Skip tu di aatikl

Skip tu lis a tapik

Unu fi Tel di Chroot

Unu fi Tel di Chroot

“Taak di chroot wid wan anada.”—ZECH. 8:16.

SANG: 56, 124

1, 2. Weh di Devl yooz fi hert hyoomanz di moas?

DI FOAN, kaar, ahn rifrij da jos som a di invenshan dehn weh mek wi laif eeziya nowadayz. Bot sohn ada invenshan, laik gon, sigaret, ahn di atomik bom mek laif moa daynjaros. Bot lang bifoa eni a dehndeh invenshan mi egzis, di lai mi-di hert peepl. Enitaim wi tel wahn lai, wi chrik peepl fi bileev sohnting weh da noh chroo. Da hoo mi tel di fos lai? Di Devl! Jeezas Krais mi kaal ahn “di pa a aala di lai dehn.” (Reed Jan 8:44.) Wen hihn mi tel di fos lai?

2 Ih mi hapm towznz a yaaz agoa eena di gyaadn a Eedn. Di fos hyooman kopl, Adam ahn Eev, mi-di injai laif eena di Paradais weh dehn Kriyayta mi mek fi dehn. Gaad mi tel dehn noh fi eet fahn “di chree a di nalij a gud ahn bad,” er els dehn mi wahn ded. Saytan mi noa dis, bot stilyet ih mi yooz wahn snayk fi tel Eev: “Ah di tel yu, yu noh wahn ded [di fos lai eva]. Bikaaz Gaad noa dat di day yu eet fan it, yu aiy dehn wahn oapm, yu wahn bee laik Gaad, ahn yu wahn noa weh gud ahn bad.”—Gen. 2:15-17; 3:1-5.

3. Wai wi ku seh Saytan lai mi wikid, ahn weh mi hapm bikaaz a da lai?

3 Saytan lai mi wikid bikaaz ih mi wel ahn noa dat if Eev mi bileev an eet di froot, shee mi wahn ded. Dis neva onli mi afek Eev, bot shee an Adam mi disobay Jehoava koman ahn dehn mi ded. (Gen. 3:6; 5:5) Moa dan dat, sayka da sin, “evribadi wahn ded.” In fak, ‘evribadi deh anda di powa a sin. Soh aala dehn hafu ded, eevn dehn wan weh neva disobay Gaad koman laik how Adam mi du.ʼ (Roam. 5:12, 14) Soh now, insteda bee perfek ahn liv fareva laik how Gaad mi mek wi fi liv, wi di du gud if wi liv fi “70 yaaz, er 80 bikaaz a speshal schrent.” Pahn tap a dat, laif “ful op wid chrobl ahn saro.” (Ps. 90:10) Dat sad, noh chroo? An aala dat hapm sayka Saytan lai!

4. (a) Wat da sohn impoatant kweschan weh wi haftu ansa? (b) Akaadn tu Psalm 15:1, 2, hoo ku bee Jehoava fren?

4 Wen Jeezas mi-di taak bowt Saytan, ih mi seh: “Hihn neva yet mi waahn ga notn fi du wid di chroot, kaa nat wan pees a chroot noh deh eena hihn.” Ahn fahn den til now, Saytan noh chaynj. Hihn stilyet di tel lai fi “fool op aal di peepl eena di werl.” (Rev. 12:9) Wee noh waahn mek Saytan chrik wi. Soh mek wi kansida dehnya chree kweschan: How Saytan di fool op peepl? Wai peepl tel lai? Ahn how wee ku taak di chroot aal di taim soh dat wi noh looz wi frenship wid Jehoava, laik how Adam ahn Eev mi du?—Reed Psalm 15:1, 2. *

HOW SAYTAN DI FOOL OP PEEPL?

5. How Saytan di fool op peepl tudeh?

5 Wi noh haftu lef Saytan mek ih “owtsmaat wi.” Di apasl Paal mi seh: “Wi noa gud-wan weh aal hihn di plan op eena fi hihn main gens wi.” (2 Kor. 2:11) Wee noa dat Saytan kanchroal di hoal werl, inkloodin faals rilijan, di korop govament dehn, ahn di greedi bizniz dehn. (1 Jan 5:19) Ih noh sopraiz wi dat Saytan ahn di deemonz ku mek powaful an impoatant peepl tel “lata lai.” (1 Tim. 4:1, 2) Wi ku si dat eena di advataizment dehn weh bizniz peepl yooz fi promoat weh dehn di sel. Dehn tel lai fi sel peepl tingz weh ku akchwali hert dehn er fi chrik peepl ahn tek dehn moni.

6, 7. (a) Wai ih ekschra bad wen di rilijos leeda dehn tel lai? (b) Wat da sohn lai weh yoo hyaa di rilijos leeda dehn seh?

6 Ih reeli bad wen di rilijos leeda dehn tel lai, bikaaz peepl wahn bileev dehn. If sohnbadi bileev wan a dehn faals teechin, ih ku en op di du tingz weh Gaad kandem an looz owt pan evalastin laif. (Hos. 4:9) Jeezas mi noa dat di rilijos leeda dehn eena fi hihn day mi-di teech lata ting weh noh chroo, soh hihn mi tel dehn tu dehn fays: “Unu teecha a di Laa ahn unu Farisee, unu een fi big chrobl. Unu hipokrit unu! Unu chravl kraas lan ahn see jos fi get wan persn fi jain unu rilijan. Den sayka unu, da persn geh soh wikid dat ih dizerv fi goh da Gehena [evalastin dischrokshan] too taimz az moch az unu.” (Mach. 23:15; NW ftn.) Jeezas mi kandem dehn rilijos leedaz ahn tel dehn dat dehn mi kohn fahn dehn ‘pa weh da di Devl, wahn merdaraʼ.—Jan 8:44.

7 Weda yu kaal dehn paasta, prees, er sohnting els, lata rilijos leeda deh eena di werl tudeh. Jos laik di rilijos leeda dehn eena di fos senchri, dehn di “haid di chroot” eena Gaad Werd. Ahn soh “insteda dehn bileev di chroot bowt Gaad, dehn peepl bileev loan lai.” (Roam. 1:18, 25) Dehn promoat faals teechinz, laik wans yu don geh “sayv” yu noh haftu du notn moa, wen wahn persn ded ih soal kip aan di liv, ahn di foolish aidyaa dat Gaad wuda alow seks bitween too man er too uman er saym seks marij.

8. Weh lai di palitishan dehn wahn soon tel wi, bot how wi shuda tek it?

8 Di palitishan dehn tel lai fi chrik peepl tu. Dehn wahn soon tel evribadi wan a di bigis lai eva. Dehn wahn klaym seh dehn mek “evriting fain ahn peesful,” ahn dat “notn noh deh fi frayd bowt.” Bot “jos den, wen dehn noh di ekspek it, bad, bad chrobl wahn kohn pahn dehn.” Soh wi shudn bileev dehn palitishan. Dehn wahn tel loan lai fi chrai haid di fak dat di werl di goh dong! Wee noa gud-wan dat di ‘day a di Laad wahn kohn jos laik wahn teef weh kohn da nait.ʼ—1 Tes. 5:1-4.

WAI PEEPL TEL LAI?

9, 10. (a) Wai peepl tel lai, ahn wat da di rizolt? (b) Weh wi haftu memba bowt Jehoava?

9 Nowadayz, da noh jos powaful er impoatant peepl weh tel lai. Di aatikl “Why We Lie,” weh Yudhijit Bhattacharjee mi rait, seh dat “now da paat a hyooman naycha fi tel lai.” Lata taim peepl tel lai fi protek dehnself, fi haid mistayk er kraim, fi mek moni, er fi tek advantij a sohnbadi. Di aatikl seh dat som peepl noh ga no prablem fi tel lai tu “schraynjaz, peepl weh dehn werk wid, dehn frenz, ahn dehn lov wanz.”

10 Wat da di rizolt a aala dehn lai? Peepl kyaahn chros wan anada ahn soh dehn rilayshanship dehn faal apaat. Fi egzampl, imajin how wahn faytful hozban wuda feel if ih fain owt dat ih waif mi-di cheet pan ahn, ahn lai tu ahn fi kova it op. Er imajin wahn man weh abyooz ih waif ahn pikni wen nobadi els noh dehn rong, bot fronta ada peepl ih goh aan laik ih lov dehn. Wi haftu memba dat peepl laik dat mait ku fool ada hyoomanz, bot dehn kyaahn fool Jehoava. Di Baibl seh “evriting weh hihn mek oapm op ahn ekspoaz” tu hihn.—Heeb. 4:13.

11. Weh di bad egzampl a Ananaiyas ahn Safaira teech wi? (Koment pahn di picha da di biginin a dis aatikl.)

11 Di Baibl gi wi wahn egzampl a wahn Kristyan kopl hoo mi lai tu Gaad bikaaz a Saytan. Ananaiyas ahn Safaira mi mek wahn plan fi chrik di apasl dehn. Dehn mi sel wahn pees a lan ahn bring som a di moni tu di apasl dehn. Dehn mi waahn luk gud fronta di bradaz ahn sistaz eena di kangrigayshan, soh dehn mi tel di apasl dehn dat dehn mi giv aala di moni. Bot dehn mi kip bak som fi dehnself. Jehoava mi noa wat dehn mi du ahn dat dehn mi laiyad, soh ih mi ponish dehn.—Aks 5:1-10.

12. Wat wahn hapm tu peepl hoo rifyooz fi stap tel lai, ahn wai?

12 How Jehoava feel bowt peepl weh laiyad? Enibadi hoo tel lai fi hert er chrik peepl wahn en op eena “di layk a faiya,” jos laik Saytan. (Rev. 20:10; 21:8; Ps. 5:6) Wai? Bikaaz Jehoava luk pahn dehn di sayhn way ih luk pahn di “eevl peepl dehn weh da laik daag,” er weh praktis disgostin tingz.—Rev. 22:15.

13. Weh wi noa bowt Jehoava, ahn weh da nalij moov wi fi du?

13 Wee noa dat Jehoava “da noh wahn man weh tel lai.” Akchwali, “Gaad kyaahn tel lai.” (Num. 23:19; Heeb. 6:18) “Jehoava hayt . . . wahn mowt weh laik tel lai.” (Prov. 6:16, 17) Fi mek Jehoava pleez wid wi, wi haftu bee aanis aal di taim. Dat da di reezn wai wi noh “lai tu wan anada.”—Kol. 3:9.

WEE “TAAK DI CHROOT”

14. (a) Wat mek chroo Kristyanz difrent fahn membaz a faals rilijan? (b) Eksplayn di prinsipl weh wi fain da Look 6:45.

14 Wat da wan way weh chroo Kristyanz ku shoa dat dehn difrent fahn membaz a faals rilijan? Wee “taak di chroot.” (Reed Zechariah 8:16, 17.) * Paal mi seh dat “wee shoa dat wee reeli di serv Gaad fi chroo” wen wi tel “di chroot.” (2 Kor. 6:4, 7) Jeezas mi seh: “Wateva wahn man haat ful op wid, dat da weh wahn kom owta ih mowt.” (Look 6:45) Soh wahn gud persn wid wahn aanis haat wahn aalwayz tel di chroot. Ih wahn aalwayz bee aanis wid schraynjaz, peepl weh ih werk wid, ih frenz, ahn ih lov wanz. Mek wi luk pahn som egzampl a how wi ku shoa dat wi di chrai bee aanis eena evriting.

Yoo si wahn prablem eena dis yong sista laif? (Paragraaf 15, 16)

15. (a) Wai ih noh gud fi liv wahn dobl laif? (b) Weh ku help yong peepl fi stan op tu pyaa presha? (Koment pahn di futnoat.)

15 Wat if yoo da wahn yong persn ahn yu di chrai fit een wid di ada yong peepl rong yu? Som yong peepl liv wahn dobl laif. Wen dehn deh rong di bradaz ahn sistaz, dehn goh aan laik dehn kyaahn brok eg. Bot wen dehn deh rong peepl hoo noh serv Jehoava, er wen dehn deh pahn soashal meedya, dehn goh aan laik wahn hoal nada persn. Dehn mait du bad tingz laik yooz doti langwij, jres eena kloaz weh noh deesent, lisn tu way owt myoozik, jrink tu moch alkohol, tek jrogz, dayt widowt dehn payrents noa, er ada tingz weh eevn wos. Dehn hoal laif da wahn lai. Dehn di lai tu dehn payrents, tu dehn bradaz ahn sistaz, an eevn tu Gaad. (Ps. 26:4, 5) Jehoava noa wen wi jos di ‘aana hihn wid wi mowt, bot wi haat deh faar fan ahn.ʼ (Maak 7:6) Ih wahn bee soh moch beta if wi du weh di praverb seh: “Noh mek yu haat jelos di sina dehn, bot fyaa Jehoava aal day lang.”—Prov. 23:17. *

16. How wi shuda ansa di kweschan dehn pahn wahn aplikayshan fi ful-taim servis?

16 If yu waahn regyula painyaa er serv eena sohn ada kaina speshal ful-taim servis, laik da Betel, yu wahn haftu ful owt wahn aplikayshan. Ih veri impoatant dat yu aanis wen yu ansa di kweschan dehn bowt yu helt, entataynment, an yu moaralz. (Heeb. 13:18) Sopoaz yu mi du sohnting weh Jehoava hayt er weh bada yu kanshans an yu neva taak tu di eldaz bowt it? Aks dehn fi help yu soh dat yu ku serv Jehoava wid wahn kleen kanshans.—Roam. 9:1; Gal. 6:1.

17. Weh wi shuda du wen peepl hoo di persikyoot wi kweschan wi bowt wi bradaz?

17 Weh yu shuda du if di govament ban wi werk eena di konchri wehpaat yu liv ahn dehn ares yu ahn kweschan yu bowt yu bradaz? Yu tink yu haftu tel dehn evriting weh yu noa? Weh Jeezas mi du wen di Roaman govna mi kweschan ahn? Ih mi aplai di prinsipl weh seh dat “wahn taim deh fi kip kwaiyet ahn wahn taim deh fi taak.” Sohntaim Jeezas neva seh notn ataal! (Eccl. 3:1, 7; Mach. 27:11-14) Eena wahn sichuwayshan laik dat, wi haftu noa wen fi taak ahn wen fi kip kwaiyet. Wi haftu bee kyaaful noh fi seh notn weh ku put wi bradaz eena daynja.—Prov. 10:19; 11:12.

How yu wuda disaid wen fi kip kwaiyet ahn wen fi tel di hoal chroot? (Paragraaf 17, 18)

18. Weh wi shuda du if di eldaz aks wi kweschanz bowt wi bradaz?

18 Wat if sohnbadi eena di kangrigayshan komit wahn seeryos sin an yoo noa bowt it? Di elda dehn rispansabl fi kip di kangrigayshan kleen, soh dehn mait aks yu weh yu noa bowt di mata. Weh yu wahn du, espeshali if di persn da yu gud fren er da yu faamli? Di Baibl seh: “Di faytful witnis wahn tel di chroot.” (Prov. 12:17; 21:28) Soh yu rispansabl fi tel di eldaz di hoal chroot, noh haid notn fahn dehn, ahn noh twis di chroot needa. Dehn ga di rait fi noa di faks soh dat dehn ku fain di bes way fi help di persn fi fiks dehn rilayshanship wid Jehoava.—Jay. 5:14, 15.

19. Weh wi wahn diskos eena di neks aatikl?

19 Dayvid mi pray tu Jehoava: “Yoo hapi wen yu fain chroot eena wi haat.” (Ps. 51:6) Dayvid mi noa dat ih impoatant fi mek wi bee aanis fahn wi haat. Chroo Kristyanz aalwayz “taak di chroot wid wan anada.” Wahn nada way wi ku shoa dat wee, az Jehoava servants, difrent fahn membaz a faals rilijan da fi teech di chroot fahn di Baibl. Eena di neks aatikl, wi wahn diskos how wi ku du dat eena wi minischri.

^ par. 4 Psalm 15:1, 2: “Oa Jehoava, hoo ku bee wahn ges eena yu tent? Hoo ku liv pahn yu hoali mongtin? Di wan hoo di waak widowt faalt, hoo di liv rait ahn hoo di tel di chroot eena ih haat.”

^ par. 14 Zechariah 8:16, 17: “‘Dehnya da di ting dehn yu shuda du: Taak di chroot wid wan anada, ahn di jojment unu mek da di gayt dehn fi inkorij chroot ahn pees. Noh chrai plan dizaasta pahn wan anada eena unu haat, ahn noh lov eni pramis weh da wahn lai; bikaa dehnya da di ting dehn weh Ai hayt,ʼ Jehoava seh.”

^ par. 15 Si kweschan 6, “How Ah Ku Stan Op tu Pyaa Presha?,” eena di broashoar Ansaz tu 10 Kweschanz Weh Yong Peepl Aks ahn chapta 16, “A Double Life—Who Has to Know?,” eena di buk Questions Young People Ask—Answers That Work, Volume 2.