Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Mcivir u hen Tsombor​—⁠U Er Nan Ve Una Seer Maan Iyolo?

Mcivir u hen Tsombor​—⁠U Er Nan Ve Una Seer Maan Iyolo?

Ter ugen ken tar u Brazil kaa ér: “Ka se tume ityough lamen zum u se lu eren Mcivir u hen Tsombor aikighe la je, tugh mbu za kpa se fa ga, saa me kaa a tsombor wam mer kuma nahan.” Ter ugen ken tar u Japan di kaa ér wan na u nomso u kuman anyom pue fe ér shighe za ga, ka a soo ér mcivir u hen tsombor a de kur ga. Sha ci u nyi? Ter na kaa ér, “Ka i maa un iyol, shi i saan un iyol kpishi.”

Nahan kpa, ka mbayev cii i maan ve iyol a mcivir u hen tsombor ga, mbagenev je yô, doon ve ga kuaa. Kpa doon ve ga sha ci u nyi? Ter ugen ken tar u Togo kaa ér, “Gba u mcivir u Yehova una due or ishima ga.” Aluer a due or ishima yô, alaghga ka gbenda u i eren mcivir u hen tsombor la u ne ve, a dugh nan ishima ye. Icombor kpishi nenge ér mcivir u hen tsombor una fatyô u lun er Iyange i Memen i Yesaia ôr kwagh u i la nahan, ér “ka kwagh u saren.”—Yes. 58:13, 14.

Uter mba ve lu Mbakristu yô fa ér, shighe u i lu eren mcivir u hen tsombor yô, gba u hanma or nana tema kundu kundu ve, a maa nan iyol ye. Orgen u i yer un ér Ralf yô, ngu a ônov mbakasev utar, u nomso môm, a kaa ér ka vea eren mcivir u hen tsombor yô, i lu inja er ve tema mba lamen, mba henen a hen kwagh ga nahan. Ka mimi, ashighe agen yô, alaghga a taver u eren mcivir u hen tsombor sha gbenda u a maa hanma or iyol shi a kôr nan ken ishima yô. Ngô ugen kaa ér: “Ashighe agen ka i tumem iyol je m kera fatyô u eren mcivir u hen tsombor sha gbenda u a maa mbayev iyol er i sarem la ga.” U fatyô u nôngon a mtaver ne kpa?

DE EREN SHA GBENDA MÔM TSEEGH GA, KAREN IGBENDA KPOSO KPOSO

Ter ugen ken tar u Jamani, u a lu a ônov uhar yô kaa ér, “gba u se eren mcivir u hen tsombor sha gbenda môm tseegh ga.” Ngô ugen u lun a ônov uhar, u i yer un ér Natalia yô kaa ér, “kwagh u a hembe lun hange hange ken mcivir u hen tsombor wase yô, ka u karen igbenda kposo kposo.” Icombor kpishi ngi eren mcivir u hen tsombor sha igbenda kposo kposo. Ter ugen ken tar u Barazil, mba yer un ér Kelatôn. Ngu a ônov mba hian a hia uhar. A kaa ér, “kwagh la ka a na kwaghhenen a maa hanma or iyol, shi hanma or nan lu a ian i ôron kwagh shighe u se lu eren mcivir u hen tsombor yô. Aluer tsombor ngu a mbayev mba kiriki kua mba kaven ishigh kpaa yô, ua fatyô u paven shighe u henen kwagh la ker. Kwagh ne una wase mbamaren vea hemba nengen sha mbamgbe mba mbayev mba kiriki kua mba kaven ishigh kpaa. Shighe u mbamaren ve lu tsuan kwagh u tsombor ua hen, kua gbenda u a er mcivir u hen tsombor yô, vea fatyô u tsuan kwagh u una zua sha mgbe u hanma wanye hen tsombor yô, shi vea saa eren mcivir sha gbenda shon tseegh ga.

Ka nyi icombor igen i lu eren sha er a wase i u karen igbenda i henen kwagh kposo kposo? Mbagenev ka ve hii mcivir u hen tsombor sha u wan atsam a wuese Yehova. Orgen ken tar u Mexico, u i yer un ér Juan yô kaa ér, “icam ka i wase se u veren ishima sha kwagh u se lu henen la.” Tsombor na ka u tsua atsam a a zough sha kwagh u i gbe u a lam sha mi ken mcivir u hen tsombor aikighe la yô.

Tar u Sri Lanka

Icombor igen ngi er Bibilo imôngo, nahan mba hen tsombor ka ve tôô ati a ior kposo kposo, mba i ter kwagh ve ken avur a ve lu ôron la, nahan ve ôron mkaanem ma or u ve tee iti i nan la. Ter ugen ken tar u Japan, u a lu a ônov mba nomso uhar yô kaa ér: “Sha hiihii la wa taver se u ôron Bibilo sha imba gbenda ne.” Kpa gema saan ônov nav mba nomso mba uhar mbara iyol u nengen er maa mbamaren vev iyol u eren kwagh ne a ve imôngo yô. Icombor igen di ka i er iniumbe sha akaa a Bibilo i er yô. Ter ugen shin tar u South Africa, u a lu a ônov mba nomso uhar yô kaa ér, “ashighe kpishi se mbamaren ka sea nenge a kwagh u Bibilo i er la ga kpa, mbayev ve nenge a mi.”

Tar u South Africa

Gbenda ugen u eren mcivir u hen tsombor yô, ka u zuan ave sha kwagh u i gbe u a er yô, er u eren tso u Noa, shin u maan tempel u Solomon la nahan. Ka i maa mba hen tsombor iyol u keren gbenda u eren ambaakaa ne kpen kpen. U tesen ikyav yô, ken veghertar u Ashia la, wankwase ugen u lun anyom ataan yange nyôr mcivir u hen tsombor vea mbamaren nav kua ngô u ter na, sha palo ve. Ve lu eren kpande u eren anumbe a mi, sha kwagh u ijende i mishen i apostoli Paulu zende la. Icombor igen di ka i er ikpande i eren anumbe a mi ne sha akaa a i er ken takerada u Ekesodu la. Gumor ugen ken tar u Togo, u a lu anyom 19 yô, mba yer un ér Donald. A kaa ér, er se eren mcivir u hen tsombor sha igbenda kposo kposo yô, “hemba maan se iyol a mi shi kwagh la seer van tsombor wase a msaanyol kpaa.” Kwagh ugen kpa ngu u ú er ve mcivir u hen tsombor wou una hemba doon yôô?

Tar u Amerika

Ú VANDE WAN IYOL GA A WASE GA

Shin er u eren mcivir u hen tsombor sha igbenda kposo kposo la ngu a na mcivir u hen tsombor a maa iyol nahan kpa, saa hanma or nana vanden wan iyol sha mi ve nana zua a kwaghwan u wasen nan ye. Ashighe agen kwaghhenen ugen una due mbayev ishima, nahan gba u uter vea vanden gbidyen kwar tsembelee cii ve vea tsuan kwagh u tsombor u a hen la ye. Ter ugen kaa ér, “Ka mea vande wan iyol yô, hanma or nan kav kwagh u se hen la tsembelee.” Ter ugen ken tar u Jamani ka a vande pasen tsombor na kwagh u vea va hen ken atô u ukasua mba ken hemen la tsuaa. Ter ugen ken tar u Benin ngu a ônov mba kiriki ataratar. Ka una soo ér tsombor na u va nenge ma tser wase u DVD ken mcivir u hen tsombor yô, a vande ngeren mbampin mba sha kwagh u tser la nan hanma or. Sha kpôô yô, tsombor ka ua vande wan iyol sha mcivir u hen tsombor yô, kwaghhenen la a hemba doon.

Tsombor ka ua vande fan kwagh u a va hen ken mcivir u hen tsombor yô, ken kasua la cii, i lu kwagh shon mba hen tsombor la ve lamen sha mi ye, nahan i hemba maan ve iyol u nyôron mcivir u hen tsombor. Ka a na hanma or hen tsombor asaimenti yô, nan tôô ér ka mcivir u hen tsombor u nan.

EREN MCIVIR U HEN TSOMBOR KEN HANMA KASUA

Icombor kpishi, ka i taver i u eren mcivir u hen tsombor ken hanma kasua.

Uter kpishi ka i gba u vea er tom shighe gôgônan ve, vea nenge sha icombor ve ye. U tesen ikyav yô, ter ugen ken tar u Mexico ka a yar tom sha ahwa ataratar pepe, a va kurun ahwa anigheni tugh. Heela tseegh ga, alaghga shighe ugen a gba u una yem a Mcivir u hen Tsombor na la sha iyange igen ken kasua la, sha er una er tom ugen ken tiônnongo yô.

Nahan kpa, gba u se kange ishima se eren mcivir u hen tsombor hanma kasua cii. Anwankwase ugen ken tar u Togo, u lun anyom 11, u i yer un ér Loisi yô pase er tsombor na u kange ishima sha kwagh u mcivir u hen tsombor yô. A kaa ér: “shin er ashighe agen ka i gba u se hii mcivir u hen tsombor wase fele ga, sha ci u kwagh ugen va due sha iyange shon kpoo nahan kpa, hanma kasua yô, ka se er keng.” Ka kwagh u a ne ve icombor igen i ver shighe u mcivir u hen tsombor ken mhii u hanma kasua je la. Sha nahan yô, ka ia va tagher a kwagh ugen kpoo kpa, i er mcivir u hen tsombor sha iyange igen ken kasua la.

Er i yer kwaghhenen ne ér “mcivir u hen tsombor” nahan, ka gbenda ugen u se civir Yehova yô. Sha nahan yô, hanma or u hen tsombor wou nana ‘gema ityumbujôôv i nan nana naan’ Yehova ‘nagh sha mi, sha ityough ki anomabua’ ken hanma kasua. (Hos. 14:2) Shi mcivir u hen tsombor a lu shighe u saan hanma or u hen tsombor cii iyol, sha ci u “iember i ne ember TER la ka agee a en je.”—Neh. 8:9, 10.