1–3. Varför känner sig Lana övertygad om att Jehova vet vad vi behöver?

LANA kommer aldrig att glömma det hon var med om en sommardag i Tyskland 2012. Den dagen kände hon att hon fick svar på två specifika böner. Den första bönen bad hon på tåget på väg till flygplatsen. Hon bad att Jehova skulle ge henne en möjlighet att vittna. Den andra bönen bad hon på flygplatsen när hon hade fått reda på att hennes flyg var försenat och inte skulle avgå förrän nästa dag. Den här gången bad hon Jehova om hjälp eftersom hon inte hade så mycket pengar kvar och ingenstans att sova.

² Hon hade knappt avslutat den andra bönen förrän hon hörde någon säga: ”Hej Lana, vad gör du här?” Till sin förvåning såg hon att det var en gammal skolkamrat. Han skulle åka till Sydafrika, och hans mamma och mormor hade följt med honom till flygplatsen för att vinka av honom. När Lana berättade vad som hade hänt sa mamman, Elke, att hon gärna fick övernatta hos dem. Elke och hennes mamma tog hand  om Lana och frågade mycket om hennes tro och hennes liv som pionjär.

³ Nästa morgon, efter en god frukost, fortsatte Lana svara på deras frågor om Bibeln. Hon fick också deras kontaktinformation så att någon skulle kunna komma tillbaka och fortsätta svara på deras frågor. Lana kom hem välbehållen och är fortfarande pionjär. Hon känner verkligen att Jehova, ”som hör bön”, var med och påverkade hur saker och ting löste sig. (Ps. 65:2)

4. Vilka behov ska vi behandla i den här artikeln?

⁴ Om vi plötsligt råkar ut för något problem faller det sig naturligt för oss att be Jehova om hjälp, och han lyssnar gärna på sådana böner. (Ps. 34:15; Ords. 15:8) Men när vi begrundar mönsterbönen kanske vi inser att det finns viktigare behov som vi ibland glömmer bort. Tänk till exempel på hur våra andliga behov betonas i de tre sista vädjandena i mönsterbönen. Och finns det något mer vi skulle kunna göra för att leva i enlighet med vår begäran om att få ”vårt bröd för denna dag”? (Läs Matteus 6:11–13.)

5, 6. Varför ska vi be om ”vårt bröd” även om vi själva har det vi behöver?

⁵ Lägg märke till att det här inte är en begäran om att få ”mitt” bröd för denna dag, utan ”vårt” bröd. Victor, en kretstillsyningsman i Afrika, säger: ”Jag tackar ofta Jehova för att min fru och jag inte behöver vara så bekymrade över hur vi ska få mat eller vem som ska betala hyran. Våra bröder tar omtänksamt hand om oss varje dag. Men däremot brukar jag be om att de som hjälper oss ska kunna klara av den pressade ekonomiska situation de själva har.”

⁶ Även om vi har mat så att det räcker och blir över, kan vi tänka på våra bröder som är fattiga eller har drabbats av katastrofer. Vi vill naturligtvis be för dem, men vi vill också göra sådant som stämmer överens med våra böner. Vi kan till exempel dela med oss av det vi har till vänner som har det svårt. Och vi kan ge bidrag till den världsvida verksamheten och vara säkra på att pengarna används på bästa sätt. (1 Joh. 3:17)

7. Vilket exempel använde Jesus för att betona att vi inte ska vara ”bekymrade för morgondagen”?

⁷ När Jesus nämnde vårt bröd för dagen hade han troligtvis våra grundläggande behov i tankarna. Vid samma tillfälle pekade han på att Jehova klär de vilda blommorna och sa: ”Skall han då inte mycket hellre klä er, ni med lite tro? Var därför aldrig bekymrade och säg: ... ’Vad skall vi sätta på oss?’” Sedan avslutade han med att upprepa det viktiga rådet: ”Var aldrig bekymrade för morgondagen.” (Matt. 6:30–34) Det här visar att vi inte behöver oroa oss för framtida behov, utan att vi i stället ska vara nöjda om vi har det vi behöver för varje dag. Vi kanske till exempel ber om någonstans att bo, ett jobb för att försörja familjen och vishet att hantera hälsoproblem. Men om vi bara ber om sådana fysiska behov skulle det kunna tyda på en viss obalans. Våra andliga behov är mycket viktigare.

8. Vilket viktigt behov kan Jesus ord påminna oss om? (Se den inledande bilden.)

⁸ Det Jesus sa om vårt dagliga bröd påminner oss om något annat han sa: ”Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut  genom Jehovas mun.” (Matt. 4:4) Så vi vill fortsätta be om att Jehova ska ge oss andlig mat i rätt tid.

9. Varför kan man säga att synder är ”skulder”?

⁹ Varför sa Jesus att vi skulle be om förlåtelse för våra ”skulder”? Vid ett annat tillfälle sa han ju att vi skulle be om förlåtelse för våra ”synder”. (Matt. 6:12; Luk. 11:4) År 1951 gavs den här förklaringen i Vakttornet: ”Om vi genom synd överträder Guds lag, kommer vi i skuld till honom. ... För vår synd kunde Gud kräva och avtvinga oss vårt liv. ... Han skulle kunna undandraga oss sin frid och avbryta alla fredliga förbindelser med oss. ... Vi är skyldiga honom kärlek, som tar sig uttryck i lydnad, och när vi syndar, underlåter vi att betala vår skuld i fråga om kärlek till honom, ty att synda är kärlekslöst gentemot Gud.” (1 Joh. 5:3)

10. Vad är grunden till att Jehova kan förlåta våra synder, och hur känner vi för det?

¹⁰ Jesus lösenoffer är den juridiska grunden till att Jehova kan förlåta våra synder. Och vi behöver Jehovas förlåtelse varje dag. Även om lösen betalades för nästan 2 000 år sedan bör vi känna lika starkt för den gåvan som vi skulle ha gjort om vi hade fått den just i dag. ”Priset för friköpandet” av våra liv ”är så högt” att vi som ofullkomliga människor aldrig ens skulle kunna komma i närheten av att betala det. (Läs Psalm 49:7–9; 1 Petrus 1:18, 19.) Därför vill vi fortsätta att tacka Jehova för den här fantastiska gåvan. Och uttrycket i bönen är ju ”våra synder”, inte ”mina synder”. Det får oss att tänka på att alla som tjänar Jehova behöver lösenoffret. Jehova vill alltså att vi även tänker på andra vänner och deras andliga hälsa, och det gäller också dem som kan ha syndat mot oss. Oftast handlar det om småsaker, men när vi villigt förlåter våra bröder och systrar visar vi att vi älskar dem. Vi visar också att vi är tacksamma för att Jehova förlåter oss. (Kol. 3:13)

11. Varför är det viktigt att vi förlåter andra?

¹¹ Eftersom vi är ofullkomliga kan det hända att vi går och ältar sådant som  andra har gjort mot oss. (3 Mos. 19:18) Om vi börjar prata om det som hänt kanske fler i församlingen blir indragna. Det skulle kunna leda till grupperingar och påverka församlingen väldigt negativt. Ifall vi låter något sådant få fortsätta, visar det i själva verket att vi inte värdesätter lösenoffret och Guds barmhärtighet. Om vi inte förlåter andra kommer Jehova inte att kunna använda värdet av lösenoffret på oss. (Matt. 18:35) Jesus utvecklade den tanken direkt efter att han hade uttalat mönsterbönen. (Läs Matteus 6:14, 15.) Dessutom måste vi undvika att synda allvarligt om vi vill att Jehova ska förlåta oss. Nästa del i mönsterbönen kan hjälpa oss på det området. (1 Joh. 3:4, 6)

12, 13. a) Vad var Jesus med om strax efter sitt dop? b) Varför kan vi inte skylla på andra om vi faller för en frestelse? c) Vad bevisade Jesus genom att vara trogen till sin död?

¹² Om vi tänker på vad Jesus var med om strax efter sitt dop kan det hjälpa oss att förstå varför vi behöver be: ”För oss inte in i frestelse.” Efter dopet fördes han ut i vildmarken av Guds ande. Varför det? ”För att frestas av Djävulen.” (Matt. 4:1; 6:13) Kommer det som en överraskning för oss? Inte om vi förstår själva grunden till att Gud sände sin son till jorden. Det var för att avgöra frågorna som väcktes när Adam och Eva gjorde uppror mot Guds styre. Och det här var frågor som det skulle ta tid att besvara. Var det till exempel något fel på hur Jehova hade skapat människan? Var det möjligt för fullkomliga människor att vara lojala mot Jehova trots att de blev frestade av ”den onde”? Skulle de ha det bättre om de själva fick sätta upp reglerna? (1 Mos. 3:4, 5) Det skulle som sagt ta tid att besvara de här frågorna, men så småningom skulle det bli tydligt för alla, både i himlen och på jorden, att Jehovas sätt att styra är det överlägset bästa.

¹³ Jehova är helig och kan därför aldrig fresta någon med det som är ont. Det är Djävulen som är ”Frestaren”, och han kan se till att vi hamnar i alla möjliga frestande situationer. (Matt. 4:3) Men det är upp till oss själva att avgöra om vi ska falla för frestelsen eller inte. (Läs Jakob 1:13–15.) När Jesus frestades av Djävulen avvisade han honom omedelbart med hjälp av väl valda citat från Guds ord. Jesus var lojal mot Gud. Men Djävulen gav inte upp, utan väntade in ”en annan läglig tid”. (Luk. 4:13) Oavsett vad Djävulen gjorde var Jesus lojal mot Jehova och lydde honom. Jesus var alltså ett levande bevis på att en fullkomlig människa kan hålla sig trogen även i extremt svåra situationer. Men Satan försöker få alla Jesus efterföljare på fall – även dig.

14. Vad måste vi göra för att kunna stå emot frestelser?

¹⁴ Frågorna som väcktes kring Jehovas styre behöver fortfarande besvaras. Så för tillfället låter Jehova Satan fresta oss. Jehova för oss inte in i frestelse, han har tvärtom förtroende för oss och vill verkligen hjälpa oss. Samtidigt respekterar han vår fria vilja. Därför tvingar han oss aldrig att göra det som är rätt, utan låter oss välja själva om vi ska vara lojala eller inte. För att vi ska kunna stå emot frestelser är det två saker som är nödvändiga: att vi håller oss nära Jehova och att vi fortsätter be om hans hjälp. Men hur besvarar Jehova våra böner?

15, 16. a) Vilka är några av de frestelser vi måste stå emot? b) Vem bär ansvaret om vi faller för en frestelse?

¹⁵ Jehova ger oss av sin heliga ande,  och det stärker oss och hjälper oss att stå emot frestelser. Han använder också Bibeln och församlingen för att göra oss uppmärksamma på faror vi måste undvika, som att lägga för mycket tid, pengar och energi på saker som vi egentligen inte behöver. Espen och hans fru Janne bor i ett rikt land i Europa. Under många år var de pionjärer i en del av landet där det var stort behov. När de fick sitt första barn blev de tvungna att sluta som pionjärer, och nu har de ett barn till. Espen säger: ”Vi ber ofta till Jehova om att vi inte ska falla för frestelser nu när vi inte kan lägga lika mycket tid på andliga aktiviteter som vi gjorde förut. Vi ber att han ska hjälpa oss att vara andligt starka och entusiastiska för tjänsten.”

¹⁶ Något annat som är mer aktuellt än någonsin är frestelsen att titta på pornografi. Om vi faller för en sådan frestelse kan vi inte skylla på Satan. Varför inte det? Därför att Satan och hans värld inte kan tvinga oss att göra något vi själva inte vill. Några har fallit för den här frestelsen eftersom de inte har slagit bort orätta tankar. Men vi kan stå emot, precis som många tusen av våra bröder och systrar har gjort. (1 Kor. 10:12, 13)

17. a) Hur kan vi visa att vi vill att Jehova ska ”befria oss från den onde”? b) Vad kommer snart att hända?

¹⁷ Vi visar att vi vill att Jehova ska ”befria oss från den onde” genom att inte vara ”någon del av världen”. Vi får inte ”älska ... världen, inte heller det som finns i världen”. (Joh. 15:19; 1 Joh. 2:15–17) Det här är något vi hela tiden måste kämpa med. Vilken lättnad det kommer att bli när Jehova befriar oss från Satan och tar bort hela hans onda värld! Men fram till dess måste vi komma ihåg att Satan vet att ”han har en kort tidsfrist” och att han är rasande och gör allt han kan för att få oss att sluta tjäna Jehova. Vi förstår alltså att vi måste fortsätta be om att Jehova ska befria oss från honom. (Upp. 12:12, 17)

18. Vad måste vi göra för att få överleva slutet på Satans värld?

¹⁸ Skulle du vilja leva i en värld utan Satan? Fortsätt då att be om att Guds rike ska komma, att hans namn ska bli upphöjt och att hans vilja ska ske på jorden. Lita på att Jehova vet vad du behöver för att kunna vara lojal mot honom och att han kommer att ta hand om dig. Ja, låt mönsterbönen påverka alla sidor av ditt liv.