Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

ZAJ KAWM 12

Xam Pom Lwm Tus

Xam Pom Lwm Tus

“Nej sawvdaws cia li . . . ib leeg xam pom ib leeg.”​—1 PETUS 3:8.

ZAJ NKAUJ 26 Nej Ua Rau Kuv

ZAJ NO THAM TXOG DABTSI? *

1. Raws li 1 Petus 3:8, vim li cas peb thiaj nyiam nrog cov neeg uas xam pom peb?

PEB yeej nyiam nrog cov uas xam pom peb thiab txhawj txog peb. Lawv paub tias yog vim li cas peb thiaj xav li peb xav thiab ua li peb ua. Txawm peb tsis tau qhia lawv los lawv yeej paub tias peb cheem tsum dabtsi thiab yeej zoo siab hlo pab peb, tsis tas thov li. Peb yeej ris cov uas “ib leeg xam pom ib leeg” li no txiaj ntsig. *​—Nyeem 1 Petus 3:8.

2. Vim li cas peb yuav tau kawm kom peb paub xam pom lwm tus?

2 Peb txhua tus Khixatia ib leeg yeej xam pom ib leeg. Tiamsis yeej tsis yoojyim rau peb ua li ntawd. Vim li cas? (1) Vim peb yog neeg txhaum. (Loos 3:23) Yog li ntawd, peb yuav tau tswj kom peb tsis txhob xam pom peb tus kheej xwb. (2) Peb ib txhia tej zaud kuj raug cob kom peb xam pom peb tus kheej xwb lossis tej zaud tej peb raug ua rau peb coj li ntawd. (3) Tej zaud kuj yog peb xyaum tau tej neeg zej zog tus cwj pwm. Nyob rau lub caij kawg no, coob tus tsis xam pom txog lwm tus. Lawv tsuas “xam pom lawv tus kheej xwb.” (2 Timaute 3:1, 2) Dabtsi thiaj yuav pab kom peb tsis txhob xam pom peb tus kheej xwb tiamsis kom xam pom lwm tus?

3. (1) Yuav ua li cas peb thiaj paub xam pom lwm tus? (2) Peb yuav kawm txog dabtsi hauv zaj no?

3 Yog peb xyaum Yehauvas thiab nws Leej Tub, Yexus Khetos, ces peb yuav paub xam pom lwm tus thiab. Yehauvas yog tus Vajtswv uas muaj kev hlub, nws tso tau qauv zoo heev rau peb kom peb paub xam pom lwm tus. (1 Yauhas 4:8) Yexus xyaum tau Yehauvas tus yam ntxwv zoo heev. (Yauhas 14:9) Thaum Yexus nyob hauv ntiajteb no, nws tau ua yeeb yam qhia kom ib leeg paub khuvleej ib leeg. Hauv zaj no, peb yuav xub kawm seb Yehauvas thiab Yexus nkawd xam pom lwm tus li cas ces peb mam mus kawm seb peb yuav xyaum nkawd tus qauv li cas.

YEHAUVAS TXHAWJ TXOG LWM TUS

4. Raws li Yaxaya 63:7-9, ua cas peb thiaj paub tias Yehauvas txhawj txog nws cov tub qhe?

4 Phau Vajlugkub qhia tias Yehauvas txhawj txog nws cov tub qhe heev. Piv txwv li thaum haiv neeg Yixayee raug kev txom nyem nyuaj siab, phau Vajlugkub hais txog Yehauvas li no: “Thaum lawv raug kev txom nyem nyuaj siab nws kuj nrog lawv raug thiab.” (Nyeem Yaxaya 63:7-9.) Puag tom qab no los thaum Yehauvas cov tibneeg raug kev limhiam, tus cev Vajtswv lus Xekhaliya kuj sau txog Yehauvas li no: “Yog leejtwg kov nej kuj yog kov [kuv] lub ntsiab muag.” (Xekhaliya 2:8) Qhov no ua pov thawj tias Yehauvas txhawj txog nws cov tibneeg heev!

Yehauvas khuvleej cov Yixayee nws thiaj cawm lawv dim cev qhev hauv tebchaws Iyi (Saib nqe 5)

5. Piav seb Yehauvas tau ua dabtsi los pab nws cov tub qhe uas raug kev txom nyem lwj siab.

5 Yehauvas tsis yog khuvleej nws cov tub qhe xwb, nws nqes tes hlo pab lawv. Piv txwv li thaum cov Yixayee poob cev qhev txom nyem lwj siab ntsuav hauv tebchaws Iyi, Yehauvas pom lawv txojkev lwj siab, nws thiaj cawm lawv. Yehauvas hais rau Mauxe tias: “Kuv twb pom kuv haiv neeg . . . txojkev txom nyem lwj siab lawm thiab twb hnov lawv lub suab quaj. . . . Kuv paub lawv tej kev txom nyem. Kuv nqes los yuav cawm lawv dim hauv cov Iyi txhais tes.” (Khiav Dim 3:7, 8) Vim Yehauvas khuvleej nws cov tibneeg, nws thiaj tso lawv dim cev qhev. Ntau pua xyoo tom qab no thaum cov Yixayee nyob hauv tebchaws Khana-as, lawv raug yeeb ncuab quab yuam hnyav kawg li. Yehauvas ua li cas xwb? Phau Vajlugkub hais tias: “Vim yog lawv raug kev tsim txom raug kev quab yuam, lawv lub suab quaj qw ntsaj laws ua rau [Yehauvas] khuvleej lawv.” Vim Yehauvas txhawj txog nws cov tibneeg, nws thiaj nqes tes pab lawv. Nws xa cov thawj mus cawm cov Yixayee hauv lawv cov yeeb ncuab txhais tes.​—Cov Thawj 2:16, 18.

6. Piav seb Yehauvas ua qhia li cas tias nws xam pom cov uas xav yuam kev thiab.

6 Txawm thaum Yehauvas cov tibneeg xav yuam kev los nws tseem xam pom lawv thiab. Zoo li Yauna, Vajtswv txib Yauna mus tshaj tawm nws txojkev txiav txim rau cov Ninave. Thaum cov Ninave ntxeev dua siab tshiab, Vajtswv kuj hloov siab tsis muab lawv rhuav tshem. Tiamsis Yauna tsis zoo siab li. Yauna “thiaj chim” heev vim Ninave tsis raug puam tsuaj li nws lo lus faj lem. Tiamsis Yehauvas ua siab ntev rau Yauna thiab pab Yauna hloov nws txojkev xav. (Yauna 3:10–4:11) Thaum kawg Yauna thiaj pom li Yehauvas pom, Yehauvas thiaj siv nws muab zaj no sau cia los pab peb.​—Loos 15:4. *

7. Tej uas Yehauvas tau ua los pab nws cov tibneeg qhia li cas rau peb?

7 Tej uas Yehauvas tau ua los pab nws cov tibneeg qhia peb tias nws mob siab nws cov tibneeg heev. Nws yeej pom tej kev txom nyem nyuaj siab uas peb txhua leej txhua tus raug. Yehauvas paub zoo txog tej uas nyob “hauv neeg lub siab.” (2 Vaj Keeb Kwm 6:30) Nws paub tej peb xav, tej nyob hauv peb nruab siab, thiab tej uas peb ua tau thiab ua tsis tau. Thiab “nws yuav tsis cia [peb] raug kev sim siab dhau li uas [peb] thev tsis taus.” (1 Khaulee 10:13) Yehauvas cov lus cog tseg no nplig tau peb siab kawg li, puas yog?

YEXUS TXHAWJ TXOG LWM TUS

8-10. Tej twg pab tau Yexus mob siab txog tibneeg?

8 Thaum Yexus nyob hauv ntiajteb no, nws txhawj txog lwm tus heev. Tej twg pab tau Yexus paub txhawj txog tibneeg? Muaj ntau yam tiamsis cia peb tham txog 3 yam. Yam 1, zoo li tau hais tas los, Yexus xyaum tau nws Leej Txiv saum ntuj tus yam ntxwv zoo heev. Yexus hlub tibneeg ib yam li nws Leej Txiv. Yexus yeej xyiv fab rau txhua yam uas nws tau pab Yehauvas tsim, tiamsis nws “xyiv fab rau ib tsoom neeg” dua. (Paj Lug 8:31) Yexus xam pom lwm tus vim nws hlub lawv.

9 Yam 2, Yexus paub neeg lub siab ib yam li Yehauvas. Yexus paub tej uas nyob hauv neeg lub siab thiab tej uas lawv xav. (Mathai 9:4; Yauhas 13:10, 11) Yog li ntawd, thaum Yexus pom lwm tus txom nyem nyuaj siab nws thiaj txhawj txog lawv thiab nplig lawv.​—Yaxaya 61:1, 2; Luka 4:17-21.

10 Yam 3, Yexus kuj raug tej kev nyuaj siab li tibneeg raug thiab. Yexus kuj loj hlob hauv ib tse neeg uas txom nyem. Nws paub txog kev khwv vim nws nrog nws txiv uas tu nws, Yauxej, ua haujlwm ua ke. (Mathai 13:55; Malakau 6:3) Tej zaud Yauxej twb tuag ua ntej Yexus pib ua Vajtswv tes haujlwm lawm. Yog li ntawd, Yexus yeej paub zoo tias mob siab npaum li cas thaum yus ib tug neeg tag sim neej lawm. Thiab Yexus kuj paub zoo tias lub cuab lub yig uas nyias muaj nyias ib txojkev ntseeg nyuaj npaum li cas. (Yauhas 7:5) Tej no thiab ntau yam hauv Yexus lub neej pab tau nws to taub txog neeg tej kev txom nyem nyuaj siab.

Yexus coj tus txivneej lag ntseg tawm hauv cov neeg coob coob mus, nws mam kho tus txivneej ntawd zoo (Saib nqe 11)

11. Ua cas peb thiaj paub tias Yexus khuvleej tibneeg heev? Piav seb. (Saib daim duab ntawm lub khaum.)

11 Tej txujci uas Yexus ua, ua pov thawj tias nws mob siab txog tibneeg heev. Yexus tsis yog ua txujci vim qhov ntawd yog nws lub luag haujlwm tiamsis nws ua vim nws “khuvleej heev” txog cov uas txom nyem nyuaj siab. (Mathai 20:29-34; Malakau 1:40-42) Piv txwv li thaum Yexus kho tus yawg lag ntseg zoo lossis thaum nws tsa ib tug poj ntsuam tib leeg tub sawv rov los, xav seb nws khuvleej thiab mob siab nkawd npaum li cas. (Malakau 7:32-35; Luka 7:12-15) Yexus paub zoo txog tibneeg txojkev nyuaj siab nws thiaj pab lawv.

12. Raws li Yauhas 11:32-35, Yexus xam pom Matha thiab Maivliag nkawd li cas?

12 Yexus xam pom Matha thiab Maivliag nkawd. Thaum nws pom nkawd quaj quaj nkawd tus nus Laxalau, “Yexus kuj quaj” thiab. (Nyeem Yauhas 11:32-35.) Yexus quaj tsis yog vim nws xav tias nws yuav tsis tau nrog nws tus phoojywg ntxiv lawm rau qhov nws twb yuav tsa Laxalau sawv rov los. Tiamsis nws quaj vim nws pom thiab to taub tias nws cov phoojywg mob siab Laxalau npaum li cas.

13. Ua li cas qhov uas Yexus mob siab tibneeg ho txhawb tau peb lub zog?

13 Yexus mob siab txog tibneeg kawg li. Qhov no yeej txhawb tau peb lub zog heev. Peb zoo tsis tiav li Yexus, tiamsis peb yeej paub hlub nws thaum peb pom nws mob siab tibneeg. (1 Petus 1:8) Peb zoo siab heev thiab txhawb tau peb zog kawg li uas nimno Yexus twb ua Vajntxwv kav Vajtswv lub Nceeg Vaj lawm. Tshuav tsis ntev xwb Yexus twb yuav muab tej kev txom nyem nyuaj siab tshem tawm mus. Vim Yexus twb tau los ua neeg thiab nrog tibneeg nyob dua lawm, nws thiaj tsim nyog ua tus pab tibneeg dim tej kev nyuaj siab ntxhov plawv uas Xatas tsim. Peb zoo siab tias peb muaj ib tug Vajntxwv uas “txawj mob siab qhov uas peb qaug zog.”​—Henplais 2:17, 18; 4:15, 16.

XYAUM YEHAUVAS THIAB YEXUS NKAWD

14. Efexau 5:1, 2 txhawb kom peb coj li cas?

14 Thaum peb xav txog Yehauvas thiab Yexus nkawd tus qauv kuj ua rau peb xav xyaum nkawd kom hajyam paub xam pom lwm tus. (Nyeem Efexau 5:1, 2.) Peb yeej tsis paub tibneeg lub siab li Yehauvas thiab Yexus nkawd. Txawm li ntawd los, yog peb xam pom lwm tus ces peb yuav to taub tej lawv xav thiab yuav pom tej lawv cheem tsum. (2 Khaulee 11:29) Peb tsis zoo li tej neeg hauv lub qab ntuj no uas “nyias xam pom nyias tus kheej xwb,” peb yeej “xam pom lwm tus thiab.”​—Filipi 2:4.

(Saib nqe 15-19) *

15. Tseem ceeb rau cov twg yuav tsum xam pom lwm tus?

15 Tseem ceeb rau cov txwj laus hauv lub koom txoos yuav tsum xam pom lwm tus. Lawv paub tias lawv yuav tau tu pab yaj zoo zoo thiaj haum Vajtswv siab. (Henplais 13:17) Yuav kom cov txwj laus pab tau cov kwvtij nkauj muam, cov txwj laus yuav tsum mob siab txog lawv. Cov txwj laus yuav ua li cas thiaj ua tau li ntawd?

16. Tus txwj laus uas txhawj txog lwm tus ua li cas xwb, thiab vim li cas qhov ntawd ho tseem ceeb?

16 Tus txwj laus uas txhawj txog lwm tus yeej siv sijhawm nrog nws cov kwvtij nkauj muam ua ke, nrog lawv tham, ua tib zoo mloog lawv, thiab ua siab ntev rau lawv. Tseem ceeb heev rau nws ua li ntawd thaum muaj ib tug uas xav nrog nws tham tiamsis tsis paub yuav hais li cas. (Paj Lug 20:5) Yog nws zoo siab hlo siv sijhawm nrog cov kwvtij, lawv yuav tso siab rau nws, tsis ntshai ntaus phoojywg nrog nws, thiab ib leeg yuav paub hlub ib leeg dua.​—Tubtxib Tes Haujlwm 20:37.

17. Vim li cas coob tus kwvtij nkauj muam thiaj ris cov txwj laus txiaj ntsig? Piav txog tus qauv.

17 Coob tus kwvtij nkauj muam hais tias qhov uas lawv ris cov txwj laus txiaj ntsig tshaj plaws mas yog qhov uas cov txwj laus txhawj txog lawv thiab xam pom lawv. Vim li cas? Adilej (Adelaide) hais tias: “Qhov ntawd ua rau yus tsis ntshai mus cuag lawv, rau qhov yus paub tias lawv yuav to taub yus zoo.” Nws hais ntxiv tias: “Yus yeej pom tias lawv xam pom yus thaum yus nrog lawv tham es lawv ua tib zoo mloog.” Ib tug kwvtij uas nco ib tug txwj laus txiaj ntsig heev hais tias: “Kuv pom tus txwj laus ua kua muag teev yees thaum kuv piav kuv qhov teeb meem rau nws mloog. Kuv yuav nco ntsoov qhov ntawd rau nruab siab mus li.”​—Loos 12:15.

18. Yuav ua li cas peb thiaj paub xam pom lwm tus?

18 Tsis yog cov txwj laus xwb thiaj yuav tsum xam pom lwm tus. Peb txhua leej txhua tus yuav tsum ua li ntawd thiab. Yuav ua li cas peb thiaj ua tau li ntawd? Peb yuav tsum to taub tej kev nyuaj siab uas cov hauv peb tsev neeg raug thiab cov hauv peb lub koom txoos raug. Xam pom cov tub ntxhais hluas hauv lub koom txoos, cov muaj mob muaj nkeeg, cov laus, thiab cov uas quaj ntsuag. Nug seb lawv noj li cas nyob li cas. Thaum lawv piav, ua tib zoo mloog. Lawv yuav tsum pom tias koj yeej to taub lawv tej kev nyuaj siab tiag. Qhovtwg koj pab tau cia li nqes tes hlo pab. Thaum peb ua li no qhia tias peb muaj kev hlub tiag.​—1 Yauhas 3:18.

19. Thaum peb pab lwm tus vim li cas peb yuav tau yoog lawv?

19 Thaum peb pab lwm tus, peb yuav tsum yoog lawv. Vim li cas? Rau qhov thaum tibneeg ntsib kev nyuaj siab ib leeg coj txawv ib leeg. Ib txhia yeej qheb siab hlo qhia lawv tej teeb meem rau lwm tus tiamsis ib txhia tsis nyiam tham txog lawv tej teeb meem. Yog li ntawd, thaum peb pab leejtwg, peb yuav tsum tsis txhob nug txog tej uas yuav ua rau lawv txaj muag. (1 Thexalaunika 4:11) Thaum lawv piav lawv tej teeb meem rau peb tej zaum yeej muaj qho yam peb yuav tsis xav li lawv xav, tiamsis peb yuav tsum nco ntsoov tias qhov ntawd yog lawv txojkev xav. Peb yuav tsum maj mloog tsis txhob maj hais.​—Mathai 7:1; Yakaunpau 1:19.

20. Peb yuav tham txog dabtsi rau zaj tom ntej?

20 Peb yeej xam pom lwm tus hauv lub koom txoos, tiamsis peb yuav tsum xam pom lwm tus thaum peb mus qhia Vajlugkub thiab. Yog li ntawd, thaum peb mus coj tibneeg los ua thwjtim, peb yuav xam pom lawv li cas? Peb yuav tham txog qhov no rau zaj tom ntej.

ZAJ NKAUJ 115 Nco Vajtswv Tshav Ntuj Rau Nws Lub Siab Ntev

^ nqe 5 Yehauvas thiab Yexus nkawd txhawj thiab xam pom lwm tus. Zaj no yuav tham seb peb kawm tau nkawd tus qauv li cas. Peb kuj yuav kawm seb yog vim li cas peb yuav tau xam pom lwm tus thiab yuav xam pom lwm tus li cas.

^ nqe 1 TXHAIS TAWM: “Ib leeg xam pom ib leeg” txhais tias peb xam pom lwm tus thiab paub tias yog vim li cas lawv thiaj xav li lawv xav thiab ua li lawv ua. (Loos 12:15) Hauv zaj no peb yuav pom tias “ib leeg xam pom ib leeg” thiab “ib leeg txhawj txog ib leeg” yog txhais ib yam xwb.

^ nqe 6 Txawm cov uas muab siab npuab Yehauvas qaug zog thiab ntaus siab yau los Yehauvas tseem khuvleej lawv. Mus nyeem txog Hana (1 Xamuyee 1:10-20), Eliya (1 Vajntxwv 19:1-18), thiab Enpemelej (Yelemi 38:7-13; 39:15-18).

^ nqe 65 COV DUAB: Tej kev sib txoos tom Tsev Nceeg Vaj yog ib lub sijhawm rau peb los ntaus kev sib raug zoo. Peb pom (1) ib tug txwj laus nrog ib tug tshaj tawm hluas thiab nws niam nkawd tham, (2) ib leej txiv thiab nws tus ntxhais nkawd pab ib tug muam laus mus rau ntawm tsheb, (3) ob tug txwj laus ua tib zoo mloog ib tug muam uas thov kev pab.