Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Yãmb wʋmda a Zeova sẽn kõt sugrã võor bɩ?

Yãmb wʋmda a Zeova sẽn kõt sugrã võor bɩ?

Yãmb wʋmda a Zeova sẽn kõt sugrã võor bɩ?

“[A Zeova] yaa Wẽnnaam sẽn yaa nimbãan-zoɛta, la bark kõata, . . . n kõt neb sugr b yel-wẽnã ne b kɩɩsgã la b kongrã fãa yĩnga.”—YIK. 34:6, 7.

BAO-Y SOGS-KÃENSÃ LEOORE

Bõe la a Zeova maan a Davɩɩd ne a Manase, la bõe yĩnga?

Bõe yĩng t’a Zeova pa kõ Israyɛll buudã sugri?

Wãn to la d tõe n paam a Zeova sugri?

1, 2. a) A Zeova wilga Israyɛll nin-buiidã t’a yaa Wẽnnaam bʋg buudu? b) Bõe yell la d na n gom sõs-kãngã pʋgẽ?

A NEHEMI wakatẽ wã, Levi neb n pʋʋs a Zeova zãma taoore, n yeel tɩ bãmb yaab-rãmbã ra wae n kɩɩsda a noyã. La naoor wʋsgo, a Zeova wilgame t’a yaa “Wẽnnaam sẽn yaa nimbãan-zoɛta, la bark kõata.” Sɩd me, a yeelame ‘t’a sũur ka yikd tao-tao, la t’a nonglmã yaa wʋsgo.’ A Zeova kell n wilga nin-kãensã sẽn da yi yembd weoog n wa wã a nonglem.—Neh. 9:16, 17.

2 La tõnd ned kam fãa tõe n soka a meng woto: ‘Mam wʋmda a Zeova sẽn kõt sugrã võor bɩ?’ Sẽn na yɩl n sõng-d tɩ d leok sok-kãngã, d na n bao n bãnga a Zeova sẽn kõ rĩm a Davɩɩd ne rĩm a Manase sugrã võore, la rẽ sẽn naf-b to-to wã me.

YEL-WẼN-KÃSEMS A DAVƖƖD SẼN MAANE

3-5. Sɩnga wãn t’a Davɩɩd wa maan yel-wẽn-kãsemse?

3 Baa a Davɩɩd sẽn da modgd ne Wẽnnaam sakrã, a maana yel-wẽn-kãsemse. A yoo ne a Batseba, la a maan sɩlem tɩ b kʋ a sɩd a Uuri. A Davɩɩd yel-wẽn-kãensã namsa yẽ menga, a Uuri la a Batseba. La a Zeova sẽn welg yellã to-to wã tõe n sõng-d lame tɩ d bãng a sẽn kõt sugrã võore. Bɩ d lebs n tẽeg kibarã.

4 Wakat kãng t’a Davɩɩd tʋma Israyɛll sodaasã tɩ b tɩ zab ne Raba sẽn da yaa Amo nebã na-tẽngã. Raba ra bee Zʋrdẽ kʋɩlgã rʋʋnde, n zems kilo 80 ne Zerizalɛm. A Davɩɩd wa n dʋʋ na-yirã roog a ye zug n yã a Batseba sẽn sood koom. A sɩdã sẽn yaa sodaagã ra bee zabrẽ wã. A Davɩɩd kell n gesa a Batseba hal t’a yamã kẽ-a, t’a kɩt tɩ b tall-a n wa na-yirã t’a yo ne-a.—2 Sãm. 11:1-4.

5 A Batseba rɩka a Davɩɩd pʋga. A Davɩɩd sẽn wa n bãnga, a kɩtame t’a Uuri lebg n wa Zerizalɛm. A Uuri sẽn wa wã, a Davɩɩd pẽdg-a lame t’a kul a yirã, n da rat t’a tɩ kẽ ne a pagã. Rẽ, a sã n wa bãng tɩ pagã tara pʋga, a na n tẽeme tɩ yaa yẽ pʋga. La a Uuri pa sak n kul ye. A Davɩɩd sẽn yã tɩ yaa woto wã, a gʋlsa sebr n tool a sodaasã naaba, n yeel “t’a kɩt t’a Uri kẽng zabrã sẽn yaa toog zĩig ningã” la a kɩt tɩ sodaasã leb poorẽ n bas-a tɩ b kʋ-a. Sodaasã naab sɩd maana woto, t’a Uuri ki zabrẽ wã wa a Davɩɩd sẽn da ratã. (2 Sãm. 11:12-17) Rẽnd rĩmã pa yo bal ye. A maaname tɩ b kʋ ned sẽn pa tar yelle, n paas a taalã.

A DAVƖƖD TEKA YAM N KOS SUGRI

6. Bõe la a Zeova maan a Davɩɩd yel-wẽndã poore, la rẽ wilgda tõnd bõe a Zeova zugu?

6 Vẽenega, a Zeova sẽn mi bũmb fãa wã yã a Davɩɩd sẽn maanã. (Yel. 15:3) Baa rĩmã sẽn kẽ kãadem ne a Batseba a sɩdã kũum poorã, ‘bũmb ning a sẽn maanã pa yɩ Zusoabã noog ye.’ (2 Sãm. 11:27) Rẽ n so t’a tʋm no-rɛɛs a Natã a Davɩɩd nengẽ. Wẽnnaam a Zeova sẽn yaa sugr soabã, wõnda a ra baooda bũmb a sẽn tõe n tik n zoe a Davɩɩd nimbãanega. Woto pa kengd y raood sɩda? A Zeova pa modg a Davɩɩd t’a vẽneg a yel-wẽnã n togs ye. A kɩtame bal t’a Natã togs kibar sẽn sõng a Davɩɩd t’a bãng a sẽn maanã wẽnem sẽn ta zĩig ninga. (Karm-y 2 Sãmwɛll 12:1-4.) A Zeova sẽn maan woto wã yaa sõma wʋsgo. Rẽ kɩtame t’a Davɩɩd tõog n wilg a tagsg sẽn yaa a soab yellã pʋgẽ.

7. A Davɩɩd sẽn kelg kibar ning a Natã sẽn togs-a wã poore, a manesem yɩɩ wãna?

7 Rĩmã sẽn kelg a Natã kibarã, a manesmã wilgame t’a nonga tɩrlem. A sũur yika ne kibarã pʋgẽ rakãagrã t’a yeel a Natã woto: “M wẽen ne Wẽnnaam, ned ning sẽn maan woto wã tog n kiime.” La a paas tɩ b segd n dola b sẽn wẽg-a soabã, t’a Natã leok woto: “Yaa yãmb la rao-kãnga.” A paasame t’a Davɩɩd sẽn maan woto wã, a na n sega zu-loeese, tɩ “tẽn-kũum” ka na n bas a yirã, la tɩ b na n ning-a-la yãnd me. A Davɩɩd bãngame t’a sẽn maanã yaa wẽng wʋsgo, t’a sũurã sãam t’a yeel yaa: “Mam beega Zusoabã.”—2 Sãm. 12:5-14.

A DAVƖƖD PƲƲSA WẼNNAAM, T’A KÕ-A SUGRI

8, 9. Wãn to la Yɩɩl Sõamyã 51 wã wilgd t’a Davɩɩd sũur sãama ne a sẽn maanã, la a wilgda tõnd bõe a Zeova zugu?

8 Rẽ poore, rĩm a Davɩɩd gʋlsa Yɩɩl Sõamyã 51 soabã. Yɩɩn-kãng goamã wilgda a Davɩɩd sũur sẽn sãam to-to ne yell ning a sẽn maanã. A Davɩɩd kosa a Zeova t’a zoe a nimbãanega. A pa sak n deeg bal t’a sẽn maanã yaa wẽng ye. A teka yam n kos sugri. Sẽn da pak a Davɩɩd n yɩɩd yaa yẽ ne Wẽnnaam zoodã. Rẽ n so t’a yeel woto: “Mam konga ne yãmba, yaa yãmb bala. . . . Mam Wẽnnaam, bɩ y maan sũur sẽn tar pʋ-peelem n kõ maam, la y leb n kõ maam yam sõma sẽn ka yuusd ye. . . . Lebs-y maam sũ-noog ning yãmb fãagrã sẽn kõtã n kogl maam ne yam sõma.” (Yɩɩl 51:3-6, 9-14) Yãmb me sã n wa kot a Zeova sugri, y pelgda y pʋg wa a Davɩɩd bɩ?

9 A Zeova basame t’a Davɩɩd yel-wẽnã biis nams-a a yõor tɛka. La a Davɩɩd sẽn tek yam n kos sugr ne a sũur fãa wã, a Zeova kõ-a-la sugri. (Karm-y Yɩɩl Sõamyã 32:5; Yɩɩl 51:17) Wẽnnaam sẽn tõe fãa wã mii ned tagsgo, la sẽn sɩngd to-to me tɩ ned wa maan yel-wẽnde. A pa yeel tɩ bʋ-kaoodbã segd n kɩtame tɩ b kʋ a Davɩɩd ne a Batseba wa sẽn zems a Moiiz tõogã sẽn wilg yoaadb sẽn segd ne sɩbgr ningã ye. A Zeova kaoa bʋʋdã a toore, n zoe b nimbãanega. (Maan. 20:10) A wa n yãka b biig a Salomo meng t’a lebg Israyɛll rĩma.—1 Kib. 22:9, 10.

10. a) Tõe tɩ bõe me la a Zeova tik n kõ a Davɩɩd sugrã? b) Ned sã n maan yel-wẽnde, bõe la a segd n maan n paam t’a Zeova kõ-a sugri?

10 Tõe tɩ bũmb a to a Zeova sẽn tik n zoe a Davɩɩd nimbãaneg yaa a Davɩɩd me sẽn da zoe a Sayull nimbãanegã. (1 Sãm. 24:5-8) Sɩd me, a Zezi wilgame t’a Zeova geta tõnd manesem sẽn yaa a soab ne d taabã, n yeel woto: “Da bʋ-y ned bʋʋd ye, tɩ Wẽnnaam da wa bʋ yãmb bʋʋd ye. Tɩ bõe, yãmb sẽn na n bʋ ned bʋʋd bũmb ningã, yãmb na n paama bʋ-kãnga. La ne makdg ning yãmb sẽn na n mak n kõ nebã, b na n mak n lebsa yãmb woto.” (Mat. 7:1, 2) D sẽn mi t’a Zeova kõt-d-la sugri, la t’a tõe n kõo ned sẽn maan yel-wẽn-kãsems wa yoob la nin-kʋʋr sugrã kengda d pɛlga. La yɩl n paam a sugri, d segd n kõta d taabã sugri. Sẽn paase, d sã n beege, d segd n vẽnega d yel-wẽndã n togs-a la d toeeme. Ned sẽn maan yel-wẽnd sã n tek yam n kot sugr ne a sũur fãa, a Zeova kõt-a-la “laafɩ,” rat n yeel t’a sõngd-a lame t’a yamã gãand bãane.—Karm-y Tʋʋm 3:19.

A MANASE MAANA YEL-WẼN-KÃSEMSE, LA A WA N TEKA YAM

11. Yel-wẽn-bʋs la rĩm a Manase maan-yã?

11 Biiblã kibar a to me n wilgd t’a Zeova yaa nimbãan-zoɛta. Yaa a Manase kibarã. Yɩɩ na maan yʋʋm 360 a Davɩɩd sẽn lebg Zida rĩmã poor la a Manase sɩng a naamã rɩɩbo. A rɩɩ naam yʋʋm 55, la a maana tʋʋm-wẽns wʋsg t’a Zeova sũur sãam ne-a. A maana tẽn-kug a Baal yĩnga, a “waooga ãdsã la a tũ-ba,” a rɩka a kamb n yõog bugum, la a kẽng bagb ne tɩɩm-dãmb nengẽ. “Yẽ beega Zusoabã wʋsgo, n kɩt tɩ b sũur yiki.”—2 Kib. 33:1-6.

12. Wãn to la a Manase lebs n bao a Zeova?

12 A Zeova wa n basame tɩ bɛɛb yõk a Manase n tall-a n kẽng Babilon n tɩ page. A Manase sẽn wa n be bãens roogã, tõe t’a tẽega a Moiiz sẽn da yeel Israyɛll nebã goam ninsã. A ra yeel-b-la woto: “Bũmb ning mam sẽn togs yãmbã sã n paam yãmb tɩ y namsdẽ, y tog n lebs n baoa y Wẽnnaam a Zeova la y sak a koɛɛgã.” (Tõo. 4:30, MN) A Manase lebs n baoa a Zeova. Wãn to la a maan dẽ? A “sika a meng wʋsgo,” n pʋʋs Wẽnnaam. (2 Kib. 33:12, 13) Biiblã pa wilg a sẽn yeel a pʋʋsgã pʋgẽ wã ye. La tõe tɩ wõnda a Davɩɩd goam nins sẽn be Yɩɩl Sõamyã 51 soabẽ wã. D sẽn mi bala, yaa t’a Manase toeema yam fasɩ.

13. Bõe yĩng t’a Zeova kõ a Manase sugri?

13 Bõe la a Zeova maan a Manase pʋʋsgã poore? A Zeova “leoka a pʋʋsgã la [a] kelg a kosgã.” A Manase rɩka a Davɩɩd naoore. A bãngame t’a sẽn maanã yaa wẽng wʋsgo, n tek yam n kos sugr ne a sũur fãa. Rẽ n so tɩ Wẽnnaam kõ-a sugri, n lebs-a Zerizalɛm a soolmẽ wã. “Woto, a Manase bãngame tɩ yaa [a Zeova] bal n yaa Wẽnnaam.” (2 Kib. 33:13) Kiba-kãngã me kengda d pɛlga, bala a wilgdame tɩ ned sẽn maan yel-wẽnd sã n teke, Wẽnnaam zoeta a nimbãaneg n kõ-a sugri.

A ZEOVA SUGRÃ TARA KOAK BƖ?

14. Bõe la a Zeova tikd n kõ ned yel-wẽnd sugri?

14 Tõnd sʋka, neb sẽn na n maan a Davɩɩd ne a Manase yel-wẽnã buud sõor paooda. La a Zeova sẽn kõ rĩm kãensã sugrã, d bãngame tɩ baa ned sẽn maan yel-wẽn-kãsems sã n tek yam, tõnd Wẽnnaamã sakd n kõ a soab sugri.

15. Bõe yĩng tɩ d tõe n yeel t’a Zeova sugrã kũun tũuda soaya?

15 La a Zeova sugrã kũun tũuda soaya. Tẽeg-y t’a Davɩɩd ne a Manase manesmã yɩɩ toor fasɩ ne Israyɛll la Zida neb nins sẽn yɩ kɩɩsdbã. A Davɩɩd sẽn wa n beegã, a Zeova tʋma a Natã a nengẽ, sẽn na yɩl t’a paam n tek yam n kos sugri. A Davɩɩd sɩd teka yam. A Manase me sẽn wa n tar zu-loeesã, a bãngame t’a segd n kosa sugr ne a sũur fãa. La baa a Zeova sẽn tʋm no-rɛɛsdb naoor wʋsg Israyɛll ne Zida nin-buiidã nengẽ wã, b pa tek yam ye. Rẽ n so t’a pa kõ-b sugrã. (Karm-y Nehemi 9:30.) Baa Israyɛll nebã sẽn wa n yi Babilon yembdã n lebg n wa wã, a Zeova ra ket n tʋmda no-rɛɛsdb wa maan-kʋʋd a Ɛsdras la a Malaki b nengẽ. Nin-buiidã sã n da tũud a Zeova noyã, b ra paamda barka.—Neh. 12:43-47.

16. a) Israyɛll nebã sẽn pa tek yam n kos b yel-wẽnã sugrã, baasa wãna? b) Bõe la Israyɛll buudã ned kam fãa ra tõe n paame?

16 A Zeova wa n pa le rat tɩ Israyɛll nebã ket n kʋʋd rũms maand ye. Rẽ n so t’a tʋm a Zezi tẽngã zug t’a wa ki tɩ yɩ maoong ãdem-biisã fãa yĩnga. (1 Zã 4:9, 10) A Zezi togsa gomd sẽn wilg t’a Ba wã sũur sãama ne Israyɛll nebã, n yeel woto: “Zerizalɛm, Zerizalɛm, sẽn kʋʋd Wẽnnaam no-rɛɛsdba, n lobd neb nins b sẽn tʋm fo nengẽ wã kuga! Naoor wʋsgo, mam da rat n tigma fo kambã wa no-yãang sẽn põgend a kamb a pɩgsẽ, la fo ka sak ye.” A paasame: “Gese, b na n basa fo roog ne foo zaalem.” (Mat. 23:37, 38) Woto rat n yeelame tɩ Wẽnnaam ra na n ledga Israyɛll nebã sẽn yaa buud sẽn maand yel-wẽn n pa tekdẽ wã ne buud a to. (Mat. 21:43; Gal. 6:16) La rẽ yĩnga Israyɛll buudã neb ra ket n tõe n paamame t’a Zeova zoe b nimbãaneg bɩ? N-ye. B ned ning fãa sẽn da na n tall tẽeb ne a Zeova la a tall tẽeb ne a Zezi Kirist kũumã sẽn yɩ maoongã tõe n paama sugri. Kũum vʋʋgrã sasa me, neb sẽn da ki n pa paam weer n tek yam la a Zeova na n kõ sugri.—Zã 5:28, 29; Tʋʋ. 24:15, MN.

WÃN TO LA D TÕE N DƖ A ZEOVA SUGRÃ YÕODO?

17, 18. Wãn to la d tõe n paam a Zeova sugri?

17 D sẽn mi t’a Zeova sakd n kõta sugrã segd n kɩtame tɩ d tall manesem bʋgo? Yaa vẽeneg tɩ d segd n dɩka a Davɩɩd ne a Manase togs-n-taare. D segd n ninga d yamẽ tɩ d yaa koangdba. D sã n wa beeg bɩ d tek yam n kos sugr ne d sũur fãa, la d kos a Zeova t’a sõng-d tɩ d yiis tʋl-wẽnsã d sũurẽ wã. (Yɩɩl 51:12) Sã n yaa yel-wẽn-kãseng la d maan-yã, d segd n togsa kãsem-dãmbã me tɩ b sõng-do. (Zak 5:14, 15) Baa d yel-wẽndã sẽn yaa to-to fãa, d sã n tẽeg a Zeova sẽn yeel a Moiiz bũmb ningã, kengda d raoodo. A yeela woto: “Mam . . . yaa Wẽnnaam sẽn yaa nimbãan-zoɛta, la bark kõata. Mam sũur ka yikd tao-tao ye, la mam nonglem yaa wʋsgo. La mam yaa sɩd soab sẽn maand nonglem hal tɩ ta zãmaan tusri, n kõt neb sugr b yel-wẽnã ne b kɩɩsgã la b kongrã fãa yĩnga.” A Zeova pa toeem ye.—Yik. 34:6, 7.

18 A ra pʋlma Israyɛll nebã tɩ b sã n tek yam n kos sugri, a na n basa b yel-wẽnã taale. A yeelame tɩ b yel-wẽnã sã n yaa “miuug” wa saag pag a mina-mina, a na n kɩtame tɩ b lebg pɛɛlg wa “lam-paalga.” (Karm-y Ezai 1:18.) Woto wã, wãn to la d tõe n dɩ a Zeova sugrã yõodo? D sã n dat t’a Zeova bas d beegr taale, d segd n wilgdame t’a sẽn yaa sugr soabã noom-d lame, la d tek yam n kos sugr me.

19. Bõe yell la d na n gom sõsg ning sẽn pʋgdã pʋgẽ?

19 Wãn to la d tõe n dɩk a Zeova togs-n-taar n kõt d taabã sugri? Ned sẽn maan yel-wẽn-kãseng sã n tek yam, wãn to la d tõe n kõ a soab sugri? Sõsg ning sẽn pʋgdã na n sõng-d lame tɩ d fees d menga, n ges d sẽn tõe n maneg n dɩk d Ba a Zeova sẽn yaa ‘sõng la a kõt sugrã’ togs-n-taar to-to.—Yɩɩl 86:5.

[Zãmsgã sogsgã]

[Foto seb-neng 26]

A Zeova sẽn yaa sugr kõtã yĩnga, a lebsa a Manase Zerizalɛm a soolmẽ wã