1, 2. a) Berätta en erfarenhet som visar hur viktigt det är att ställa bra frågor. (Se bilden här ovan.) b) Varför behöver vi inte vara rädda för ämnen som kan kännas svåra?

FÖR några år sedan pratade en syster med sin man om Bibeln. Han var inte ett Jehovas vittne men hade tidigare tillhört en kyrka, där han inte varit särskilt engagerad. Under samtalet sa han att han trodde på treenigheten. Systern anade att han kanske inte riktigt förstod vad treenighetsläran gick ut på, så hon frågade försiktigt: ”Tror du att Gud är Gud, att Jesus är Gud och att den heliga anden är Gud, men att det ändå inte finns tre Gudar, utan bara en?” Hennes man blev förvånad och sa: ”Nej, det tror jag inte!” Sedan hade de ett livligt samtal om vem Gud egentligen är.

² Det här visar hur viktigt det är att ställa taktfulla och genomtänkta frågor. Det visar också något annat viktigt: Vi behöver inte vara rädda för ämnen som kan kännas svåra, som treenigheten, helvetet eller frågan om det finns en Skapare. Om vi förlitar oss på Jehova och på den utbildning han ger kan vi ofta svara på ett övertygande sätt som kan nå hjärtat på dem som lyssnar. (Kol. 4:6) Vi ska nu se hur erfarna  förkunnare gör när de pratar om sådana här ämnen. Vi ska se hur man kan 1) ställa frågor som får andra att öppna sig, 2) resonera kring vad Bibeln säger och 3) använda illustrationer som hjälper andra att fatta tanken.

3, 4. Varför är det viktigt att använda frågor för att förstå vad en person tror? Ge ett exempel.

³ Frågor kan hjälpa oss att förstå vad en person tror. Varför är det viktigt? ”När någon svarar innan han har hört vad saken gäller, är det dårskap från hans sida och en förödmjukelse”, sägs det i Ordspråksboken 18:13. Ja, innan vi kastar oss in i en diskussion om Bibelns syn på ett visst ämne är det bra att ta reda på vad den vi pratar med egentligen tror. Annars kanske vi lägger en massa tid på att motbevisa något som den andre aldrig har trott på. (1 Kor. 9:26)

⁴ Vi tänker oss att vi pratar om helvetet med någon. Det är inte alla som tror att helvetet är en plats där människor plågas i eld. Många tror att det handlar om att vara avskild från Gud. Därför skulle vi kunna säga något i den här stilen: ”Det finns många uppfattningar om vad helvetet är. Får jag fråga vad du tror?” När vi har hört personens svar har vi en bättre utgångspunkt för att hjälpa honom eller henne att förstå vad Bibeln säger.

5. Hur kan frågor hjälpa oss att förstå varför en person tror på ett visst sätt?

⁵ Taktfulla frågor kan också hjälpa oss att förstå varför någon tror på ett visst sätt. Vi kanske träffar någon som säger att han inte tror på Gud. Man skulle lätt kunna ta för givet att han är påverkad av evolutionsteorin. (Ps. 10:4) Men en del har tappat tron på Gud på grund av det lidande de har upplevt eller sett andra gå igenom. De kanske har svårt att få tanken på en kärleksfull Gud att gå ihop med allt lidande. När någon säger att han inte tror på Gud skulle vi därför kunna fråga: ”Har du alltid känt så?” Om svaret blir nej kan vi fråga om det är något särskilt som har fått honom att börja tvivla. Svaret kan hjälpa oss att förstå hur vi bäst kan ge andlig hjälp. (Läs Ordspråksboken 20:5.)

6. Vad ska vi göra när vi har ställt en fråga?

⁶ När vi har ställt en fråga måste vi lyssna på svaret och visa att vi respekterar personens känslor. Någon kanske säger att han har börjat tvivla på Guds existens därför att han har varit med om något tragiskt. Innan vi börjar lägga fram bevis för att Gud finns behöver vi visa medkänsla och framhålla att det inte är fel att undra varför vi får lida. (Hab. 1:2, 3) Om vi är tålmodiga och kärleksfulla kanske han vill veta mer. *

7. Vad är avgörande när vi använder Bibeln i tjänsten?

⁷ Vi ska nu se närmare på hur man kan resonera utifrån bibelställen. Bibeln är vårt främsta redskap i tjänsten. Den gör att en förkunnare kan vara ”fullt duglig, fullständigt rustad för alla slags goda gärningar”. (2 Tim. 3:16, 17) Det avgörande är inte hur många bibelställen vi läser, utan hur vi resonerar kring dem och hur vi förklarar dem. (Läs Apostlagärningarna 17:2, 3.) Vi kan tänka oss in i tre olika situationer.

8, 9. a) Hur skulle vi kunna resonera med någon som tror att Jesus är jämlik Gud? b) Har du använt något annat resonemang som har fungerat bra?

 ⁸ Scenario 1: Vi träffar någon som tror att Jesus är jämlik Gud. Vilka bibelställen skulle vi kunna använda? Vi kanske läser Johannes 6:38, där Jesus säger: ”Jag har kommit ner från himlen, inte för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig.” När vi har läst den versen skulle vi kunna fråga: ”Om Jesus är Gud, vem sände honom då från himlen till jorden? Borde inte den som gjorde det vara större än Jesus? Den som sänder någon brukar ju ha en högre position än den som blir sänd.”

⁹ Vi skulle kunna resonera på ett liknande sätt om vi läser Filipperna 2:9, där aposteln Paulus beskriver vad Gud gjorde efter att Jesus hade dött och blivit uppväckt. Där står det: ”Gud [upphöjde] honom också till en högre ställning och gav honom i sin ynnest det namn som är över alla andra namn.” För att hjälpa den besökte att dra slutsatser av den här versen skulle vi kunna fråga: ”Om Jesus var jämlik Gud innan han dog och Gud sedan upphöjde honom till en högre ställning, skulle då inte Jesus vara större än Gud? Men hur skulle någon kunna vara det?” Om den vi pratar med respekterar Bibeln och är uppriktig kan ett sådant resonemang få honom att vilja veta mer. (Apg. 17:11)

10. a) Hur skulle vi kunna resonera med någon som tror på ett brinnande helvete? b) Har du använt något annat resonemang som har fungerat bra?

¹⁰ Scenario 2: En djupt troende person har svårt att acceptera att onda människor inte ska plågas för evigt i eld. Den som tror på helvetet kanske i första hand är intresserad av att de onda ska få betala för det de gjort. Hur skulle vi kunna resonera med någon som känner så? Först och främst kan vi försäkra honom om att de onda kommer att straffas. (2 Thess. 1:9) Sedan skulle vi kunna låta honom läsa 1 Moseboken 2:16, 17, som visar att straffet för synd är död. Vi skulle kunna förklara att Adams synd ledde till att alla människor har fötts som syndare. (Rom. 5:12) Men vi kan framhålla att Gud inte sa något om helvetet. Sedan skulle vi kunna fråga: ”Hade det inte varit rättvist av Gud att varna Adam och Eva för helvetet ifall de riskerade att hamna där?” Sedan skulle vi kunna läsa 1 Moseboken 3:19. Där får Adam sin dom, men det sägs inget om en helveteseld. I stället fick Adam  veta att han skulle återvända till stoft. Vi skulle kunna fråga: ”Hade det varit rättvist av Gud att säga till Adam att han skulle bli till stoft igen om han egentligen skulle komma till helvetet?” Om den besökte är uppriktig kan en sådan fråga få honom att stanna upp och tänka till.

11. a) Hur skulle vi kunna resonera med någon som tror att alla goda människor kommer till himlen? b) Har du använt något annat resonemang som har fungerat bra?

¹¹ Scenario 3: Vi träffar någon som tror att alla goda kommer till himlen. En sådan uppfattning kan lätt påverka hur en person tolkar Bibeln. Vi tänker oss att vi läser Uppenbarelseboken 21:4. (Läs.) Den besökte kanske tar för givet att det är livet i himlen som beskrivs där. Hur skulle vi kunna resonera med honom? I stället för att läsa kompletterande bibelverser skulle vi kunna koncentrera oss på en detalj i den versen. Det står bland annat: ”Döden skall inte finnas mer.” Vi skulle kunna fråga: ”Men om det står att något inte ska finnas mer, så måste det väl ha funnits tidigare?” Den besökte håller säkert med. Sedan kan vi säga att det aldrig har funnits någon död i himlen, det är bara här på jorden som människor dör. Därför är det logiskt att Uppenbarelseboken 21:4 handlar om framtiden här på jorden. (Ps. 37:29)

12. Varför använde Jesus liknelser?

¹² Jesus använde inte bara frågor utan även liknelser när han undervisade. (Läs Matteus 13:34, 35.) Liknelserna avslöjade vad de som lyssnade på honom hade i sitt hjärta. (Matt. 13:10–15) De gjorde också att hans undervisning blev tilltalande och lätt att komma ihåg. Hur kan vi efterlikna honom?

13. Hur skulle vi kunna illustrera att Gud är större än Jesus?

¹³ Det är oftast bäst med enkla illustrationer. När vi vill förklara att Gud är större än Jesus kanske vi kan nämna att både Gud och Jesus använde uttryck hämtade från vår vardag för att beskriva förhållandet mellan dem. Gud kallade Jesus för sin son, och Jesus kallade Gud för sin far. (Luk. 3:21, 22; Joh. 14:28) Sedan kan vi fråga: ”Om du skulle använda en familj för att förklara att två människor är helt jämlika, vilka i familjen skulle du då ta som exempel? Far och son? Eller finns det något annat som skulle passa bättre?” Den besökte kanske nämner syskon, eller till och med tvillingar. I så fall kan vi säga att det känns som en väldigt naturlig jämförelse. Sedan skulle vi kunna säga: ”Om du och jag kommer på det exemplet så lätt, så borde ju Jesus också ha gjort det. Men han valde att säga att Gud var hans far och visade alltså att Gud var äldre och hade större auktoritet.”

14. Vilken illustration visar att det är ologiskt att Gud skulle låta Djävulen plåga människor i ett helvete?

¹⁴ Vi kan ta ett annat exempel. En del tror att Djävulen styr över helvetet. Men en illustration kan hjälpa dem att förstå hur ologiskt det skulle vara om Gud lät Djävulen plåga människor i ett helvete. Vi skulle kunna säga så här: ”Tänk dig att du har ett barn som börjar bete sig väldigt illa. Vad skulle du göra?” Den besökte svarar antagligen att han skulle försöka prata med sitt barn. Han skulle säkert göra allt han kunde för att försöka hjälpa barnet att ändra sig. (Ords. 22:15) Sedan kan vi fråga vad han skulle göra om barnet var helt oemottagligt  och vägrade ta emot hjälp. De flesta skulle nog säga att man till slut måste låta barnet ta konsekvenserna av sitt handlande. Sedan skulle vi kunna fråga: ”Men tänk om du fick reda på att ditt barn hade påverkats av en kriminell person och att det var därför det hade gått snett för honom?” I en sådan situation skulle det ju vara helt naturligt att bli upprörd och arg. För att hjälpa den besökte att dra rätt slutsats skulle vi kunna fråga: ”När du vet att en ondskefull person ligger bakom ditt barns beteende, skulle du då be den personen att straffa ditt barn?” Svaret är naturligtvis nej. Det är alltså tydligt att Gud aldrig skulle be Djävulen straffa just de personer som har påverkats av Djävulen till att göra onda saker.

15, 16. a) Varför kan vi inte förvänta oss att alla vi förkunnar för ska ta emot budskapet? b) Hur är det om vi inte tycker att vi har någon naturlig fallenhet för att undervisa? (Se också rutan ”Artiklar som hjälper oss att ge svar”.)

¹⁵ Vi förstår naturligtvis att inte alla kommer att ta emot budskapet när vi predikar. (Matt. 10:11–14) Så skulle det vara även om vi alltid ställde de rätta frågorna, använde det bästa resonemanget och kom på de smartaste illustrationerna. Det var ju trots allt inte så många som tog till sig av Jesus undervisning, och då var han ändå den störste lärare som någonsin funnits här på jorden. (Joh. 6:66; 7:45–48)

¹⁶ Hur är det om vi inte tycker att vi har någon naturlig fallenhet för att undervisa? Vi kan ändå uträtta mycket i tjänsten. (Läs Apostlagärningarna 4:13.) Bibeln försäkrar oss om att alla som är ”rätt sinnade för evigt liv” ska ta emot de goda nyheterna. (Apg. 13:48) Därför vill vi vara balanserade. Vi vill göra vad vi kan för att bli bättre på att undervisa, men vi behöver inte bli modfällda när de vi pratar med inte tar emot sanningen. Om vi förlitar oss på Jehova och den utbildning han ger kommer vi att utvecklas, och det blir till nytta både för oss själva och för dem som lyssnar på oss. (1 Tim. 4:16) Jehova kan hjälpa oss att förstå hur vi kan ”svara var och en”. I nästa artikel ska vi se hur den gyllene regeln kan hjälpa oss att nå människor i tjänsten.