1, 2. a) Vilka liknelser berättade Jesus för sina nära vänner? (Se den inledande bilden.) b) Vad behöver vi känna till om liknelsen om fåren och getterna?

JESUS satt och talade med sina nära vänner Petrus, Andreas, Jakob och Johannes. Han hade precis berättat liknelserna om den trogne och omdömesgille slaven, om de tio jungfrurna och om talenterna, och nu avslutade han med ytterligare en liknelse. Han talade om en tid då ”Människosonen” skulle döma ”alla nationerna”. Det måste verkligen ha varit spännande för lärjungarna att få höra den här sista liknelsen. I den framhöll Jesus i första hand två grupper och beskrev dem som får och getter. Han nämnde också en viktig tredje grupp, som han kallade kungens ”bröder”. (Läs Matteus 25:31–46.)

² Jehovas folk har i många år fascinerats av den här liknelsen, och det av goda skäl eftersom den handlar om människors framtid. Jesus sa att fåren skulle få evigt liv men att getterna skulle dö utan att någonsin få uppstå. Så med tanke på att liv står på spel är det viktigt att vi förstår vad liknelsen betyder och sedan handlar därefter. I den här  artikeln ska vi därför se på följande frågor: Hur har Jehova successivt hjälpt oss att få en klarare förståelse av den här liknelsen? Hur hjälper den oss att förstå hur viktigt predikoarbetet är? Vilka har fått uppdraget att predika? Och varför är det så viktigt att vi nu är lojala mot ”kungen” och hans ”bröder”?

3, 4. a) Vad behöver vi veta för att förstå liknelsen om fåren och getterna? b) Hur förklarades liknelsen 1881 i Zion’s Watch Tower?

³ För att förstå liknelsen om fåren och getterna behöver vi ha tre grundläggande faktorer klara för oss: vilka de som nämns i liknelsen representerar, när domen avkunnas och varför människor döms som antingen får eller getter.

⁴ År 1881 sades det i Zion’s Watch Tower att ”Människosonen”, eller ”kungen”, är Jesus. Det förklarades också att kungens ”bröder” inte bara var de som skulle styra med Jesus i himlen, utan också alla som skulle leva på jorden – efter det att de uppnått fullkomlighet. Det sades att fåren skulle skiljas från getterna under Kristus tusenårsrike och att de som efterliknade Jehova och levde efter kärlekens lag skulle räknas som får.

5. Hur förstod Jehovas folk liknelsen på 1920-talet?

⁵ I början på 1920-talet hjälpte Jehova sitt folk att få en tydligare förståelse av den här liknelsen. I Vakt-Tornet för 15 februari 1924 konstaterades det återigen att ”Människosonen” är Jesus. Men med hjälp av olika bibelverser förklarades det sedan att Kristus bröder enbart var de som skulle styra tillsammans med honom i himlen och att fåren var de som hoppades få leva på jorden under det styret. När skulle fåren skiljas från getterna? I artikeln sades det att eftersom Kristus bröder skulle styra tillsammans med honom i himlen under de tusen åren, så kunde de under den tiden varken ”betjänas eller försummas av en jordisk klass”. Skiljandet av fåren och getterna skulle därför behöva ske medan Kristus bröder fortfarande var på jorden, innan de tusen åren började. Det sades också att det som gjorde att vissa klassades som får var att de erkände Jesus som sin herre och väntade och hoppades på en bättre tid under hans regering.

6. Hur justerades vår förståelse av liknelsen 1995?

⁶ Den här justerade förståelsen ledde till att Jehovas folk trodde att människor skulle dömas som får eller getter under hela avslutningen på tingens ordning. Man trodde att människor som lyssnade på budskapet om riket var får och att de som inte gjorde det var getter. Men i mitten på 90-talet justerades vår förståelse. I två artiklar i Vakttornet för 15 oktober 1995 behandlades likheterna mellan Jesus ord i Matteus 24:29–31 och Matteus 25:31, 32. (Läs.) * Vad var slutsatsen? I den första artikeln sades det: ”Avkunnandet av domen över fåren och getterna hör framtiden till.” Men när? ”Det kommer att ske efter det att den ’vedermöda’ som nämns i Matteus 24:29, 30 har brutit ut och Människosonen har kommit ’i sin härlighet’. ... Då, vid slutet för  hela den onda ordningen, kommer Jesus att sätta sig på domarsätet och avkunna och verkställa dom.”

7. Vilken tydlig förståelse har vi nu?

⁷ I dag har vi en tydlig förståelse av liknelsen om fåren och getterna. Vi vet vilka de som omnämns i liknelsen representerar. ”Människosonen” och ”kungen” är samma person: Jesus. Hans ”bröder” är smorda män och kvinnor som ska styra tillsammans med honom i himlen. (Rom. 8:16, 17) ”Fåren” och ”getterna” representerar människor i alla nationer som inte är smorda. När kommer domen att avkunnas? Den kommer att avkunnas mot slutet av den stora vedermödan, som ligger alldeles framför oss. Och vad är det som avgör om människor döms som får eller getter? Jo, hur de har behandlat de smorda som fortfarande finns kvar på jorden. Nu när slutet för den här gamla världsordningen är så nära är vi verkligen glada över att Jehova har hjälpt oss att förstå den här liknelsen och de andra liknelserna i Matteus 24:e och 25:e kapitel.

8, 9. Varför beskrivs fåren som ”rättfärdiga”?

⁸ Jesus säger inte uttryckligen något om predikoarbetet i liknelsen om fåren och getterna, så hur vet vi att det är det arbetet som betonas i liknelsen?

⁹ För det första måste vi komma ihåg att Jesus använder sig av just en liknelse. Han pratar inte om att skilja bokstavliga får från bokstavliga getter. Han menar inte heller att de som räknas som får personligen måste ha gett hans bröder mat och kläder, tagit hand om dem eller besökt dem i fängelse. Han beskriver i stället vilken inställning de bildliga fåren har till hans bröder. Jesus kallar fåren ”rättfärdiga” eftersom de ser de smorda som hans bröder och är lojala mot dem i de här kritiska sista dagarna. (Matt. 10:40–42; 25:40, 46; 2 Tim. 3:1–5)

10. Hur kan fåren understödja Kristus bröder?

¹⁰ För det andra kan vi tänka på sammanhanget. Jesus berättade liknelsen efter att ha talat om tecknet på sin närvaro och avslutningen på tingens ordning. (Matt. 24:3) Han hade beskrivit ett mycket speciellt inslag i tecknet; de goda nyheterna om kungariket skulle bli ”predikade på hela den bebodda jorden”. (Matt. 24:14) Och precis innan han talade om fåren och getterna hade han berättat liknelsen om talenterna. Som vi såg i förra artikeln berättade han den liknelsen för att betona för sina smorda lärjungar, sina ”bröder”, att de måste anstränga sig hårt i predikoarbetet. Men eftersom de smorda som är kvar på jorden under Jesus närvaro är så pass få, står de inför en enorm utmaning: att predika för ”alla nationerna” innan slutet kommer. Dessutom visar liknelsen om fåren och getterna att de smorda skulle få hjälp. Så bland det bästa fåren kan göra för att hjälpa Kristus bröder är att understödja predikoarbetet. Men räcker det med att de ger ekonomiskt och moraliskt stöd, eller behövs det något mer?

11. Vilken fråga skulle kunna uppstå, och varför det?

¹¹ I dag finns det omkring åtta miljoner lärjungar till Jesus, och de flesta är  inte smorda. Men det är ju de smorda som har fått talenterna av Jesus. (Matt. 25:14–18) Någon skulle därför kunna undra: Gäller verkligen uppdraget att predika även dem som inte är smorda med helig ande? Svaret är ja, och vi ska nu se på några av skälen till det.

12. Vad förstår vi av Jesus ord i Matteus 28:19, 20?

¹² Jesus gav alla sina lärjungar befallningen att predika. När Jesus hade blivit uppväckt uppmanade han sina efterföljare att göra lärjungar och att lära dem att hålla ”allt” som han hade befallt dem. De nya lärjungarna skulle därför i sin tur också lyda befallningen att predika. (Läs Matteus 28:19, 20.) Det är tydligt att vi alla måste predika, oavsett om vi hoppas få regera i himlen eller leva på jorden. (Apg. 10:42)

13. Vad hjälper Johannes syn oss att förstå?

¹³ Uppenbarelseboken visar att predikoarbetet skulle utföras både av de smorda och av andra. I en syn lät Jesus aposteln Johannes få se en ”brud”, som inbjöd människor att ”fritt ... ta av livets vatten”. Bruden är en bild av de 144 000 smorda som ska styra tillsammans med Jesus i himlen. (Upp. 14:1, 3; 22:17) Det symboliska vattnet representerar det Jehova gör för att befria mänskligheten från synd och död, och grunden för detta är Kristus lösenoffer. (Matt. 20:28; Joh. 3:16; 1 Joh. 4:9, 10) Läran om lösen är en central del i det budskap vi förkunnar, och de smorda tar ledningen i att undervisa människor om lösenanordningen och att hjälpa dem att förstå hur de kan få nytta av den. (1 Kor. 1:23) Men i synen ser Johannes andra, som inte tillhör  brudklassen, och även de uppmanas att säga: ”Kom!” De lyder den uppmaningen och inbjuder ytterligare andra att ta av livets vatten. Den här andra gruppen är de som har hoppet att få leva på jorden. Synen visar därför tydligt att alla som tar emot inbjudan att ”komma” har ansvaret att predika.

14. Vad innefattas i att lyda ”Kristi lag”?

¹⁴ Alla som är under ”Kristi lag” måste predika. (Gal. 6:2) Jehova har inte dubbla måttstockar. Han sa till exempel till israeliterna: ”En och samma lag skall gälla för den infödde och för den bofaste främlingen som bor som främling mitt ibland er.” (2 Mos. 12:49; 3 Mos. 24:22) De kristna står inte under den mosaiska lagen. Men oavsett om vi tillhör de smorda eller inte, är vi alla underställda ”Kristi lag”. Den lagen innefattar allt som Jesus lärde, inte minst den viktiga befallningen att visa kärlek. (Joh. 13:35; Jak. 2:8) Och ett av de bästa sätten att visa att vi älskar Jehova, Jesus och våra medmänniskor är att predika de goda nyheterna om Guds rike. (Joh. 15:10; Apg. 1:8)

15. Varför kan vi säga att Jesus har befallt alla sina lärjungar att predika?

¹⁵ Det Jesus sa till några få kan gälla många fler. Jesus slöt ett ”förbund ... om ett kungarike” med elva av sina lärjungar, men i själva verket ingår alla de 144 000 i det förbundet. (Luk. 22:29, 30; Upp. 5:10; 7:4–8) Och efter Jesus uppståndelse var det relativt få av hans lärjungar som uttryckligen fick höra hans ”order om att predika”. (Apg. 10:40–42; 1 Kor. 15:6) Men alla hans trogna lärjungar i det första århundradet förstod att befallningen gällde dem också. (Apg. 8:4; 1 Petr. 1:8) Det är likadant i dag. Vi är nu över 8 miljoner förkunnare, och även om Jesus inte personligen har uppmanat var och en av oss att predika, inser vi ändå att det är vårt ansvar att göra det. Vi visar då att vi verkligen tror på honom. (Jak. 2:18)

16–18. Hur kan vi lojalt stödja Kristus bröder, och varför är det så viktigt att vi gör det nu?

¹⁶ Satan för nu krig mot de kvarvarande av Kristus smorda bröder på jorden, och ju kortare hans ”tidsfrist” blir, desto intensivare blir hans angrepp. (Upp. 12:9, 12, 17) Trots att de smorda får utstå hårda prövningar tar de ledningen i den största predikokampanjen i historien. Det är uppenbart att Jesus är med dem och vägleder dem. (Matt. 28:20)

¹⁷ Vi ser det som en förmån att få understödja Kristus bröder genom att predika. Men vi ger också vårt stöd på andra sätt, till exempel genom att bidra ekonomiskt och hjälpa till att bygga Rikets salar, sammankomsthallar och avdelningskontor. Och vi följer lojalt den vägledning vi får av de bröder som ”den trogne och omdömesgille slaven” har förordnat till att ta ledningen. (Matt. 24:45–47; Hebr. 13:17)

¹⁸ Snart kommer änglarna att släppa lös tillintetgörelsens vindar i den stora vedermödan. Det kommer att ske efter det att alla de kvarvarande av Kristus bröder på jorden har fått sitt slutliga sigill. (Upp. 7:1–3) Och innan Harmageddon bryter ut kommer de smorda att tas till himlen. (Matt. 13:41–43) Nu är det därför hög tid för dem som vill bli godkända och räknade till fåren att lojalt stödja Kristus bröder.