Skip to content

Skip to table of contents

Waswe, Iu Gohed Luk Long Jehovah for Helpem Iu?

Waswe, Iu Gohed Luk Long Jehovah for Helpem Iu?

‘Mi lukap go long yu long heven, and mi lukim dat yu sidaon long tron blong yu.’—SAMS 123:1.

SONG: 143, 124

1, 2. Wanem nao hem minim for iumi gohed for luk long Jehovah?

IUMI stap long “olketa last day” wea “evri samting hem hard tumas,” and laef bae hem hard go moa go kasem taem Jehovah distroem disfala nogud world and mekem evriwan long earth garem trufala peace. (2 Tim. 3:1) So hem gud for askem iumiseleva, ‘Hu nao mi luk long hem for helpem and leadim mi?’ Maet iumi kwiktaem sei, “Long Jehovah,” and datwan nao stretfala ansa.

2 Wanem nao hem minim for iumi luk long Jehovah? And hao nao iumi savve mek sure iumi gohed for luk long hem for helpem iumi taem problem kamap? Staka handred year go finis, man wea raetem psalm hem storyim why iumi need for luk long Jehovah taem iumi needim help. (Readim Sams 123:1-4.) Hem storyim wei for luk long Jehovah hem olsem wei wea wanfala servant luk long boss bilong hem. Wanem nao hem minim? Datfala servant no luk long boss bilong hem for kaikai and protection nomoa, bat hem mas lukluk long boss bilong hem for luksavve long samting wea boss bilong hem laekem, and then hem mas duim datwan. Long sem wei, iumi mas studyim gud toktok bilong God evriday mekem iumi luksavve long samting wea Jehovah laekem for iumi duim and then followim datwan. Sapos iumi duim olsem iumi sure Jehovah bae helpem iumi taem iumi needim datwan.—Eph. 5:17.

3. Wanem nao savve mekem iumi for no gohed luk long Jehovah?

3 Nomata iumi savve hem important for gohed luk long Jehovah, samfala samting maet mekem iumi for no gohed luk long hem. Kaen samting olsem hem happen long Martha, wea hem klos fren bilong Jesus. Hem “busy tumas long staka samting.” (Luke 10:40-42) Sapos kaen samting olsem hem kasem faithful sista olsem Martha, nomata Jesus stap witim olketa, iumi tu shud no sapraes sapos kaen samting olsem kasem iumi. So wanem kaen samting nao savve mekem iumi for no gohed luk long Jehovah? Long disfala study, iumi bae storyim hao samting wea olketa narawan duim savve mekem iumi for no luk long Jehovah. Iumi bae lanem tu wanem iumi savve duim for gohed luk long Jehovah for helpem iumi.

WANFALA FAITHFUL MAN LUSIM PRIVILEGE

4. Why nao maet iumi sapraes long wei wea Moses lusim datfala privilege for go insaed Promis Land?

4 Moses hem wanfala man wea luk long Jehovah for helpem and leadim hem. Bible sei: “Hem gohed strong bikos hem olsem hem lukim God wea no eniwan savve lukim hem.” (Readim Hebrew 11:24-27.) Bible sei tu: “No eni narafala profet moa hemi kamap long Israel wea hemi olsem hem, wea [Jehovah] hemi save toktok wetem hem stret long ae blong hem.” (Diutronomi 34:10) Bat nomata Moses fren gud witim Jehovah, hem lusim privilege for go insaed Promis Land. (Nambas 20:12) Wanem nao mekem Moses for lusim datfala privilege?

5-7. Wanem problem nao kamap no longtaem bihaen olketa Israelite lusim Egypt, and wanem nao Moses duim?

5 No kasem tufala month bihaen olketa Israelite lusim Egypt, wanfala big problem kamap bifor olketa kasem Maunt Sinai. Olketa Israelite start for komplen bikos no eni wata. Olketa start for tok againstim Moses, and olketa barava kros long hem. So Moses sei long Jehovah: “Wanem nao bae mi duim long olketa pipol ya? !No longtaem, bae olketa sutim mi dae long ston!” (Eksodas 17:4) So Jehovah givim klia instruction long Moses. Hem talem Moses for tekem stik bilong hem and whipim datfala ston long Horeb, and then staka wata bae kamaot. Bible sei: ‘Mosis hemi duim diswan frant long olketa lida blong Israel.’ Olketa Israelite drink gogo olketa satisfae nao, and datfala problem hem finis.—Eksodas 17:5, 6.

6 Bible talem hao Moses kolem datfala ples Massah and Meribah, “bikos long ples ya, olketa gohed fo raoa long Mosis, an olketa traem paoa blong [Jehovah]. An long ples ya tu, olketa pipol ya i tok olsem long Mosis, ‘?Waswe, [Jehovah] hemi stap wetem yumi, o nomoa?’” (Eksodas 17:7) Tufala nem hia, Massah and Meribah, hem barava fitim bikos hem minim “Traem” and “Raoa.”

7 Hao nao tingting bilong Jehovah abaotem samting wea happen long Meribah? Hem ting long samting wea olketa Israelite duim olsem olketa againstim rul bilong hem, no just againstim Moses nomoa. (Readim Sams 95:8, 9.) Olketa Israelite duim samting wea barava no stret. Long datfala taem, Moses duim stret samting bikos hem luk long Jehovah for direction and hem followim datwan.

8. Wanem problem nao kamap taem olketa Israelite klosap kasem end long gogo bilong olketa long wilderness?

8 Bat wanem nao happen samting olsem 40 year bihaen, taem olketa Israelite klosap kasem end long gogo bilong olketa long wilderness? Olketa Israelite kasem wanfala ples wea gogo olketa kolem Meribah tu. Disfala Meribah stap klosap long Kadesh, wea klosap long border bilong Promis Land. * Long there, olketa Israelite komplen moa bikos no eni wata. (Nambas 20:1-5) Bat long datfala taem, Moses duim samting wea no stret.

9. Wanem instruction nao Moses kasem from Jehovah, bat wanem nao hem duim? (Lukim piksa long start bilong study.)

9 Wanem nao Moses duim taem olketa Israelite tok againstim hem? Hem luk moa long Jehovah for direction. Bat distaem Jehovah no talem hem for whipim datfala ston witim stik bilong hem. Hem talem Moses for tekem stik bilong hem, hipimap evriwan klosap long datfala ston, and tok long datfala ston. (Nambas 20:6-8) Moses nating tok long datfala ston. Bat hem showimaot kros bilong hem taem hem tok big olsem long olketa wea hipap long there: “Yufala bikhed pipol, yufala lisin! ?Waswe, mitufala bae mekem wata fo kamaot long disfala ston mekem yufala dring?” Then hem whipim datfala ston tufala taem.—Nambas 20:10, 11.

10. Hao nao Jehovah feel taem Moses no followim instruction bilong hem?

10 Jehovah barava kros long Moses. (Diutronomi 1:37; 3:26) Why nao olsem? Samfala samting wea Moses duim nao mekem hem for kros. Maet wanfala reason why Jehovah kros long Moses hem bikos Moses no followim niu instruction wea hem kasem.

11. Taem Moses whipim datfala ston, why nao maet olketa Israelite tingse Jehovah no duim datfala mirakol?

11 Maet nara reason stap why Jehovah kros long Moses. Ston wea stap long first Meribah hem strongfala ston wea olketa kolem granite. Nomata sapos man barava whipim strong datfala granite ston bae no eniwan expectim wata for kamaot. Bat, olketa ston long mek-tu Meribah hem barava difren bikos datfala ples garem olketa kaen soft ston wea olketa kolem limestone. Bikos datfala limestone hem soft, wata savve go thru and stap andanit long graon and sapos pipol digim datfala ston maet wata savve kamaot. So taem Moses whipim datfala ston tufala taem and wata kamaot, maet olketa Israelite tingse wata hia no kam from Jehovah bat hem kamaot bikos datkaen ston savve garem wata insaed. From Moses whipim datfala ston and no tok long hem, hem olsem Moses mekem pipol no tinghae long mirakol bilong Jehovah. * Bat, iumi no sure sapos olketa Israelite ting olsem.

WANEM SERIOUS SAMTING NAO MOSES DUIM?

12. Wanem nao maet nara reason why Jehovah kros tumas long Moses and Aaron?

12 Maet nara reason stap why Jehovah kros long Moses, and Aaron tu. Tingim moa samting wea Moses talem long olketa Israelite: “Waswe, mitufala bae mekem wata fo kamaot long disfala ston mekem yufala dring?” Taem Moses iusim disfala toktok “mitufala” luk olsem hem minim hemseleva and Aaron. Toktok bilong Moses showimaot hem no respectim Jehovah olsem man wea duim datfala mirakol. Diswan fitim tu samting wea Sams 106:32, 33 talem: “Long springwata long Meriba, olketa mekem [Jehovah] fo kros tumas, so Mosis hemi insaet long trabol nao from olketa samting wea olketa duim ya. Olketa mekem Mosis fo barava kros fogud, mekem hemi toktok long olketa bat hemi no save tingim toktok blong hem.” * (Nambas 27:14) Nomata wanem reason nao Moses garem for duim datwan, samting wea hem duim showimaot hem no respectim Jehovah. Jehovah tok olsem long Moses and Aaron: “Yutufala agensim mi an no obeim toktok blong mi.” (Nambas 20:24) Tru nao, datwan barava serious sin!

13. Why nao hem stret nomoa for Jehovah panisim Moses?

13 From Moses and Aaron garem responsibility for leadim pipol bilong Jehovah, tufala mas givim ansa long Jehovah for wanem tufala duim. (Luke 12:48) Bifor, Jehovah stopem klosap evri Israelite wea kamaot from Egypt for no go long Promis Land bikos olketa bighed againstim hem. (Nambas 14:26-30, 34) From Moses bighed and no obeyim Jehovah, hem stret nomoa for Jehovah stopem Moses for go insaed Promis Land, olsem hem stopem olketa nara bighed Israelite hia.

WHY NAO MOSES DUIM DATWAN?

14, 15. Wanem nao mekem Moses bighed and no obeyim Jehovah?

14 Wanem nao mekem Moses bighed and no obeyim Jehovah? Tingim moa samting wea Sams 106:32, 33 talem: “Long springwata long Meriba, olketa mekem [Jehovah] fo kros tumas, so Mosis hemi insaet long trabol nao from olketa samting wea olketa duim ya. Olketa mekem Mosis fo barava kros fogud, mekem hemi toktok long olketa bat hemi no save tingim toktok blong hem.” Nomata olketa Israelite bighed againstim Jehovah, Moses nao barava kros tumas. Wei wea hem no kontrolem hemseleva mekem hem no tingim samting wea bae kamaot from toktok bilong hem.

15 Moses letem samting olketa narawan duim for mekem hem no gohed luk long Jehovah. Long firstaem, Moses duim stret samting taem pipol komplen abaotem wata. (Eksodas 7:6) Bat gogo, maet hem taed and feel wikdaon bikos for staka year hem deal witim olketa Israelite wea bighed. Maet Moses tingim nomoa feeling bilong hemseleva winim wei for hem mekhae long Jehovah.

16. Why nao iumi shud ting raonem samting Moses duim?

16 Sapos wanfala faithful profet olsem Moses, hem luk difren from Jehovah and hem sin, sem samting savve happen long iumi tu. Olsem Moses, iumi klosap for go insaed niu world wea Jehovah promisim. (2 Pet. 3:13) No eniwan long iumi laek misstim datfala spesol privilege. Bat for go insaed niu world, iumi need for gohed luk long Jehovah and evritaem duim wanem hem laekem. (1 John 2:17) Olketa wanem leson nao iumi savve lanem from mistek wea Moses duim?

NO LETEM SAMTING WEA OLKETA NARAWAN DUIM FOR MEKEM IU NO GOHED LUK LONG JEHOVAH

17. Wanem nao bae helpem iumi for kontrolem iumiseleva taem narawan mekem iumi kros?

17 Kontrolem iuseleva taem narawan mekem iu kros. Nomata iumi mas deal witim sem problem staka taem “iumi mas gohed for duim gudfala samting, bikos long taem wea God markem, bae iumi kasem gud samting sapos iumi no givap.” (Gal. 6:9; 2 Thess. 3:13) Sapos wanfala samting wea mekem iumi feel nogud hem gohed for happen or narawan mekem iumi kros staka taem, waswe, iumi kontrolem feeling and toktok bilong iumi? (Provebs 10:19; 17:27; Matt. 5:22) Taem olketa narawan mekem iumi feel kros iumi mas “no changem bak nogud samting wea narawan duim, bat letem God nao for judgem olketa.” (Readim Rome 12:17-21.) Sapos iumi gohed patient for luk long Jehovah and weitim hem for duim samting long taem wea fitim, datwan showimaot iumi respectim wei wea hem nao fit for judgem olketa man. Bat sapos iumi trae for pei bak, datwan showimaot iumi no respectim Jehovah.

18. Wanem nao iumi need for tingim saed long wei for followim olketa niu direction?

18 Mek sure iumi followim olketa niu direction. Waswe, iumi faithful for followim olketa niu direction wea kam from Jehovah? Sapos olsem, iumi bae no evritaem duim nomoa olketa samting olsem hao iumi duim bifor. Bat iumi bae kwiktaem followim eni niu direction wea Jehovah provaedem thru long organization bilong hem. (Heb. 13:17) And tu, iumi mas careful for “followim nomoa samting wea olketa raetem finis.” (1 Cor. 4:6) Taem iumi duim olsem, datwan showimaot iumi gohed for luk long Jehovah.

Wanem nao iumi lanem from samting wea Moses duim taem olketa narawan duim mistek? (Paragraf 19 storyim diswan)

19. Wanem nao bae helpem iumi for no letem mistek bilong olketa narawan for spoelem wei wea iumi fren witim Jehovah?

19 No letem mistek bilong olketa narawan for spoelem wei wea iu fren witim Jehovah. Sapos iumi gohed luk long Jehovah, iumi bae no letem wanem olketa narawan duim for mekem iumi kros or spoelem wei wea iumi fren witim hem. Diswan hem barava important sapos iumi garem olketa responsibility insaed organization bilong God, olsem Moses. Iumi evriwan need for ‘gohed traem best bilong iumi for kasem laef’ bat iumi mas tingim hao Jehovah no judgem iumi evriwan long sem wei. (Phil. 2:12) Bat taem iumi garem moa responsibility, Jehovah bae expectim iumi for showimaot gud example winim bifor. (Luke 12:48) Bat sapos iumi barava lovem Jehovah, no eni samting savve mekem iumi stambol or mekem iumi no kasem love bilong hem.—Sams 119:165; Rome 8:37-39.

20. Wanem nao iumi shud disaed strong for duim?

20 From iumi mas deal witim olketa hard taem, hem important for iumi gohed for luk long Jehovah mekem iumi savve wanem hem laekem iumi for duim. Iumi mas no letem samting wea olketa narawan duim for spoelem wei wea iumi fren witim Jehovah. Iumi lanem important leson abaotem diswan from samting wea kasem Moses. Winim wei for kwiktaem feel nogud long mistek bilong olketa narawan, iumi laek for evritaem luk long Jehovah go ‘kasem taem wea hem sore kam long iumi.’—Sams 123:1, 2.

^ par. 8 Disfala ples hem difren from Meribah wea stap klosap long Rephidim wea nara nem bilong hem Massah. Bat tufala ples hia olketa kolem long Meribah bikos olketa raoa long tufala ples evriwan.—Lukim map long Appendix B3 insaed New World Translation of the Holy Scriptures.

^ par. 11 Professor John Beck sei olsem abaotem disfala story: “Wanfala biliv bilong olketa Jew storyim hao olketa wea tok againstim Moses sei olsem: ‘Moses savve finis datfala ston garem wata insaed! Sapos hem laek for pruvim hem garem paoa for duim mirakol, letem hem mekem wata kamaot long nara ston moa.’” Bat datwan hem wanfala biliv bilong olketa Jew nomoa.

^ par. 12 Lukim The Watchtower, October 15, 1987, “Questions From Readers.”