-sõma wã, d pãn-tõodã la tʋʋm nins fãa d sẽn tʋmd a Zeova tũudmã pʋgẽ wã yaa yẽ n kõ-do. (1 Kor. 4:7) Ned sẽn get t’a yaa bilf a taabã sʋk yaa “kãsenga,” bala, ned a woto tara yõod wʋsg a Zeova nifẽ. (Luk 9:48) Bɩ d ges bũmb ning sẽn kɩt tɩ yaa woto wã.

‘NED NING SẼN YAA BILF YÃMB SƲKÃ N YAA KÃSENGA’

8. Wãn to la sik-m-mengã tõe n naf tõnd a Zeova siglgã pʋgẽ?

8 Wẽnnaam siglgã pʋgẽ, sik-m-mens rãmbã tara sũ-noogo, n teend bũmb nins fãa sẽn maand tigingã pʋgẽ wã. Bũmb ning sẽn paam a Petra wã wilgda rẽ. Yaa paga, t’a roagdbã yaa a Zeova Kaset rãmba. A wa n yik n dat n vɩɩmda a yam, n lak a meng ne tigingã. La yʋʋm a wãn poore, a lebs n sɩnga tigissã waoongo. A sũur nooma a sẽn le lebg tigingã nedã. A sakd n teenda bũmb nins b sẽn maand a pʋgẽ wã. Bõe n kɩt t’a toeem woto? Ad sẽn yeele: “Mam bãngame tɩ sẽn na yɩl n tall sũ-noog Wẽnnaam nin-buiidã sʋka, yaa tɩlae tɩ m yɩ sik-m-meng soaba.”

9. Sik-m-meng soab manesem yaa wãn ne zãmsg ning d sẽn paamdã, la bõe yĩng tɩ rẽ kɩt t’a tar yõod a Zeova nifẽ?

9 Sik-m-meng soab maanda sũ-noog ne bũmb nins Wẽnnaam a Zeova sẽn kõt-dã. Wala makre, zãmsg ning d sẽn paamdã. Rẽ n so tɩ ned a woto wɩngd ne Biiblã zãmsgo, n karemd Gũusg Gasgã ne Réveillez-vous ! wã. A sã n deeg seb-paalle, a maanda wa a Zeova Kaset rãmb wʋsg sẽn maandã. A karemd-a lame n sa la a yaool n bao zĩig n bĩng-a. D sã n wilgdẽ tɩ d nanda siglgã sɛbã n karemd-b la d zãmsd-ba, tõnd ne Wẽnnaam zoodã pãng na n paasdame, t’a tõe n kõ-d tʋʋm a tũudmã pʋgẽ.—Heb. 5:13, 14.

10. Tigingã pʋgẽ, wãn to la d tõe n wilg tɩ d yaa sik-m-mens rãmba?

10 Bũmb a to me n kɩt tɩ sẽn sikd-a a meng yaa “kãsenga.” Tiging fãa pʋgẽ, a Zeova tũnugda ne a vʋʋsem sõngã n yãkd kãsem-dãmba. Bãmb n sigind tigissã la koe-moonegã, la b zãmsd tigingã neb Wẽnnaam Gomdã. D sã n yaa sik-m-mens rãmb n teend kãsem-dãmbã b tʋʋmdã pʋgẽ, d sõngdame tɩ sũ-noogo, laafɩ la zems-n-taar be tigingã pʋgẽ. (Karm-y Hebre dãmb 13:7, 17.) Y sã n yaa kãsem-soab wall kãsemb-sõngda, y sikda y meng tɩ wilgdẽ tɩ y nanda tʋʋmd ning Wẽnnaam sẽn kõ-yã bɩ?

11, 12. Bõe n na n kɩt tɩ d tall yõod a Zeova siglgã pʋgẽ, la bõe yĩng tɩ y yet woto?

11 Ned sẽn sikd a meng yaa “kãseng” bɩ ned sẽn tar yõod a Zeova siglgã pʋgẽ, bala, rẽ kɩtame t’a tat a Zeova yam, n tʋmd a tʋʋmdã sõma. A Zezi sagla a tʋm-tʋmdbã tɩ b yɩ sik-m-mens rãmba, bala b kẽer da maanda wa wakat kãng neb wʋsg sẽn da yaa wuk-m-mens rãmbã. Luk 9:46 wilgame tɩ “tagsg kẽe bãmb sũyã pʋsẽ tɩ bãmb dat n bãng ned ning sẽn yaa kãseng n yɩɩd bãmb sʋka.” Rẽ yĩnga tõnd me tõe n wa tagsdame tɩ d sãoã d tẽed-n-taasã wall neb a taab bɩ? Rũndã-rũndã neb wʋsg yaa wuk-m-mens rãmb la rat-m-ye rãmba, tɩ d pa segd n dɩk b togs-n-taar ye. Bɩ d yɩ sik-m-mens rãmb la d lʋɩɩsd a Zeova raabã taoore, tɩ rẽ la d zĩid-n-taar na n tall yamleoog ne d tẽed-n-taasã.

12 D sã n bãng a Zezi sẽn sagl-d tɩ d getẽ tɩ d yaa bilf d taabã sʋkã sẽn dat n yɛɛlga, d na n wilgdame tɩ d yaa sik-m-mens rãmb d vɩɩmã nens fãa pʋsẽ. Bɩ d ges d sẽn tõe n wilgd rẽ to-to zĩis a tãab wɛɛngẽ.

D MODG N YƖ SIK-M-MENS RÃMBA

13, 14. Wãn to la rao ne a pag wilgd tɩ b yaa sik-m-mens rãmba, la wãn to la rẽ na n naf b kãadmã?

13 Kãadmã pʋgẽ. Rũndã-rũndã nebã wʋsg tagsda b sẽn tar sor n tõe n maan bũmb ninsã yell bala. B taabã yell pa pak-b ye. La sik-m-meng soab tũuda saglg ning a Poll sẽn kõ Rom kiris-nebã. A yeel-b-la woto: “Bɩ tõnd tũ bũmb ning sẽn wat ne laafɩ, la bũmb nins sẽn sõngd taab tɩ bɩ.” (Rom 14:19) Sik-m-meng soab maoodame n dat tɩ laafɩ zĩnd yẽ ne a taabã sʋka, sẽn yɩɩd fãa, yẽ ne a pagã wall a sɩdã sʋka.

14 D rɩk makre. Pemsmã kokr wɛɛngẽ, rao ne a pag tõeeme n pa nong bõn-yɛng ye. Tõe tɩ sẽn noom daoã yaa sɛb karengo, tɩ pagã nong yi n tɩ rɩk maasg wall tɩ sõs ne zo-rãmba. Raoã sã n sikd a meng n pa tagsd sẽn noom yẽ mengã bal yelle, na n yɩɩ nana ne a pagã t’a waoog-a. Pagã me sã n pa baood wakat fãa tɩ b maand sẽn noom yẽ, a sɩdã na n nong-a lame la a nand-a. Rao ne a pag fãa sã n yaa sik-m-mens rãmba, b kãadmã na n talla pãnga.—Karm-y Filip rãmb 2:1-4.

15, 16. Sagl-bʋg la a Davɩɩd kõ Israyɛll nebã, la wãn to la d tõe n tũ a saglgã tigingã pʋgẽ?

15 Tigingã pʋgẽ. Dũniyã nebã wʋsg sã n dat bũmbu, b maanda b sẽn tõe fãa sẽn na yɩl n paam-a zĩig pʋgẽ. B pa tõe n maag b yĩng n gũ baa bilf ye. La d sã n yaa sik-m-mens rãmba, na n sõng-d lame tɩ d gũud a Zeova. (Karm-y Yɩɩl Sõamyã 131:1-3.) D sã n sikd d meng n gũud a Zeova, d paamda barka, koglgo, belsg la sũ-noogo. Rẽnd a Davɩɩd bee bʋʋm la a sẽn sagl Israyɛll nebã tɩ b tõog b mens n maan tẽeb ne b Wẽnnaamã.

16 Yãmb me sã n sik y meng n gũud a Zeova, y tõe n paama belsg wa a Davɩɩde. (Yɩɩl 42:6) Makre, tõe tɩ y rat n yɩɩ kãsem-soab n tõog n sõng y tẽed-n-taasã sõma. (1 Tɩm. 3:1-7) Yaa vẽeneg tɩ y na n kosa a Zeova t’a kõ-y a vʋʋsem sõngã, la y maan y sẽn tõe fãa n paam zʋg-sõma nins kãsem-soab sẽn segd n tallã. La sã n wa kaoosdẽ tɩ b pa yãkd-yã, tɩ y yaool n ne y taab sẽn lebgd kãsem-dãmb yẽ? Y sã n yaa sik-m-meng soaba, y na n ket n tũuda a Zeova ne sũ-noogo, la y sõngd tigingã neb wa y sẽn tõe.

17, 18. a) D sã n sakd n kot sugr la d kõt d taabã sugri, wata ne nafa bʋse? b) Sagl-bʋg la Yelbũn 6:1-5 wã kõt-do?

17 Tõnd ne d taabã sʋka. Sugr kosg yaa toog ne neb wʋsgo. La kiris-ned sã n konge, a sakd n deegame la a kos sugri, tɩ wilgdẽ t’a yaa sik-m-meng soaba. A sakd n kotã a taabã sugr me. Wuk-m-meng welgda neb ne taaba. La d sã n sakd n kõt taab sugri, wata ne zems-n-taar tigingã pʋgẽ.

18 D sã n pʋlem ned tɩ d na n maana bũmb tɩ yell wa kẽ sʋk tɩ d pa tõoge, tõe n yɩɩ tɩlae tɩ d sik d meng n sak n kos sugri. Baa sã n mik tɩ d to wã me tara taal yellã pʋgẽ, d segd n basa rẽ la d bʋ tõnd mengã taalã.—Karm-y Yelbũn 6:1-5.

19. Bõe yĩng tɩ d segd n noog d sũur ne Biiblã sẽn sagend-d tɩ d yɩ sik-m-mens rãmbã?

19 D sũur yaa noog d sẽn lebs n tẽeg Biiblã sagls nins sẽn wilgd tɩ d segd n yɩɩ sik-m-mens rãmbã. Baa sẽn mi n yaa toog tɩ d sik d mengã, d sã n tẽeg tɩ tõnd pa zem baa fʋɩ d Naandã taoore, la t’a yaa sik-m-meng soaba, tõe n sõng-d lame tɩ d kell n yɩ sik-m-mens rãmba. D sã n maand woto, d na n talla yõod wʋsg a Zeova nifẽ. Bɩ tõnd ned kam fãa maan a sẽn tõe tɛk n kell n yɩ sik-m-meng soaba.

[Tẽngr note]

^ sull 5 D toeema yʋyã.

[Zãmsgã sogsgã]

[Foto seb-neng 19]

A Zeova sẽn kõ-d sor tɩ d moond koe-noogã, a waoog-d lame

[Foto seb-neng 22]

Bõe la d tõe n maan n wilg tɩ d yaa sik-m-mens rãmba?