Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

NED VƖƖM KIBARE

Mam tũu yam dãmba, tɩ nafd-ma

Mam tũu yam dãmba, tɩ nafd-ma

MAM tẽra bũmb sẽn maan daar a ye yibeoogo, Burkĩngs sẽn be Dakota disiidi, Etazĩni soolmẽ wã. Zĩigã ra maasame. M da miime tɩ pa na n kaoos la waoodã paam pãng ye. Maam ne neb sõor bilf n da be kood bĩngr doogẽ, n digd waoodo. Tõnd da yasa rũms koom koglg sɛɛgẽ. Ra pida ne ko-maasga. La m na n deng n togs-y-la m vɩɩmã yɛl kẽere. Rẽ na n sõngame tɩ y bãng tõnd sẽn wa n tɩ be zĩ-kãnga wã võore.

TÕND ZAKÃ PƲGẼ VƖƖM

M baaba-kãseng a Alfred ne m baaba

Mam doga yʋʋmd 1936 tʋʋlg kiuugã rasem a 7. Mam roagdbã ra tara kamb a naase, tɩ maam la yaoolem soabã. Tõnd da tara pʋʋg Dakota disiidi, n da vɩ be. Tõnd da koodame la d gʋʋndẽ, n nong d tʋʋmã. La pa rẽ n da pak tõnd zakã rãmb n yɩɩd ye. Yʋʋmd 1934 soabã, mam doagdbã reega lisg n lebg a Zeova Kaset rãmba. B rɩka b mens n kõ d saasẽ Ba a Zeova, tɩ ra lebg a raabã maaneg n pak-b n yɩɩda. Mam ba wã yʋʋr la a Clarence. A ra yaa tõnd tigingã kãsem-dãmbã sull yel-gɛta. M baaba kẽem-soab a Alfred me wa n yɩɩ kãsem-dãmbã sull yel-gɛta. Tõnd tigingã ra bee Kõnde, Dakota disiidi.

Tõnd zakã rãmb ra kẽnda tigissã wakat fãa, la b moond koɛɛgã zak ne zaka, n wilgd nebã tɩ vɩɩm sẽn tar bark n wate. Tõnd roagdbã sẽn wub tõnd to-to wã, n paas b mak-sõngã kɩtame tɩ d nong a Zeova. Mam tão a Dorothy lebga koe-moond a sẽn wa tar yʋʋm a yoobe. Yɩɩ woto ne ma-me. Yʋʋmd 1943 soabã, mam kẽe Wẽnnaam tʋʋmdã lekoll sẽn da sɩng paalem tigimsã pʋsẽ wã.

Yʋʋmd 1952, m sẽn wa n yaa so-pakdã

Tõnd zakã rãmb ra nonga tigis-kãsemsã. Mam tẽra tigis-kãseng a ye sẽn zĩnd yʋʋmd 1949 Sɩyugs Folls, Dakota disiid soolmẽ wã. Saam-biig a Grant Suiter n yɩ sõsd sẽn yaa kaagdã. A wɛgsa sõsg gom-zug sẽn yaa: “Dũniyã sɛɛb sɩd kolgame!” Sõsgã pʋgẽ, a wilga vẽeneg tɩ kiris-nebã fãa segd n modga b pãng tɛk n moon Wẽnnaam Rĩungã sẽn nan luglã koe-noogo. Woto kɩtame tɩ mam dɩk m meng n kõ a Zeova. M deega lisg yʋʋmd 1949 sɩpaolg kiuugã rasem 12. Yɩɩ tigis-kãseng sẽn zĩnd Burkĩngs sasa. Yaa rẽ la tõnd sẽn wa n be kood bĩngr doogẽ, wa m sẽn zoe n bilgã. Tõnd d naas n da gũud tɩ b lis-du.

Mam wa n yãka yam n dat n lebg so-pakda. Yʋʋmd 1952 yʋʋm-vẽkr kiuugã pipi daare, m sɩd tõog n lebga so-pakda. Rẽ tɩ m tara yʋʋm 15. Biiblã yeelame: “Ned sã n tũud yam soaba, a paamda yam.” (Yel. 13:20) Tõnd zakã neb wʋsg ra yaa yam dãmba. Mam sẽn lebg so-pakdã, b teela maam. Mam ba wã kẽem-soab a Julius sẽn da tar yʋʋm 60 wakat kãngã me ra yaa so-pakda, tɩ d ra moond koɛɛgã ne taaba. Baa a yʋʋmã sẽn da yɩɩd maam n zãagã, tõnd ra moonda koɛɛgã ne taab hal tɩ tar yamleoogo. Mam zãmsa bũmb wʋsg ne-a, la m dɩk yam a nengẽ. Pa yã n kaoose, a Dorothy me lebga so-pakda.

TIGIMS SULL YEL-GƐTB N SÕNG MAAM

Mam yãadmẽ, m doagdbã ra wae n deegda tigims sull yel-gɛtbã ne b pagbã sãando. Tigims sull yel-gɛt a ye ne a pag sẽn sõng maam wʋsgo, yaa a Jesse ne a Lynn Cantwell. B saglsã kenga mam daood tɩ m yãk yam n na n sɩng so-pakrã. B sõnga maam tɩ m tʋlg n na n tʋm Wẽnnaam tʋʋmdã n paase. B sã n da wa kaagd tiging sẽn pẽ ne tõndo, b mi n boola maam tɩ d moon koɛɛgã. B tũud-n-taarã yɩɩ maam noogo, la keng m daood wʋsgo!

A Bud Miller n wa n lebg tõnd tigims sull yel-gɛta. A pagã yʋʋr la a Joan. B sẽn wa n na n kaag tõnd tigingã, tɩ mam tara yʋʋm 18. La wakat kãnga, m da segd n tɩ saka biru ning sẽn get sodaarã yãkr yellã boolle. Mam sẽn kẽngã, b tʋlgame tɩ mam tʋm tʋʋmde, tɩ m da getẽ tɩ na n kɩtame tɩ m kɩɩs a Zeezi sẽn sagl a karen-biisã tɩ b ra kẽ dũniyã politikã yɛlẽ wã. Mam yaool n da rat n moona Rĩungã koe-noogã. (Zã 15:19) Woto wã, mam kosame tɩ b gʋls b sɛbã zug tɩ mam yaa ned sẽn tʋmd tũudum tʋʋma.

Saam-biig a Miller yeelame t’a na n yãaga maam tɩ d kẽng sodaarã yãkr zĩigẽ, hal tɩ yɩ-m noogo. A ra pa yãn-zoɛta, t’a bugsg me ra yaa toogo. A ra mii Biiblã sõma me. Mam sẽn paam t’a na n yãag-mã, kenga m daood hal wʋsgo! Kɩtame tɩ yʋʋmd 1954 soabã, biru wã rãmb sak tɩ mam yaa ned sẽn tʋmd tũudum tʋʋma, wa m sẽn da kos-bã. Sõngame tɩ m paam n na n maneg n tʋm Rĩungã tʋʋmã.

M sẽn wa n sɩng Betɛllẽ wã tʋʋmã

Rẽ poor bilfu, b boola maam tɩ m wa tʋm Betɛllẽ wã, zĩig b sẽn da kood la b gʋʋndẽ, tɩ b boondẽ tɩ “ ferme de la Watchtower. ” Ra yaa Ɛstetɛn Ayilãnd, Niuyork soolmẽ wã. Mam paam n tʋma be yʋʋm a tã la bala. M tʋma ne saam-biis la saam-bi-pogs sẽn yaa yam dãmba, n bãng bũmb wʋsgo.

MAM SẼN WA N TƲMD BETƐLLẼ WÃ

D sẽn be radio WBBR zakã pʋgẽ ne saam-biig a Franz

Yaa Ɛstetɛn Ayilãnd me la WBBR sẽn da yaa a Zeova Kaset rãmbã radio wã ra be. B pak-a-la yʋʋmd 1924 soabã, n tall-a n tʋm n tãag yʋʋmd 1957. Yaa Betɛllã neb 15 bɩ 20 bal n da tʋmd pʋʋgẽ wã. Tõnd wʋsg ra yaa kom-bɩɩse, tɩ d minimã me ra pa waoog ye. La saam-biig sẽn paam vʋʋsem sõngã zaeeb t’a yʋʋr la a Eldon Woodworth n da tʋmd ne tõndo. Yɩɩ ned sẽn sɩd tar yam. A ra geta tõnd yell wa a kamba, hal tɩ ra paasd tõnd tẽebã pãnga. Mo-yõsr sã n wa be d sʋka, saam-biig a Woodworth ra yeta tõnd yaa: “A Zeova sẽn tũnugd ne neb sẽn yaa pãn-koms dãmb n maand bũmb ningã sɩd seka pẽgre.”

A Harry Peterson ra moonda koɛɛgã ne yẽesem

D ra paamame tɩ saam-biig a Frederick Franz me tʋmd ne-do. A yamã la a sẽn da mi Biiblã sõma wã nafa tõnd hal wʋsgo. Sẽn paase, a sõnga tõnd ned kam fãa. Saam-biig ning sẽn da segend rɩɩbã tɩ d rɩtẽ wã yʋʋr da yaa Harry Peterson. Yʋ-kãng boolg n da yaa nana, bala, a yʋʋrã meng yaa a Papargyropoulos. A ra paama vʋʋsem sõngã zaeebo, n da moond koɛɛgã me ne yẽesem. Saam-biig a Peterson ra tʋmda Betɛllã tʋʋm sõma, la a pa maand laas-laas ne koɛɛgã mooneg me ye. Kiuug fãa, a ra pʋɩta periodik-rãmb kobse. Yaa ned sẽn da mi Biiblã hal sõma. A sõnga tõnd tɩ d paam d sogsg wʋsg leoore.

MAM DƖKA YAM SAAM-BI-POGS NENGẼ

Pʋʋgẽ wã, tõnd da tara masĩn-dãmb n wẽkd tɩɩs biisi, la d werd zẽ-biis n ningd boat-rãmbẽ. B ra tar n segendame tɩ Betɛllã neb rɩtẽ. Yʋʋmd fãa, tõnd ra paamda boat-rãmb tus 45. Mam tʋma ne saam-bi-poak yʋʋr sẽn boond t’a Etta Huth. Yaa pag sẽn da tar yam wʋsgo. Yẽ n da wilgd tõnd d sẽn segd n kalem tɩɩsã biis to-to n wẽke, la d kalem zẽ-biisã to-to n were. Soolmẽ be saam-bi-pogs n da wat n tʋmd ne tõndo, t’a Etta sõngd ne b tʋʋmã siglgu. Baa a Etta sẽn da mi tʋʋmdã sõma wã, a ra waoogda yel-gɛtbã. A kõo tõnd mak-sõngo.

A Angela ne maam la a Etta Huth

Saam-bi-poak yʋʋr sẽn boond t’a Angela Romano n da wat n sõngd n tʋmdẽ. A sẽn lebg a Zeova Kaset soabã poore, a Etta sõng-a lame. Yʋʋmd 1958 tʋʋl-nif kiuugã, maam ne a Angie kẽe kãadem. Yʋʋm 58 la woto tõnd sẽn tʋmd a Zeova tʋʋmdã ne taaba. A Angie sẽn nong a Zeova ne a sũur fãa wã kɩtame tɩ d kãadmã tar pãnga. A tara yam wʋsgo, tɩ d zu-loɛɛg buud fãa pʋgẽ, bɩ m tõe n teeg-a.

MAM LEBGA MISIONEERE, N WA YƖ TIGIMS SULL YEL-GƐTA

Yʋʋmd 1957 wã, saam-biisã koosa radio wã sẽn da be Ɛstetɛn Ayilãndã. Rẽ poore, mam tɩ tʋma Burkilin Betɛllẽ wã bilfu. La maam ne a Angie kãadmã zugẽ, mam yii Betɛllẽ wã. Tõnd kell n paa Ɛstetɛn Ayilãnd n yɩ so-pakdba, n maan sẽn na ta yʋʋm a tã. Mam wa n paamame meng tɩ sẽn da-b siglgã radio wã rɩk-m tʋʋma. B ra toeema radio wã yʋʋr n boond tɩ WPOW.

Maam ne a Angie yãka yam n pa na n bao teed wʋsgo, sẽn na yɩl tɩ sẽn wa n yaa zĩig ning fãa la b rat tɩ d tɩ sõng n moon koɛɛgã bɩ d tõog n kẽnge. Sɩd me, yʋʋmd 1961 b tʋma tõnd Fols Siti, Nebraska soolmẽ wã, tɩ d tɩ lebg zall so-pakdba. La d sẽn ta be wã bilf poore, siglgã tʋma tõnd Saflãnsĩng. Yaa Niuyork soolmẽ wã. Ra yaa sẽn na yɩl n tɩ paam zãmsg Rĩungã tʋʋmd lekollẽ. Zãmsgã d sẽn paamã yɩ-d-la noogo, tɩ d ra tagsdẽ tɩ rẽ zugẽ, d na n paam n leba Nebraska. La b tʋma tõnd zĩig a to tɩ ling-du. B tʋm-d-la Kãmbodz tɩ d na n tɩ yɩ misioneer-dãmba! Yaa tẽn-neer sẽn be Aazi soolmã nug-goabga. Be, d yãa bũmb wʋsg d sẽn da zɩ yã, d wʋma d sẽn da zɩ n wʋme, la d lemb rɩbd d sẽn da pa mi. Tõnd da rata ne d sũur fãa n taas beenẽ nebã Rĩungã koɛɛgã.

La Kãmbodz tẽngã pʋgẽ, politikã yɛl wa n toeemame, tɩ yɩ tɩlɛ tɩ d yi be n kẽng Viɛtnam. Bʋko, d sẽn ta be wã, yʋʋm a yiib poore, mam lʋɩɩ bãag hal tɩ wa lebg tɩlɛ tɩ d leb Etazĩni. Kaoosa bilf tɩ m yaool n paam laafɩ. Rẽ poore, tõnd le lebga so-pakdba.

Maam ne a Angela, bilf nand tɩ b sõs ne-d televiziõ pʋgẽ, yʋʋmd 1975 wã

Yʋʋmd 1965 tʋʋlg kiuugã, mam lebga tigims sull yel-gɛta, tɩ d gilgd n kaagd tigimsã. Sẽn na maan yʋʋm 33 mam yɩɩ tigims sull yel-gɛta, la distrik yel-gɛta, tɩ maam ne a Angie ra gilgd n kaagd tigimsã tɩ kõt-d sũ-noogo. D ra sõngd n siginda tigis-kãsemsã me. Rẽ ra nooma maam wʋsgo, bala, hal m yãadmẽ, tigis-kãsemsã sasa ra yaa sũ-noog wakat ne maam. Tõnd kaaga Niuyork Siti soolmã tigimsã n maan yʋʋm a wãna. Wakat kãng tɩ b maanda tigis-kãsemsã Yãnki Stediyom.

TÕND LE LEBA BETƐLLẼ WÃ

Hal n tãag masã, maam ne a Angie paamame tɩ b kõ-d tʋʋm toor-toor sẽn pa yɩ nana. Wala makre, yʋʋmd 1995 wã, b yãka maam tɩ m lebg karen-saamb Wẽnnaam tʋʋmdã zãmsg lekollẽ. Yʋʋm a tãab zugẽ, b boola tõnd Betɛllẽ wã. Yʋʋm 40 la woto tõnd sẽn da yi be. M sũur nooma m sẽn paam n leb Betɛllẽ wã, bala mam sẽn kẽes m meng zãng-zãng Wẽnnaam tʋʋmdã pʋgẽ wã, be la m sɩng-yã. Yʋʋmd 2007 wã, Siglgã taoor lʋɩtb sull paka biru sẽn na n get siglgã lekoll-dãmbã yelle. B yãka maam tɩ m lebg biru-kãng yel-gɛta. Mam kaoosa tʋʋmdã pʋgẽ bilfu.

Yʋʋmã noorã, b toeema bũmb wʋsg siglgã lekoll-dãmbẽ. Yʋʋmd 2008 wã, b sɩnga tigimsã kãsem-dãmbã lekolle. Yʋʋm a yiib poore, kãsem-dãmb sõor sẽn yɩɩd tus 12 n paam zãmsg Patɛrsõn ne Burkilin Betɛllẽ wã. Rũndã-rũndã, b maanda lekoll-kãngã zĩis a taaba. Yʋʋmd 2010, b toeema Wẽnnaam tʋʋmdã zãmsg lekoll yʋʋr tɩ lebg Biiblã zãmsg lekoll rakõapã yĩnga, la b sɩng lekoll a to, b sẽn boond tɩ Biiblã zãmsg lekoll sẽn kẽ-b kãadmã yĩnga.

Yʋʋmd 2015 bõn-bɩʋʋng kiuugã, b naaga lekoll-kãensã b yiibã, n boondẽ masã tɩ Rĩungã koe-moondb lekolle. Ra-kõap la sẽn kẽ-b kãadem fãa tõe n kẽnga lekoll-kãngã. Dũniyã gill zugu, neb wʋsg kɩdma sũ-noogo, b sẽn wʋm tɩ b kõo filiyall-dãmbã sor tɩ b na n sigl lekoll-kãngã. Neb wʋsg sẽn na n paam n kẽng lekoll-kãnga wã sɩd yaa sũ-noog tɛkẽ. Mam paam n sõsa ne neb wʋsg sẽn toeem b vɩɩmã yɛl kẽere, n tõog n kẽng lekollã, tɩ m sũur noom ne rẽ.

Mam sã n tags m vɩɩmã yelle, m neeme tɩ nand tɩ m deeg lisgã, la hal n tãag masã, m paama yam dãmb tɩ b sõng-m a Zeova tũudmã pʋgẽ. M pʋʋsda a Zeova bark woto fãa yĩnga. Nin-kãensã kẽer yʋʋm da yɩɩda maam, tɩ sãnda pa ta maam ye. B wʋsg ra yaa buud a taab neba. La m yãame tɩ b fãa sɩd nonga a Zeova ne b sũur fãa. B tʋm-tʋmdɩ wã la b yel-manesmã ra wilgda rẽ. A Zeova siglgã pida ne neb sẽn yaa yam dãmba, tɩ b sã n tũud-b bɩ na n naf-do. Mam maana woto, tɩ sɩd nafd-ma.

Mam paamd n sõsda ne karen-biis wʋsg sẽn yit dũniyã gill zugu