Skip to content

Skip to table of contents

Christian mas followim konsens bilong hem wea kasem training from Bible taem hem deal witim olketa wakaman bilong gavman

Kwestin From Reader

Kwestin From Reader

Waswe, hem fitim Christian for givim present or selen long wakaman bilong gavman for waka wea hem duim?

Samfala samting wea Christian mas tingim hem olsem: Christian mas honest. Hem mas obeyim law bilong gavman sapos datwan no againstim law bilong Jehovah. (Matt. 22:21; Rome 13:1, 2; Heb. 13:18) And tu, Christian mas respectim tingting bilong pipol long ples wea hem stap abaotem wanem hem stret and wanem hem no stret, and mas showimaot love long narawan. (Matt. 22:39; Rome 12:17, 18; 1 Thess. 4:11, 12) Olketa principle hia savve helpem olketa Christian long evri kantri for disaed sapos hem fitim for olketa givim present or selen long olketa wakaman bilong gavman.

Long staka kantri, man no need for givim eni samting long wakaman bilong gavman for duim wanem hem shud duim for hem. Gavman nao peim olketa for duim datfala waka, and olketa wakaman no askem or expectim eni extra selen antap long wages bilong olketa. Long staka kantri, law sei olketa wakaman bilong gavman mas no askem or tekem eni present or selen for waka wea olketa shud duim. Sapos olketa duim datwan, law sei hem wanfala bribe nao. Long olketa kantri hia, hem no fitim Christian for givim eni present or selen long olketa wakaman bilong gavman for waka wea olketa duim.

Nomata olsem, long olketa kantri wea no garem olketa law olsem or law hia hem stap bat olketa no panisim man wea brekem, staka wakaman bilong gavman ting hem olraet nomoa for expectim present or selen for waka wea olketa duim. Long samfala kantri, olketa wakaman bilong gavman no willing for duim waka for samwan sapos man no givim eni present or selen long olketa. Olsem example, samfala wakaman bilong gavman wea duim olsem hem olketa wea registerim marit, wea tekem tax payment, or wea givim permit for niufala building. Sapos man no givim selen, wakaman hia maet no willing for duim datfala waka wea hem shud duim. Long wanfala kantri, olketa fireman bae no killim dae fire sapos man no givim eni selen long olketa firstaem.

Samfala taem, maet hem fitim for givim smol present for sei thankiu for gudfala waka wea narawan duim for iumi

Long olketa kantri wea olketa wakaman bilong gavman expectim man for givim selen for waka wea olketa duim, samfala Christian ting olketa mas givim diswan samfala taem. Maet Christian hia ting long diswan olsem extra kost wea hem mas peim for datfala waka. Bat long olketa kantri wea corruption hem big, olketa Christian mas careful for no duim samting wea God bae no hapi long hem. Hem rong for givim selen long samwan for switim hem for duim samting wea bae brekem law. Olsem example, long samfala kantri wea corruption hem big, samfala givim selen long olketa wakaman bilong gavman for kasem samting wea olketa no garem raet for kasem. Or maet olketa givim selen long wanfala policeman or wakaman long gavman mekem olketa no peim fine wea olketa shud peim. Hem rong for givim present or selen long samwan for switim hem for duim samting wea bae brekem law, and hem bae rong tu for brekem law bikos samwan givim iu present or selen for duim datwan.—Ex. 23:8; Deut. 16:19; Prov. 17:23.

Bikos long konsens bilong olketa wea kasem training from Bible, staka mature Christian bae no givim eni selen or present long olketa wakaman bilong gavman. Long tingting bilong olketa, sapos olketa duim datwan, hem minim olketa sapotim corruption.

Olketa mature Christian savve wei for givim selen or present for kasem samting wea againstim law hem wei for bribe. Nomata olsem, samfala mature Christian ting hem no rong long ples wea olketa stap for givim lelebet selen or smol present long wakaman bilong gavman for duim samting wea hem shud duim for olketa. Samfala Christian givim present long olketa doctor and nurse long olketa pablik hospital for sei thankiu long olketa for lukaftarem olketa taem olketa sik. Olketa givim present hia bihaen olketa kasem treatment, mekem no eniwan savve sei olketa givim bribe for kasem gudfala treatment.

Hem hard for iumi storyim evri samting wea savve kamap long evri kantri. Nomata wea iumi stap, iumi olketa Christian shud no duim samting wea bae spoelem konsens bilong iumi. (Rome 14:1-6) Iumi shud no duim eni samting wea bae brekem law. (Rome 13:1-7) Iumi shud no duim eni samting wea bae spoelem nem bilong Jehovah or wea bae mekem olketa narawan for stambol. (Matt. 6:9; 1 Cor. 10:32) And iumi shud evritaem showimaot love long narawan.—Mark 12:31.

Hao nao kongregeson savve showimaot olketa hapi taem olketa elder announcem samwan hem reinstate?

Long Luke chapter 15, Jesus storyim tokpiksa abaotem wanfala man wea garem 100 sheepsheep. Taem wanfala sheepsheep hia hem lus, datfala man leavim nara 99 sheepsheep long wilderness and go lukaotem datfala sheepsheep wea lus. Jesus sei: “Taem hem faendem sheepsheep hia, hem hapi fogud and karem long shoulder bilong hem. Taem hem kasem haos, hem kolem kam olketa fren and neiba bilong hem and sei, ‘Iufala kam hapi witim mi bikos mi faendem nao sheepsheep bilong mi wea lus.’” Then Jesus sei: “Olketa long heven hapi long 99 raeteous man wea no need for repent, bat iu savve, bae olketa barava hapi tumas taem wanfala man wea sin hem repent.”—Luke 15:4-7.

Jesus talem disfala tokpiksa for stretem tingting bilong olketa Pharisee and man wea teachim law, wea tok againstim Jesus from hem story witim olketa man wea tekem tax and pipol wea sin. (Luke 15:1-3) Jesus sei olketa long heven hapi tumas taem wanfala man wea sin hem repent. So maet iumi savve askem disfala kwestin: ‘From olketa long heven hapi taem wanfala man wea duim sin hem repent, changem wei bilong hem, and gohed followim stretfala road, waswe, hem fitim for iumi long earth tu hapi long datwan?’—Heb. 12:13.

Taem samwan hem reinstate long kongregeson, hem fitim for iumi hapi long datwan. Hem tru, datfala brata or sista mas gohed faithful for worshipim God. Hem repent finis dastawe hem reinstate. So hem no rong for iumi clap long wei wea showimaot respect taem olketa elder announcem samwan hem reinstate.

Wanem nao mekem wata insaed pool long Bethzatha long Jerusalem for “hem seksek”?

Long taem wea Jesus stap long earth, samfala pipol long Jerusalem tingse datfala pool wata long Bethzatha garem paoa for healim sik man sapos hem go insaed datfala pool taem wata hia “hem seksek.” (John 5:1-7) Bikos long diswan, staka pipol wea laek kasem healing for sik bilong olketa go long datfala pool.

Olketa bilong Jew religion savve iusim datfala pool long Bethzatha for swim and kamap klin saed long worship bilong olketa. Olketa savve fulimap wata bilong disfala pool from wata insaed mek-tu pool wea stap saed long hem. Taem olketa savveman studyim tufala pool hia, olketa faendem wanfala door hem stap long wall bilong datfala mek-tu pool. So taem olketa Jew laek for fulimap wata bilong Bethzatha pool, olketa openem datfala door mekem wata from mek-tu pool hia savve go insaed. Taem olketa duim datwan, wata wea ran go insaed hem mekem wata insaed long Bethzatha pool for “hem seksek”?

Long samfala Bible transleison, John 5:4 hem sei wanfala angel nao mekem datfala wata for seksek. Bat datfala verse hem no stap long samfala main Greek Bible bilong bifor, wea wanfala nao hem Codex Sinaiticus wea olketa raetem long mek-foa century. Long Bethzatha, Jesus healim wanfala man wea sik for 38 year. Sik bilong man hia hem finis nomata hem no go insaed long datfala pool.