Luslahng audepe kan

luslahng audepe kan

KOASOIPEN ARAIL MOUR

‘Siohwa Ketin Kasaledahr Sapwellime Kupwur Mwahu’ ong Kiht

‘Siohwa Ketin Kasaledahr Sapwellime Kupwur Mwahu’ ong Kiht

NGEHI oh ei pwoudo, Danièle, ahpwtehn lel nan hotelo ni tohndoadoahko me ntingih adat ko eh ndaiong ie, “Maing, komw kak menlau eker pilismen en irepen sahpw?” Awa kei mwoweo, se peidi Gabon, ehu sapwen Palikapi en Aperika, wasa me at doadoahk en kalohk keinapwidi nan pahr 1970 samwa.

Danièle kin ahnsou koaros tetehk wasa eri e mwadangete tehkada dahme wiewiawi. E mwengininginkihdo, “Dehr eker pilismen kan, re miher me!” Se kilangla mwurin kiht, sidohsa ehu peidi ni hotelo. Minit kei mwuhr, sounpei ko salihdi kiht. Ahpw I kalahnganki en Danièle mwekid mwadang, pwehki e kahrehda en mie ahnsou I en kihong emen brother me iang mi mwo doaropwe kei.

Nin doken arail waikihtla ohpis en pilismen ko, I medemedewe uwen mwahu me ei pwoudo kin uhdahn eimah oh nsenohki duwen Siohwa oh sapwellime pwihn. Iei met ehu ahnsou ko me ngehi oh Danièle kin ehupene doadoahk. I pahn koasoiahda dahme kahrehda se kin mwemweitla nan sapw kan me atail doadoahk en kalohk kin keinapwidi.

SIOHWA NI LIMPOAK KETIN SEWESE IE EN WEHWEHKI PADAHK MEHLEL

I ipwidi nan pahr 1930 nan Croix, kisin kahnimw ehu nan paliepeng en France. Ei peneineio uhdahn poadidiong Kadolik. Se kin iang Kamadipw Sarawi nan wihk koaros, oh ei pahpao kin iang pidada laud nan sarawio. Ahpw, ni ei sounpar 14, mehkot wiawi wasao me kahrehiong ien kilangada mwalaun en pelien sarawio.

Sounpei en Sehmen kan mi nan ekei wasa nan France erein mahwen keriau en sampah. Nan eh kapahrek kan, at padreo kin kaukaule kangoange kiht en utungada koperment en Nazi en Vichy. Se inenen pwuriamweikihla eh kapahrek ko. Duwehte me tohto nan France, se kin rukula oh rong redio en BBC, me kin kihda rohng kan sang palien sounpei en sapw tohto me kin ehupene (Allied forces). Ni soh kasikpe, padreo sohla utung pwihn me e iango oh uhd koasoanehdi sen kasarawi pweidahn sounpei kan en Amerika me powehdi mehn Sehmen ko nan September pahr 1944. Uhdahn I pwuriamweikihla mwalaun en padreo. E kaluwetala ei likih irail.

Sohte pwand mwurin mahweno, ei pahpao mehla. Riei serepein laudo pwopwoudlahr oh kin kousoan Belgium, eri I pehm me I pwukoahki apwalih ei nohno. I alehdi doadoahk mwahu ehu. Ei kaun en doadoahko oh nah pwutak ko uhdahn poadidiong Kadolik. Mendahki I medewe me I pahn mi nan doadoahk wet werei, ahnsou keren I pahn lelohng kasongosong ehu.

Riei serepeino Simone, me wiahla emen Sounkadehdehn Siohwa, mwemweitdo reht nan pahr 1953. Ni koahiek, e doadoahngki nah Paipel oh kasalehda padahk likamw kan en Kadolik me pid kisiniei nan ehl, Koht Sahm, Koht Nah, Koht Ngehn Sarawi, oh mie mehkot soh sansal nan paliwaratail mwurin mehla. Nin tapio, I akamaiong ih oh nda me e sohte doadoahngki Paipel en Kadolik, ahpw mwuhr, I kamehlelehla me dahme e ndinda iei padahk mehlel. Mwuhr, e wahdo nei Kahn Iroir en mahs kei me I perenki wadek nipwong kan nan ei pereo. I mwadangete wehwehkihda me met iei padahk mehlel; ahpw I perki en wiahla emen Sounkadehdehn Siohwa pwe I de luhssang ei doadoahko.

Erein sounpwong kei, I kin pousehlahte pein wia ei onop en Paipel oh Kahn Iroir. Kedekedeo, I koasoanehdi ien kohla ni Wasahn Kaudok en Sounkadehdehn Siohwa kan. Limpoak me re kasalehiong ie nan mwomwohdiso uhdahn sair ie. Mwurin emen brother onop Paipel rehi sounpwong weneu, I papidaisla nan September 1954. Sohte pwand I perenki ei kilang ei nohno oh riei serepein tikitiko ara wiahla Sounkadehde kei.

KOAPWOROPWORKI SIOHWA NAN DOADOAHK EN PIONEER

E kansensuwed me ei nohno mehla wihk kei mwohn mihting tohrohr laudo en pahr 1958 nan New York, me I ahneki pai kaselel en iang towehda. Ni ei pwurasang mihting tohrohro, I sohla pwukoahki apwalih ei peneinei, eri I kesehla ei doadoahk en mwohnio oh tepida pioneer. Erein ahnsowo, I inou en pwopwoud ong pioneer sister lelepek men me adaneki Danièle Delie, me wiahla ei pwoud nan May 1959.

Danièle tepida eh doadoahk en pioneer nan Brittany, me dohsang imweo. E anahne kangoang pwehn kalohk ong mehn Kadolik kan wasao oh dake pwaisikel kohla nan wasahn kalohk kan. Duwehte ngehi, e pil kin pehm me imwio uhdahn kerendohr. (Mad. 25:13) Eh wiewiahn tounmetei kin sewese kiht en dadaurete nan doadoahk en kalohk.

Se ale pwukoahn sounapwalih me kin seiloak rahn kei mwurin at pwopwoudida. Se wiahda wekidekla kan ni at mi wasa kan me sohte ahneki soahng tohto. Sounkalohk 14 kelehpw nan tepin mwomwohdiso me se mwemweitla ie, oh se sohte kak mi nan imwen brother kan wasao. Eri se meir pohn mattress kan pohn mwoahlo nan Wasahn Kaudok. E sohte kansenamwahu ahpw e mwahu ong tihnsewen ngehi oh ei pwoudo!

Dake warat sidohsao ni at mwemweitla ni mwomwohdiso kan

Mendahki at soupisek, Danièle ahnla wekidekla kan nan at doadoahk en seiloak. E kin kalapw awih ie nan warat kisin sidohsao mwurin mihting en elder kan me kin wiawi ni soh kasikpe, ahpw e sohte kin kaulim. Se wia at doadoahk en sounapwalih erein sounparte riau, pil erein ahnsowohte se sukuhlki kesempwalpen pwopwoud ehu en koasoipene ni mehlel oh ehupene doadoahk.​—Ekl. 4:9.

SE ALE PWUKOA KAPW KAN

Nan pahr 1962 luhk kowohng kiht en iang Sukuhl en Kilead nempe 37 erein sounpwong weneu nan Brooklyn, New York. Nanpwungen tohnsukuhl 100, mie pwopwoud 13, eri se pehm me se ahneki pwais kaselel en iang towehda. I kin perenki ei tamanda ei kin werekiong ohl kan me wia mehn kahlemeng mwahu en pwoson, duwehte Frederick Franz, Ulysses Glass, oh Alexander H. Macmillan.

Se inenen perenki at iang Sukuhl en Kilead!

Erein at kasukuhlo, kangoang kowohng kiht sen kalaudehla at koahiek en tehk soahng kan. Ekei mwurin souwas en Rahn Kaunop kan ni ahnsou me sukuhl kin imwisekla, se kin mwemweitla oh kilang wasa kan nan New York City. Met wia kisehn at kasukuhlo. Se ese me Niehd se pahn kousapahlih oh ntingihedi dahme se kilang. Se kin kalapw pwurodo pwangada ni soutuk en Rahn Kaunop, ahpw tohndoadoahk en Pedel me kin kahre kihto, pahn idek reht peidek en kousapahl kan pwehn sewese kiht en taman ire kesempwal kan ong at test. Ehu Rahn Kaunop, se alialu nan kahnimwo mwurin souwaso pwon. Se mwemweitla wasa ehu me ke kak doadoahngki telescope laud oh kilang usu kan, oh se sukuhlki wasao duwen takai de mete kan me kin lullul ni ar pwupwudi sang nan wehwe (meteor) oh me pwupwudier nin sampah (meteorite). Nan wasahn nekinekla dipwisou en mahs kan (American Museum of Natural History), se sukuhlki duwen wekpeseng en alligator oh crocodile. Ni at pwurala Pedel, brother me kahre kihto idek reht, “Eri, ia wekpeseng en meteor oh meteorite?” Danièle uhdahn pwangada oh sapengki, “Ngihn meteorite kan kin reirei!”

Se perenki mwemweitla rehn riat Kristian lelepek kan nan Aperika

Se pwuriamweikihla ni at esehda me se pahn kohla doadoahk nan ohpis en Sounkadehde kan nan France, wasa me se papahki sounpar 53 samwa. Nan pahr 1976, I alehdi pwukoa en apwalih Pwihn me Kin Apwalih Ohpis en Sounkadehdehn Siohwa kan oh pil pwukoahki mwemweitla nan sahpw kan nan Aperika oh Middle East me atail doadoahk en kalohk kin keinapwidi. Met kahrehda sen mwemweitla Gabon, wasa me I koasoiahda ni tapio. Ni mehlel, I sohte kin ahnsou koaros pehm me I warohng ahneki pwukoa pwukat. Ahpw I kalahngankihong Danièle eh kin sewese ie laud en kapwaiada soangen pwukoa koaros.

Kawehwe kapahrek me oaralape “Sapwellimen Koht Pwung Pahrek” sang Brother Theodore Jaracz nan mihting tohrohr laud nan Paris, pahr 1988

SE DADAURETE PAHN KAHPWAL LAUD EHU

Sangete ni tapio, se perenki at mour nan Pedel. Danièle, me esehla lokaiahn wai erein sounpwong limau mwohn e iang sukuhl en Kilead, wiahla sounkawehwe koahiek men en neitail sawasepen Paipel kan. Se uhdahn perenki at doadoahk en Pedel, ahpw at iang mwomwohdiso doadoahk kin kalaudehla at peren. I tamanda nipwong kan me ngehi oh Danièle kin iang bus nan Paris. Se inenen pwangada ahpw se perenki at kin ehupene wia at onop en Paipel kan. Ahpw e kompoake me Danièle soumwahuda ni soh kasikpe oh met kauhdi ih sang en kin wia doadoahk kan ni uwen me e kak.

Nan pahr 1993 e ahnekihda soumwahu en kanser en dihdi. Wiepen wini me e kin ale uhdahn apwal ong kiht, iangahki pwal oh chemotherapy. Sounpar eisek limau mwuri, e pil pwurehng ahnekihda soumwahu en kanser, ehu me uhdahn laudsang. Ahpw e uhdahn kesempwalki eh pwukoa nin duwen sounkawehwe men me kahrehda e kin pwurala iang doadoahk ni ahnsou kan me e ekis kehlail.

Mendahki en Danièle soumwahwo uhdahn apwal ong kiht, se sohte medewehda sen kohkohsang Pedel. Pil miehte soangen kahpwal teikan nan Pedel likin eh soumwahwo, ahpw mehlel ma meteikan sohte wehwehki ia uwen apwal en irairo. (Lep. Pad. 14:13) Pil ni Danièle eh kereniong sounpar 80, mwomwen meseo oh eh mwekid kan sohte kin kasalehda eh soumwahwo. E sohte kin poakehla pein ih. Ahpw, e kin medemedewehte en sewese meteikan sang ni eh kin rong duwen arail kahpwal kan. (Lep. Pad. 17:17) Danièle sohte kin medewe me e wia sounkaweid men, ahpw e doadoahngki dahme e lelohng pwehn sewese sister tohto en dehr masak kanser.

Se pil anahne dadaur pahn kahpwal kapw kan. Ni Danièle eh sohla kak iang doadoahk rahn koaros, e koasoanehdi en kalaudehla eh sewese ie. E wia soahng tohto me kamengeila soahng kan nan ei mour, oh met mweidohng ien pousehlahte papah nin duwen sounapwalih en Pwihn me Kin Apwalih Ohpis en Sounkadehdehn Siohwa kan erein sounpar 37. Karasepe, ehuehu rahn e kin kaunopada soahng koaros pwe sen kak mwengepene nin souwas nan at pereo oh ekis kommoal.​—Lep. Pad. 18:22.

DADAUR PAHN KAHPWAL KAN RAHN KOAROS

Danièle kin uhdahn perenki mour. Ahpw e pil pwurehng ahnekihda kanser kesilipak en ahnsou. Se sehse dahme se kak wiahiong. Ahnsou me e mi nan chemotherapy oh radiotherapy, e kin uhdahn luwetala oh ekei pak e sohla kak alu. I uhdahn nsensuwedkihla ei kilang ei pwoudo, me wia sounkawehwe koahiek men, eh kin nannanti en rapahkihda dahme e pahn nda.

Mendahki at sehse dahme se kak wia, se kin kapakap ni ngidingid, oh kamehlele me Siohwa sohte pahn ketin mweidohng sen lokolok laudsang dahme se kakohng. (1 Kor. 10:13) Se kin ahnsou koaros kalahnganki sawas me Siohwa ketikihda sang sapwellime Mahsen, toahkte kan en Pedel, oh limpoak en riat Kristian kan.

Se kin kalapw peki kaweid sang rehn Siohwa ong soangen wiepen wini dah me se anahne ale. Ehu pak, sohte sawaspen wini me se kak ale. Toahkte me kin sewese Danièle erein sounpar 23 sohte kak kawehwehda dahme kahrehda Danièle kin lipwongmasala mwurin eh ale chemotherapy. E sohte kak kihong kiht ehu wiepen wini tohrohr me kak sawas. Se pehm me se kelehpwla oh medewe dahme pahn wiawihong kiht mwuhr. Ahpw emen toahkte tohrohr en kanser pwungkihda en sewese Danièle. Mwomwen me Siohwa ketin kasalehiong kiht ahl ehu pwehn sewese kiht powehdi at kapwunod kan.

Se sukuhlki en dadaurete pahn at kapwunod kan sang ni at apwalihala ehuehu rahn. Nin duwen me Sises ketin mahsanih: “Ehuehu rahn mie pein eh kahpwal me itar.” (Mad. 6:34) At ahneki madamadau pwung oh kamwanpene pil kin sawas. Karasepe, ni Danièle eh sohte ale chemotherapy erein sounpwong riau, e mwomwen sirei oh kamwanki, “Ke ese, I uhdahn kehlail sang mwoweo!” (Lep. Pad. 17:22) Mendahki eh lokolok, e kin perenki koulki atail koul kapw kan en Wehio ni ngihl laud oh eimah.

Eh madamadau pwung kin sewese ie en dadaurete pahn ei soh itar kan. Ni mehlel, erein at pwopwoudkier sounpar 57, e kin apwalihala ei anahn tohto. E pil sohte men kasalehiong ie ia duwen ei pahn pirainih kutohr! Eri ni eh soumwahwo uhdahn laudla, I anahne esehla widen dahl, lopwolopw oh wiahda kisin mwenge. Mie kep kilahs kan me I pwalangpeseng ni ei wia soahng pwukat, ahpw I uhdahn perenki wia soahng kan pwehn kaperenda ih. *

KALAHNGANKI SAPWELLIMEN SIOHWA LIMPOAK KADEK

Ni ei medewehla ahnsowo, I kak kilang me I sukuhlki mehn kasukuhl kesempwal kei sang at lelohng kahpwal en soumwahu oh mahmahla. Keieu, kitail en dehr nohn kedirepwla me kahrehiong kitail en sohla kesempwalki atail pwoud. Kitail en isaneki ahnsou me kitail kehlail pwehn apwalih irail me kitail poakohng. (Ekl. 9:9) Keriau, kitail en dehr nohn pwunodki soahng tikitik kan, pwe met kak kahrehiong kitail en pohnsehsehla kapai tohto me kitail ahneki rahn koaros.​—Lep. Pad. 15:15.

Ni ei medewehla duwen at doadoahngki pali laud en at ahnsou ong papah Siohwa, I uhdahn kamehlele me Siohwa ketin kapaikihtda laudsang me se kak kasik. I ahneki soangen pepehmohte me sounmelkahkao kasalehda ni eh nda: “KAUN-O kasaledahr sapwellime kupwur mwahu ong ie.”​—Mel. 116:7.

^ par. 32 Sister Danièle Bockaert mehla nin doken oaralap wet eh wiawihda. E sounpar 78.