Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Nyan Saswar Iso Sisasyar Snonggaku Oso Bur Sidang

Nyan Saswar Iso Sisasyar Snonggaku Oso Bur Sidang

JULIAN iwasen bo doḇe, ”Fafisu siwasya kafkofenḇair roma yedi sisae i bur sidang anya, rya yabor yaḇerari, ima roma rak yedirya ma nufanamyae kaku; roi nayafakame nufrur kayam na. Ima roma ḇefrurpyum diri, ḇape yakara ḇaḇeri bo ifrur roi ḇeḇye ḇa kwar. Swa yedi ikanes ker, ma yafawi ḇa moḇsa yabuk sneprei ḇe i. Rya nu ḇe sinan ḇefrur pyum ḇa.”

Fafisu snonggaku Kristen oso sisae i bur sidang ine nafrur saneso kaku, mboi rosai ḇefnai fa fasasos ḇeradine nama nyan saswar diri? Rosai mnuk ḇeknam kaku ro Refo faro roi nane? Ma, rosai ḇefnai fa snonggaku oso bisa sisae i bur sidang ya?

ROI RISURU ḆEFNAI KAKU FA SNONGGAKU OSO SISAE I BUR SIDANG JEMAAT YA

Saksi Yahwe oso bisa sisae i bur sidang jemaat ya kukro roi ri suru suine. Oser ya, snonggaku Kristen ḇeḇebaptis kwar anine ifrur sasar ḇeba. Ḇesuru ya, imbror ro sasar ḇyena ḇa.

Yahwe dor ko ḇa fa kofrur roi nakam kuker nyan ḇemnis kaku, ḇape imarisen insama kawasa Ḇyesi siso farkankin Ḇyena ḇekur roi ḇesren na. Rupa ra, Yahwe dor ko fa kobinggwanbur sasar ḇeba raris fararur farḇuk famfnom, samsyom amfyanir, karawraw, dafdif faro snonggaku ḇese, mamun, ma spritisme.​—1 Kor. 6:​9, 10; Why. 21:8.

Kwara ido Yahwe farkankin besren Ḇyenane nsun ro swaruser ma bisa nakadaunwarek ko ke? Kokame komarisen kokenem kuker snonggaku ḇefasnai furpyum ma bisa kokyar si. Roi ḇeradine bisa kosmai na rofandu naek srar koḇansya. Ine bisa ndarirya kukro koḇeasas kwar ḇe Yahwe na kokenem imnis farkankin ro Allah Wos Ḇyena.

Imbape rariso kuker snonggaku Kristen ḇeḇebaptis kwar ifrur sasar snar ḇaḇeraryarḇa ḇyena? Allah manfamyan Ḇyesi ro fafisu iwara si kako sakna roi ḇeradirya, ḇape Yahwe pyampum si ḇeri ḇa. Imnis raris raja Daud i. Ifrur farḇuk ma ifrur aw fa myun snonggaku oso raryano, nabi Natan ikofenḇair ḇe i Yahwe ipyos sasar ḇyena kwar.​—2 Sam. 12:13.

Allah byuk ampun faro Daud i kukro imbror kaku ro sasar ḇyedi. (Mz. 32:​1-5) Rarirya kako, Allah manfamyan Ḇyesi ḇero baboine sya na sisae si bur sidang ya fyor simbror ro sasar sena ḇa ḇaido sifrur ker roi ḇeḇye ḇa na. (Kis. 3:​19; 26:20) Fyor penatua ḇeryur ro panitia pengadilan smam naek ḇaido srar ani imbror ro sasar ḇyena ḇa ido, snonggaku ani fandun fa sisae i bur sidang jemaat ya.

Randak ya imbude kokara snemuk sun fa sisae snonggaku oso bur sidang Kristen ya rya nfasnai saswar ya ḇa, ḇesyadi fyor snonggaku sisae ani ima snonggaku ḇefanam kaku kuker ko. Imbape, Allah Wos Ḇyena nakofenḇair ḇe ko fasasos ine ima nyan saswar diri.

FAINDA KOSMAI NA

Yesus fyasnaiḇair snar ”Allah fawawi Ḇyena nfasna napnapes ro fararur ḇyena”. (Mat. 11:19) Fainda ḇepyum naisya fyor snonggaku ḇembror ḇa ro sasar ḇyena sisae i bur sidang jemaat ya. Komam fainda ri kyor anskoine:

Sisasyar oso bur sidang nun sanandik faro snonsnon Yahwe. Snar kosyom Yahwe I, inja rari ma kenem koḇena fandun fa nfasnaiḇair koinema Yahwe manfamyan Ḇyesiko. (Yes. 43:10) Romawa oso roi ifrur na bisa nun snonsnon ḇepyum ḇaido ḇeḇye ḇa faro sinan ḇyesuya. Rarirya kako, rari ḇepyum ḇaido ḇeḇye ḇa kofasnaina bisa nun sanandik ḇaido anonef faro snonsnon Yahwe Ḇyeja. Allah snonsnon Ḇyeja nari sisandik I fyor kawasa ḇepake snonsnon ani sikenem imnis raris Yahwe farkanin Ḇyena. Ine imnis raris Yehezkiel fafisu ḇyedi. Ro swaf anya, er ḇero ris sedi sap snonsnon Yahwe fa sbuki sawos snonggaku Yahudi sya.​—Yeh. 36:19-23.

Kona kenem ḇeḇye ḇa ido nari sanonef snonsnon Yahwe. Manwawan Petrus byuk wos anun faro snonggaku Kristen sya, ”Mko kenem imnis romawa ḇeḇeuser ma mkoso awer rmomen nafsu ro ḇeponiwara rofyor ḇaḇefawawi ḇa mkoḇena, ḇape kankenem mkoḇena kam nasren imnis raris Yesus Kristus saranden ḇyedi, ḇeyor mko kwar ani kada, snar sfas ro Refo radine: Mkosren snar aya ine yasren.” (1 Ptr. 1:14-16) Kenem koḇena nasren ido nari nun sanandik faro Allah snonsnon Ḇyedi.

Rofyor Saksi Yahwe oso ifrur roi ḇeḇye ḇa, fasaw ke roḇa nari bati ma karyer ḇyesi na sifawi. Inja, fasasos fa sisae snonggaku ḇefrur sasar bur sidang ine nfasnai Yahwe kawasa Ḇyesi sna kenem ḇesren. Bisa sisren kukro siso akurfasnai ro Refo ya. Snon oso ryama dakso fananjur ro Balai Kerajaan ro Swiss doḇe, imarisen kaku fa dakḇe Saksi Yahwe oso. Eba ḇyedi sisae i bur sidang kukro ifrur fararur farḇuk famfnom. Ikofen imarisen dakfanjur kayam kuker organisasi ”ḇemam monda ḇa kenem ḇeḇye ḇa na naisya pdef”.

Sisaebur ḇefrur sasar bur sidang nafrur fa sidang ya isren pdef. Manwawan Paulus ḇyuk swarapepen faro snonggaku Kristen ro Korintus sya ḇekur roi ḇeḇye ḇa nari sismai na fyor smam monda bo snonggaku ḇefrur sasar ḇeba isya rofandu si kaker. Ḇyukimnis awyae ḇeḇyeḇa ine imnis ra mur ḇefrur mnir tepong na. Doḇe, ”Mur kermkun ifrur fa terigu amek nakam napisen!” Muraido, byuk wos anun ḇe si, ”Mkopampum snonkaku ḇeḇarḇorsya rofandu mko.”​—1 Kor. 5:6, 11-13.

Rya, ”snonkaku ḇeḇarḇor” Paulus dap anya ifrur sasar ḇeba ḇeyokef ḇa. Ḇesyadi, ḇero sidang smam roi ifrur na. (1 Kor. 5:1, 2) Sasar ḇeba ḇefrur ayin anya isya pdef ido, snonggaku Kristen ḇesesya bisa sakso farari roi ḇeḇye ḇa snonggaku ḇero kota Korintus sifrur ker na. Inja, smam na monda ido, nari nafrur fa naek srar ḇero sidang sesyowi Allah farkankin Ḇyena ḇa. (Pkh. 8:1) Oso wer ido, imnis ra karui ḇero soren ya ḇaḇdi bisa ifrur fa way na namḇrur, rarya kako ḇefrur sasar ḇemewer ḇemror ḇa ani bisa dawyae naek srar ḇesesya ro sidang yadori.​—Yud. 4, 12.

Fyor sisae ḇefrur sasar ani bur sidang ido na nafrur fa fyawi kaku sasar ḇyena. Fafisu oso Yesus fyawar ḇekur romawa babo oso ḇebur rum kmari ḇyedi ma ifnak famfnom warisan ḇyena ma ikenem naḇye ḇa kaku. Roma ani fyarkor ro roi ḇeḇye ḇa ismai na snar ikenem binggwan kmari ima roi ḇeḇye ḇa kaku. Roma ḇembror ani insape ifawi kaku sasar ḇyena, imbror ma ibur kaber. (Luk. 15:11-24) Kmari ḇesawarwar ani imarisen kaku myam roma ḇyedine fyadwer kenem ḇyena kwar. Roi Yesus fyawar nane nafnoḇek ko fa kofawi moḇsa Yahwe sneḇaḇir ḇyena rai. Yahwe byuk kakyar ḇe ko, ”Faro Aya Allah ḇekenem, Yamarisen ḇa marmar ro snonggaku ḇeḇarḇor sya. Yamarisen fyor snonggaku ḇeḇarḇor sya sfadwer kenem sena ma sikenem pdef.”​—Yeh. 33:11.

Rarirya kako, snonggaku sisae si bur sidang ya imbude na simander kaku fa skaḇer wer kukro bisa sḇebati kaber kuker naek srar sesya. Roi ḇepyum ḇa sismai na snar sasar sena ma payamyum fyor sfanam kaker kuker Yahwe I ma kawasa Ḇyesya nari nafnoḇek si fa sfawi kaku sasar sifrur na.

Saswar ma farmku suma roi ḇefandun kaku insama kosmai bon ḇepyum. Daud manḇefas Mazmur ikofen, ”Snonggaku ḇenapes myun aya ido, ima fyasnai saswar beba ḇyena; fyor byuk wos sonek ido, ima imnis ra mani faro bukor yedi.” (Mz. 141:5) Komampan sararḇer ine: Kokarapan kada ḇeyek bon oso imor fafaya ḇa ro swaf moḇ ya ipnunek ma salju na nado. Ismai roi sor ḇe hipotermia ḇaido samsam ro ḇaken ḇyena nado snar panaknuk ya, roi ine nafrur fa imar anenef ya. Ḇape denef ido, nari imar. Fyor iwaf snonggaku nari ḇefnoḇek i, bati ḇyedi na byaser ker i insama denef awer. Ine nari nafrur duf kaku, ḇape roi bati ḇyedi ine ifrur ya bisa nun baḇye ḇe i. Rarirya kako, Daud ikofen kaku snonggaku ḇenapes imbude fyandun wos sonek ḇepakrek kaku ḇape ine faro payamyum ḇyena.

Fyorno ido, sisaebur snonggaku ḇefrur sasar ya bur sidang nama roi ḇepakrek kaku fandun fa ismai na. Taun ri samfur raposa, Julian roma ḇyedi ḇeḇeyap ro randak anya, kyaḇer ḇe sidang ma duffarmyan ḇe penatua. Ikofen, ”Sisasyar aya bur sidang snar kenem ḇebye ḇa ayena. Yakara disiplin yasmai anna nasrow kaku ḇe aya.”​—Ibr. 12:7-11.

NYAN ḆEFASNAI SASWAR FARO SNONGGAKU SISASYAR BUR SIDANG

Sisaebur snonggaku oso bur sidang ima roi ḇefrur saneso kaku, ḇape bisa kosambraḇ kaḇer. Kokame kona syowi ḇeba fa kosaramper fasasos ine insama ḇefrur sasar ani imbror.

Fasasos sifrur na fa sifnoḇek ḇefrur sasar oso fa kyaḇer ḇe Yahwe I

Penatua siso nari ḇekofenḇair kafkofenḇair ḇekur snonggaku sisaebur sidang ani. Kakuḇae, ine napyan ḇe si ḇa, ḇape fandun kaku fa siso Yahwe rari Ḇyena isoine saswar ya. Fyor sikofenḇair ḇe naek ḇaido srar oso nari sisasyar bur sidang ani, penatua sya na sikofen pyum nyan ya insama kyaber wer ḇe sidang yadori. Penatua sya na srama smamfar snonggaku sepecat kwar ansi. Ḇape, ine faro snonggaku ḇefasnai marandor sena kwar, srama sikofen ḇe si moḇ sariso insama skaḇer ḇe Yahwe I. *

Ḇero kina siswar sidang ma snonggaku sisae si bur sidang ya kuker sesyowi snemuk sun nane. Julian doḇe, ”Ima roma yedi kaker, bape nyan kenem ḇyena iso ḇefrur fa nggoḇeoser kuker i ḇa.”

Naek srar ḇero sidang syakam sfasnai saswar Kristen kuker sḇebati ma sawos kuker snonggaku sisaebur sidang ani wer ḇa. (1 Kor. 5:​11; 2 Yoh. 10, 11) Rarirya sfasnai sisaramper penatua Yahwe ikyar sya fa sbuk disiplin. Oso wer ido, fandun fa sfasnai siswar ma sisaramper kina ro snonggaku sisasyarbur sidang ani kukro na sekandera kaku. Simewer kina ani sḇaḇir naek srar sya sbinggwanbur si.​—Rm. 12:​13, 15.

Julian doḇe, ”Fasasos fa sisae ḇefrur sasar oso ro sidang nama fasasos kofandun kaku na insama kokenem imnis kuker Yahwe farkankin Ḇyena. Ine nari nafrur duf kaku, ḇape ḇarpur ya nari nun payamyum ḇekain fyoro. Fyor yaruf mkasi faro roi ḇeḇye ḇa roma yedi ifrur na ido, nari dakna wis ḇepyum kuker Yahwe I ḇa.”

^ Mam syap Menara Pengawal 15 April 1991, ram 21-23.