Bai na kontenido

Bai na kontenido

Pioneronan George Rollston i Arthur Willis ta para pa yena e radiator di nan outo.—Teritorio Nort, 1933

For di Nos Archivo

“No Tin Kaminda Muchu Difísil ni Muchu Largu”

“No Tin Kaminda Muchu Difísil ni Muchu Largu”

DIA 26 di mart 1937, dos hòmber agotá di un biahe largu a kore pokopoko den nan pikòp tur na tera yega Sydney, Australia. Un aña mas promé nan a sali for di e stat akí pa biaha mas ku 19.300 kilometer i pasa dor di algun di e regionnan di mas remoto i yen di seru, piedra i baranka di e kontinente. No tabata trata akí di eksploradó ni aventurero. Arthur Willis i Bill Newlands tabata djis dos di e pioneronan zeloso ku tabata determiná pa hiba e bon notisia di e Reino di Dios na hende ku tabata biba den e inmenso desierto di Australia.

Te na final di añanan ’20, e kantidat chikitu di Studiante di Beibel * na Australia tabata prediká prinsipalmente den stat- i pueblitonan kantu di kosta i den bisindario. Mas den interior di e pais tin un inmenso desierto kaminda masha poko hende ta biba; un region ku ta mas grandi ku mitar di Merka. Pero e rumannan tabata sa bon ku e siguidónan di Hesus mester a prediká tokante dje “te na e parti mas leu di tera,” inkluso e desierto australiano. (Echo. 1:8) Ma kon nan lo por a kumpli ku un tarea enorme asina? Nan tabatin pleno konfiansa ku Yehova lo a bendishoná nan esfuersonan, i nan tabata determiná pa hasi nan bèst.

E PIONERONAN A KUMINSÁ KU E TRABOU DI PREDIKÁ

Na 1929, un kongregashon na Queensland i un na wèst di Australia a ekipá algun vèn ku tur loke tabata nesesario pa e pioneronan por a bai prediká den e regionnan parti paden di e pais. Den nan tabatin algun pionero kapas ku por a dil ku e kondishonnan difísil di e teritorio i drecha e vènnan ora nan a daña. E pioneronan akí a bai hopi lugá kaminda nunka promé no a haña testimonio.

Pioneronan ku no por a afòrt un vehíkulo tabata bai prediká ku baiskel. Por ehèmpel, na 1932, Bennett Brickell, di 23 aña di edat, a sali di Rockhampton, Queensland, i a pasa sinku luna ta prediká den regionnan aislá den nort di e estado ei. Riba su baiskel mal kargá, e tabatin laken, paña, kuminda i un kantidat grandi di buki. Ora e tayernan di su baiskel a gasta, el a sigui padilanti ku e konfiansa ku Yehova lo a yud’é. El a pusha su baiskel e último 320 kilometernan di su biahe dor di regionnan kaminda hende a yega di muri di set. Durante e siguiente 30 añanan, Ruman Brickell a biaha sientos di míles di kilometer rònt Australia riba baiskel, bròmfits i den outo. E ta esun ku a kuminsá ku e trabou di prediká na e aborígennan, òf hendenan nativo, i a yuda forma kongregashon nobo i a bira bon konosí i respetá entre e habitantenan.

NAN A VENSE RETO

Australia ta un di e paisnan na mundu ku e densidat di poblashon di mas abou, esta, ku ménos hende ta biba den un área; foral meimei di e pais tin masha poko hende ta biba. Pues, Yehova su sirbidónan di bèrdat a demostrá nan determinashon pa buska hende te na e parti mas leu di e kontinente.

E pioneronan Stuart Keltie i William Torrington a demostrá e determinashon ei. Na 1933, nan a krusa Simpson Desert, un desierto enorme yen di seru di santu, pa prediká den e pueblito di Alice Springs, ku ta keda meimei di e kontinente. Ora nan outo chikitu a daña i mester a keda atras, Ruman Keltie, kende tabatin un pia di palu, a sigui prediká riba kamel. E esfuersonan di e pioneronan a duna bon resultado ora nan a konosé e doño di un hotèl na William Creek, un stashon di trein aislá. Mas despues, e doño di e hotèl, Charles Bernhardt, a aseptá e bèrdat, a bende su hotèl i a traha pionero su so pa 15 aña largu den algun di e regionnan di mas seku i aislá di Australia.

Arthur Willis ta prepará pa hasi un biahe di prediká den e desierto enorme di Australia.—Perth, Wèst di Australia, 1936

E promé pioneronan ei siguramente mester tabatin kurashi i determinashon pa vense vários reto ku nan a enfrentá. Durante un biahe di prediká den e desierto australiano, Arthur Willis i Bill Newlands, menshoná anteriormente, a yega di dura dos siman pa nan por a biaha 32 kilometer pasobra áwaseru pisá a kombertí e desierto den un laman di lodo. Na otro okashon, nan tabata keda papa sodá debí ku den un higra di solo nan a haña nan ta pusha nan pikòp pa pasa over di serunan di santu i krusa vayenan yen di piedra i riunan seku yen di santu. Ora nan pikòp a daña, lokual tabata pasa hopi biaha, nan tabata kana òf kore baiskel pa dianan largu pa yega na e pueblito mas serka i despues warda pa simannan largu pa piesa di outo yega. Apesar di tur e kontratempunan akí, nan a mantené un aktitut positivo. Arthur Willis a usa palabranan ku a yega di sali den e revista E Époka di Oro i bisa: “No tin kaminda muchu difísil ni muchu largu.”

Charles Harris, un pionero di hopi aña, a bisa ku soledat i e kondishonnan difísil ku el a pasa aden den e desierto australiano a yud’é hala mas serka Yehova. El a agregá: “Bo por move muchu mas fásil ora bo tin ménos kos material posibel. Si Hesus tabata dispuesto pa drumi bou di strea ora tabata nesesario, nos tambe mester ta kontentu pa hasi meskos si nos asignashon ta rekerí esei.” I esei ta loke hopi pionero a hasi. Danki na nan esfuersonan inkansabel, e bon notisia a yega na tur skina di e kontinente i a yuda hopi hende bira súpdito di e Reino di Dios.

^ par. 4 Na 1931, e Studiantenan di Beibel a kuminsá usa e nòmber Testigunan di Yehova.—Isa. 43:10.