1, 2. Hur kom det sig att många som lyssnade till Jesus undervisning inte förstod vad han menade?

EN PERSON kanske hör att någon pratar med honom och kanske till och med lägger märke till tonfallet. Men vad spelar det för roll om han inte förstår vad orden betyder? (1 Kor. 14:9) På liknande sätt var det tusentals som hörde det Jesus sa. Han talade dessutom till dem på ett språk de förstod. Men det var ändå inte alla som förstod innebörden i det han sa. Därför sa Jesus till dem: ”Hör på mig allesammans och sök fatta meningen.” (Mark. 7:14)

² Hur kom det sig att många inte förstod vad Jesus menade? En del hade förutfattade meningar eller fel motiv. Till dem sa Jesus: ”Skickligt sätter ni Guds bud åt sidan för att kunna behålla er tradition.” (Mark. 7:9) De försökte inte ens förstå det Jesus sa och hade ingen lust att ändra sitt sätt att leva och tänka. Deras öron kanske var öppna, men deras hjärtan var totalt stängda. (Läs Matteus 13:13–15.) Hur kan vi hålla våra hjärtan öppna så att vi kan få nytta av Jesus undervisning?

3. Varför kunde lärjungarna förstå vad Jesus menade?

³ Vi kan lära oss mycket av Jesus ödmjuka lärjungar. Han sa till dem: ”Lyckliga är era ögon, eftersom de ser, och era öron, eftersom de hör.” (Matt. 13:16) Hur kunde de förstå när andra inte gjorde det? För det första ansträngde de sig och ställde frågor för att ta reda på vad Jesus verkligen menade. (Matt. 13:36; Mark. 7:17) För det andra ville de lära sig mer och bygga vidare på sådant de redan var övertygade om. (Läs Matteus 13:11, 12.) Och för det tredje tillämpade de det de hade lärt sig, både i sina egna liv och när de försökte hjälpa andra. (Matt. 13:51, 52)

4. Vilka tre steg måste vi ta för att förstå Jesus liknelser?

⁴ Om vi vill förstå Jesus liknelser måste vi ta samma steg som hans lärjungar. För det första måste vi ta oss tid att studera och noga tänka på det han sa, göra efterforskningar och ställa frågor som hjälper oss att gå på djupet. Det gör att vi får kunskap. (Ords. 2:4, 5) För det andra måste vi fundera på hur det vi lärt oss passar ihop med det vi redan vet och se hur det påverkar oss personligen. Det hjälper oss att förstå. (Ords. 2:2, 3) Och för det tredje behöver vi använda det vi lärt oss. Då blir vi visa. (Ords. 2:6, 7)

5. Hur skulle du förklara skillnaden mellan att ha kunskap, att förstå och att vara vis?

⁵ Vad är det för skillnad mellan att ha kunskap, att förstå och att vara vis? Man skulle kunna förklara det så här: Tänk dig att du står mitt på en väg och en buss kommer körande mot dig. Till att börja med ser du att det är en buss, det är kunskap. Sedan inser du att om du står kvar där så kommer bussen att köra på dig, då har du förstått situationen. Alltså kastar du dig ur vägen, det är vist. Det är inte konstigt att Bibeln säger att vi måste ”värna om praktisk vishet”. Det är livsviktigt! (Ords. 3:21, 22; 1 Tim. 4:16)

6. Vilka fyra frågor kommer vi att ställa när vi går igenom sju av Jesus liknelser? (Se  rutan.)

⁶ I den här artikeln och i nästa ska vi gå igenom sju liknelser som Jesus använde. När vi gör det kommer vi att ställa följande frågor: Vad betyder liknelsen? (Det hjälper oss att få kunskap.) Varför använde Jesus den här liknelsen? (Det hjälper oss att förstå.) Hur kan vi använda det här för att hjälpa oss själva och andra? (Då kan vi bli visa.) Och slutligen, vad lär vi oss om Jehova och Jesus?

7. Vad betyder liknelsen om senapskornet?

⁷ (Läs Matteus 13:31, 32.) Vad betyder Jesus liknelse om senapskornet? Själva kornet representerar både budskapet om Guds rike och den kristna församlingen. Precis som senapskornet är ”det minsta av alla frön”, så var den kristna församlingen mycket liten när den bildades år 33 v.t. Men församlingen växte fort under de följande årtiondena tack vare predikoarbetet. Den ökade explosionsartat och blev långt större än någon hade kunnat ana. (Kol. 1:23) Jesus sa att ”himlens fåglar” skulle finna ”tillhåll bland dess grenar”. De här fåglarna representerar människor med rätt hjärteinställning som blir en del av  den kristna församlingen och får mat, skugga och skydd i andligt avseende. (Jämför Hesekiel 17:23.)

8. Varför använde Jesus liknelsen om senapskornet?

⁸ Varför använde Jesus den här liknelsen? Han liknade den enorma växtkraft som finns i ett senapskorn med att Guds rike har kraft att växa, ge beskydd och övervinna alla hinder. Sedan 1914 har den synliga delen av Jehovas organisation växt på ett makalöst sätt. (Jes. 60:22) De som tillhör den har fått ett fantastiskt andligt skydd. (Ords. 2:7; Jes. 32:1, 2) Det är tydligt att inget kan hindra församlingen från att växa. (Jes. 54:17)

9. a) Vad kan vi lära oss av liknelsen om senapskornet? b) Vad lär det här oss om Jehova och Jesus?

⁹ Vad kan vi lära oss av liknelsen om senapskornet? Vi kanske bor i ett område där det inte finns så många vittnen eller där vi tycker att det inte händer så mycket på distriktet. Det kan bli lättare att hålla ut om vi tänker på att ingenting kan stoppa Guds rike. När Edwin Skinner kom till Indien 1926 fanns det bara några få vittnen där. Det var ett svårt distrikt, och i början gick tillväxten väldigt långsamt. Men han fortsatte vittna och fick se hur budskapet övervann stora hinder. Nu finns det mer än 37 000 vittnen i Indien, och över 108 000 var med vid minneshögtiden 2013. Ett annat exempel på hur predikoverket har gått framåt är Zambia. Samma år som broder Skinner kom till Indien hade predikoverksamheten nått Zambia. Nu finns det över 170 000 förkunnare där, och 763 915 var med vid minneshögtiden 2013. Det betyder att var artonde invånare närvarade. Vilken fantastisk tillväxt!

10. Vad betyder liknelsen om surdegen?

¹⁰ (Läs Matteus 13:33.) Vad betyder liknelsen om surdegen? Den här liknelsen  handlar om budskapet om riket och hur det förändrar människors liv. Vetemjölet representerar människor över hela världen, och jäsningsprocessen illustrerar hur budskapet sprids genom predikoarbetet. När senapskornet gror och börjar växa ser man det tydligt, men surdegens spridning ser man inte alls i början. Resultaten syns först efter ett tag.

11. Varför använde Jesus liknelsen om surdegen?

¹¹ Varför använde Jesus den här liknelsen? Han ville visa att budskapet om riket har förmåga att nå ”jordens mest avlägsna del” och förändra människor. (Apg. 1:8) Förändringarna som budskapet medför kan ligga under ytan, en del kanske inte ens märks i början. Men de finns där! Och det handlar inte bara om siffror och rapporter, utan också om att de som tar emot det här kraftfulla budskapet förändrar sin personlighet. (Rom. 12:2; Ef. 4:22, 23)

12, 13. Ge exempel på hur predikoarbetet har spritts på det sätt som liknelsen om surdegen beskriver.

¹² Ofta ser vi resultaten av predikoarbetet flera år senare. Två beteliter, Franz och Margit, fick uppleva det. 1982 tjänade de på avdelningskontoret i Brasilien och gick i tjänsten i en liten stad där de började studera med en kvinna och hennes fyra barn. Den äldste pojken, som bara var 12 år då, var mycket blyg och försökte ofta gömma sig innan studiet skulle börja. Så småningom fick Franz och Margit ett nytt förordnande och kunde därför inte fortsätta studiet. Men 25 år senare besökte de den här staden igen. Hur var situationen då? Där fanns en församling med 69 förkunnare, varav 13 pionjärer, och de hade sina möten i en ny Rikets sal. Vad hade hänt med den blyge pojken? Nu är han samordnare för äldstekretsen. På samma sätt som surdegen i Jesus liknelse hade budskapet växt och förändrat mångas liv – till Franz och Margits stora glädje.

¹³ Även i länder där vår verksamhet inte är lagligt erkänd har budskapet om riket kraft att förändra människor. Det är svårt att veta hur stor spridning predikoarbetet har i sådana länder, och vi blir ofta förvånade när vi hör om framgångarna. Tänk på Kuba. Predikoarbetet kom dit 1910, och broder Russell besökte landet 1913. Till en början gick det trögt, men hur är situationen där nu? Över 96 000 förkunnare sprider de goda nyheterna, och 229 726 kom till minneshögtiden 2013 – det är var fyrtioåttonde invånare på ön. Även i länder där predikoverket inte är förbjudet har sanningen ibland nått områden som vittnen på platsen trodde var oåtkomliga. * (Pred. 8:7; 11:5)

14, 15. a) Vilken personlig nytta kan vi ha av liknelsen om surdegen? b) Vad lär det här oss om Jehova och Jesus?

¹⁴ Vilken nytta kan vi ha av Jesus liknelse om surdegen? När vi begrundar vad Jesus liknelse betyder, förstår vi att vi inte behöver vara bekymrade över hur alla miljoner människor som  ännu inte hört de goda nyheterna ska nås. Jehova har allt under kontroll. Men vad är vår uppgift? Bibeln svarar på det: ”Så din säd om morgonen, och låt inte din hand vila innan kvällen kommer; ty du vet inte var detta får framgång, antingen här eller där, eller om båda delarna är lika bra.” (Pred. 11:6) Men vi får samtidigt inte glömma att be om att predikoarbetet ska gå framåt, speciellt i länder där vår verksamhet inte är tillåten. (Ef. 6:18–20)

¹⁵ Vi behöver heller inte känna oss ledsna om vi inte ser resultat av vårt arbete på en gång. Se aldrig ner på ”den ringa begynnelsens dag”. (Sak. 4:10) Slutresultatet kan bli mycket större och mer fantastiskt än vi någonsin kunnat tro. (Ps. 40:5; Sak. 4:7)

16. Vad betyder liknelsen om den resande köpmannen och liknelsen om den gömda skatten?

¹⁶ (Läs Matteus 13:44–46.) Vad betyder liknelsen om den resande köpmannen och liknelsen om den gömda skatten? På Jesus tid reste en del köpmän så långt som till Indiska oceanen för att få tag på de finaste pärlorna. Den resande köpmannen representerar uppriktiga människor som gör allt de kan för att fylla sitt andliga behov. Den värdefulla pärlan är en bild av den dyrbara sanningen om Guds rike. Köpmannen förstod hur värdefull pärlan var och sålde ”utan dröjsmål” allt han ägde för att kunna köpa den. Jesus talade också om en man som hittade en gömd skatt när han arbetade på en åker. Till skillnad från köpmannen så letade han inte efter skatten, men precis som köpmannen var han villig att sälja allt han hade för att få den.

17. Varför använde Jesus liknelserna om köpmannen och den gömda skatten?

¹⁷ Varför använde Jesus de här liknelserna? Han ville visa att människor kan upptäcka sanningen på olika sätt. En del människor letar efter den och anstränger sig verkligen för att hitta den. Andra får tag på sanningen trots att de inte letar efter den, kanske genom att någon vittnar för dem. Men även om det började på olika sätt hade de två männen i Jesus liknelser en sak gemensamt. De insåg värdet i det de hade funnit och var villiga att göra stora uppoffringar för att få tag på det.

18. a) Vilken nytta kan vi ha av de här två liknelserna? b) Vad lär det här oss om Jehova och Jesus?

¹⁸ Vilken nytta kan vi ha av de här liknelserna? (Matt. 6:19–21) Fråga dig själv: Har jag samma inställning som de här männen? Uppskattar jag sanningen lika mycket? Är jag beredd att göra uppoffringar för att få tag på den, eller låter jag mig distraheras av vardagsbekymmer? (Matt. 6:22–24, 33; Luk. 5:27, 28; Fil. 3:8) Om vi verkligen älskar sanningen kommer vi att göra allt för att den ska vara det viktigaste i livet.

19. Vad ska vi gå igenom i nästa artikel?

¹⁹ Hur kan vi visa att vi har förstått och tagit till oss av de här liknelserna om riket? Det gör vi genom att tillämpa det vi har lärt oss av dem, det räcker alltså inte med att bara veta vad de betyder. I nästa artikel ska vi gå igenom ytterligare tre liknelser och se vad vi kan lära oss av dem.