Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Moḇsai Yesus Isnai Kaku Rai?

Moḇsai Yesus Isnai Kaku Rai?

Snonkaku osoḇaḇeri ḇena Yesus foto ḇyedi. Ras osoḇaḇeri sifrur foto ḇaido skoḇ amfyanir ḇyedi kako. Ḇape, ro fafisu abad ḇe abad kwar seniman sibor sifrur sonin ma amfyanir ro Yesus i.

Kakuḇae, seniman ansya sifawi mnis ḇa moḇsai Yesus isnai kaku raya. Nyan sifrur Yesus sonin ḇyedi ḇeknam ro budaya sedi, kakyar agama sena ma marisen ro snonkaku ḇeyor lukisan na. Ḇape, roi sifrur nane nawyaye snonkaku sya, iba syadi nafrur fa smambir mnis Yesus ma farkarkor ḇyena ḇa.

Pelukis ḇeḇeso sfasnaḇair Yesus imnis snon ḇeryarḇa kuker snonburyam ḇekwan ma wurbur nakporḇa ḇaido mka ḇyedi rya myam sneso kaku. Ḇesesya sfasna Yesus ḇe mankun rur ḇape ikenem kaker ro supswan, fyamankori kuker halo isoine sananai ḇesnaiyar ḇruri, ḇaido kyain ḇinkwanbur snonkaku ḇese ro ris ḇyedi. Sonin anane nfasnaḇair kaku Yesus rari ḇyena ke? Rariso na kofawi na rai? Nyan oserya iso komam kaku rosai Refo ikofen na ḇefasnaḇair ḇeko moḇsai Yesus isnai raya. Nane kako nafnoḇek ko fa kona kakara ḇemnis kuker i.

”FASOS KWAR BAKEN OSO ḆEAYA”

Wos Yesus ikofen ro nadi ḇyenane imbude ikofen na rofyor ḇyebaptis. (Ibrani 10:5; Matius 3:13-17) Moḇsai baken ḇyedi isnai rai? Indokada taun ri 30 ḇeponiwara, malaikat Gabriel ikofen ḇe Maria, ”Nari wamoḇesḇa, ma nari waḇen rumkun snon oso, . . . Rumkun Allah”. (Lukas 1:31, 35) Inja, Yesus ima snonkaku ḇemnis kaku, raris Adam ro ras ḇyeḇefrurya. (Lukas 3:38; 1 Korintus 15:45) Kakuḇae Yesus ima snon ḇedoser kaku, ma imbude rya imnis kuker snari ḇeramaker Yahudi, Maria i.

Yesus nya wurbur, imnis rari ro snon Yahudi ḇeḇesebur snon Roma sya. Wurbur sena neḇeḇair ḇe fababa ma ḇaḇesyowi; inja sifaduru pyumna fa nakwan ḇa. Yesus ikako dakfrur rarirya, ikapnik wurbur ma snonburyam ḇyena fa nasnai pyum. Snonkaku Nazir si monda na sikapnik snonburyam sena ḇa, raris Simson i.​—Bilangan 6:5; Hakim-Hakim 13:5.

Fyor Yesus ḇyeumur 30 ḇaim, ḇyuk oras ḇyena fa fyararur ḇe sukan ai. Nya alat ḇeḇe-canggih ḇa fa ḇyukifararur. (Markus 6:3) Inja, kakuya na ḇaken ḇyeja ipduk ma syambraḇ. Ro randak fararmyan ḇyedi, demir ḇyuk bramin ḇyesuya fa ”iyaw sikam ro Allah Rum ḇyedi kuker kambing-domba ma sapi sesi; pipi ḇesadwer isbawer si ḇo pyambar meja-meja sena.” (Yohanes 2:14-17) Snon ḇesambraḇ kaku si monda ḇefrur roi ḇeradinena. Yesus ḇyuk baken Allah fyasos kwar faro i fa ifrur mnis fararur Allah ḇyuk ḇe i na. Doḇe, ”Ro mnu-mnu ḇese kako yamarisen yaḇaryas Ankankinem Ḇeḇye ro Ḇaḇesasoser Allah snar i ḇeḇedari yaḇeḇewan muma.” (Lukas 4:43) Nefandun baken ḇesambraḇ kaku fa imbranyar sup Palestina ḇesiper ma ḇyaryas ananun anya.

”MKORAMUMA FARO AYA, . . . NARI YAḆUK MANANAI FARO MKO”

Yesus frurpyum ma mayaryaren ḇyena nafrur fa snonkaku ”ḇemor ma ḇembrus ma ḇeḇekandera” simarisen faro fararyor ḇyukna. (Matius 11:28-30) Ḇaḇenaḇye ḇyedi iso ḇewar fa ifrur mnis asas ḇyena fa ḇyuk saneprei faro snonkaku ḇemarisen ḇefarkor ro i. Iba syadi romawa sya kako simarisen sfanam kuker Yesus, snar Refo ikofen, ”Fyoraḇen romawa kasun ansya”.​—Markus 10:13-16.

Yesus ḇyekandera kaku rofyor imar ḇaim, mboi ima snonkaku ḇekankanes risyaḇa. Imnis raris, ro munara fakawin ḇero Kana, dakḇuk farfnoḇek kuker fyadwer war ya ḇe anggur. (Yohanes 2:1-11) Ro sarawrow ḇesena, ḇyuk farkarkor na snonkaku ḇerower sya sipok fa siḇefnder na ḇa.​—Matius 9:9-13; Yohanes 12:1-8.

Ḇepon kaku ya, Yesus ḇyaryas kuker nyan ḇepyum insama snonkaku ḇerower syakam sna saneraro ḇeyun marisen isoine kankenem fyoro. (Yohanes 11:25, 26; 17:3) Rofyor manfamyan ri 70 sibur ma sikofenḇair fawawar sena ro ḇaḇeḇaryas, Yesus ”iryaḇ” ma ikofen, ”Mkoryaḇ snar snonsnon mkoḇena neḇefas epen ro syap ḇero boiyaswaya.”​—Lukas 10:20, 21.

”ḆAPE MKOMA RARIRYAḆA”

Manfarkin agama ḇero Yesus fafisu ḇyedi simarisen sararer mankunsi ma sfasnabos nasan sena. (Bilangan 15:38-40; Matius 23:5-7) Rariryaḇa kuker Yesus i, fyarkor manwawan ḇyesi fa sḇepoik ḇesesya ḇa. (Lukas 22:25, 26) Syadiwer, Yesus ḇyuk swarapepen ḇe si, ”Mkoḇe sasor mko ḇur snon ḇefawi nananem Refo Yahudi, ḇemarisen ḇembran kuker syatu ḇekwan ma ḇemarisen ḇesma samsom ro pasar”.​—Markus 12:38.

Ḇape Yesus ima rariryaḇa. Ḇyekayamyam kuker snonkaku ḇebor sya, ma fyorno ido smambir i ḇa. (Yohanes 7:10, 11) Iba syadi Yesus isnai ḇese ḇa rofandu manwawan ḇesouser ri 11 ḇyesya. Iso ḇefnai fa Yudas ḇeḇoḇ Yesus ani ”ḇyuk aḇyair” kuker isyum i, insama smambir Yesus i.​—Markus 14:44, 45.

Kofawi roi nabor kuker Yesus i ḇa, ḇape nasnai kaku snar moḇsai Yesus isnai raya imnis kuker sonin ḇero lukisan na ḇa. Ḇefandun syadi ya iso kofawi rariso Yesus ro kirine, ḇardibur kosewar fa kofawi moḇsai isnai kaku raya.

”FYOROḆA WER SUPSWAN INE NARI SMAM AYA WERḆA”

Wos nane Yesus ikofen na rofyor imar ma ḇyeḇawes kwar. (Yohanes 14:19) Ḇyuk kankenem ḇyedi ”fa ḇyukḇak namuk kawasa ḇeḇor.” (Matius 20:28) Ro ras ḇekyor ya, Allah ḇyawes i ”imnis ḇaḇerurya” ma ”imarisen insa fyasnai ḇayir mankundi” faro manfamyan riḇeso ḇyesi. (1 Petrus 3:18; Farfyar 10:40) Moḇsai Yesus isnai rai rofyor fyasnaḇair mankundi ḇe manfamyan ḇyesi? Imbude rya isnai ḇese ro ḇepondi. Iso ḇefnai fa bati ḇefanam ḇyesya smamḇir i ḇaḇeri. Maria Magdalena doḇerada iso ḇefaduru yaf; ma manfamyan risuru ḇembran ḇe Emaus suḇerada iso mandaman oso.​—Lukas 24:13-18; Yohanes 20:1, 14, 15.

Rariso kowasenkara Yesus ro kirine? Nasyadi ro swaf taun ri 60 rofyor Yesus imar kwar, manwawan Yohanes ismai fasasna kuker Yesus i. Yohanes myam imar ro ai kandera ya ḇa. Ḇape, myam ”Wairek robo waireksya, ma Tuan robo tuansya”. Iso Raja ro Karajan Allah nari ḇyekafyo Allah mbroḇ ḇyesi, hantu-hantu ke snonkaku, ma dun barakas ḇekain fyoro ḇe kawasa snonkaku.​—Fasasna 19:16; 21:3, 4.