Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 1

Rarirya, Mkora Mura Mkofrur Manfamyan

Rarirya, Mkora Mura Mkofrur Manfamyan

MNUK FARO TAUN 2020: ’Rarirya, mkora mura mkofrur snonkaku sya fa sḇe manfamyan ma mkoḇebaptis si.’​—MAT. 28:19, Terjemahan Dunia Baru [NW].

DOYA 79 Farkor Si Insama Sores Nako

ROI NA KOFARKOR *

1-2. Rosai malaikat oso ikofen ḇe bin ansi ro Yesus rus ḇyedi, ma rosai Yesus iwan faro si?

FAFISU ani, tanggal 16 Nisan taun 33 Masehi. Ro arwo prim kaku, bin ḇeḇeso ḇeswar Allah sya skanes ḇo sraḇe rus. Srir Tuan Yesus Kristus ro diwa swaf fanam ras risuru kwar. Srama fa sfasos kefi-kefi ma mani spum fa sipyos Yesus baken ḇyeja. Mboi sikandor kaku kukro rus ani ḇyeḇei kwar! Malaikat oso ikofen yoḇ si ḇo doḇe Yesus ikḇok kwar, ma ikofen wer, ”Iswara pyon mko ḇe Galilea; ro diwa nari mkomam I.”​—Mat. 28:1-7; Luk. 23:56; 24:10.

2 Sibur rus ya raposa, Yesus fyasnai mankundi ro ḇarpon sedi ma iwan si, ’Mkomkak awer. Mkora mkokofen faro naek Ayesi, insa sraḇe Galilea, ma ro diwa nari smam Aya.’ (Mat. 28:10) Fafisu ikenem kaḇer kwar, roi ifrur ḇepon kaku ya iso iryur manfamyan ḇyesi. Ro sarawrow ani, Yesus ikofen ḇe manfamyan ḇyesi parenta ḇefandun kaku ḇeḇeso.

YESUS ḆYUK PARENTA FARO MANSEI?

Rofyor Yesus ikḇok ro marmar ya, isrow kuker manwawan ḇyesi ma ḇesesya ro Galilea ma iwan si fa sra sifrur manfamyan (Mam syos ḇe 3-4)

3-4. Moḇsa kofawi Yesus ḇyuk parenta ḇero Matius 28:19, 20 faro manwawan sya monda ḇa? (Mam sonin ḇero ḇarpon.)

3 Wasya Matius 28:16-20. Fafisu Yesus isrow manfamyan ḇyesi, ikofenḇair fararur ḇefandun kaku nari manfamyan ḇyesi sifrur ro fafisu anya. Kofrur fararur ine ro baboine kako. Yesus doḇe, ”Rarirya, mkora mura mkofrur snonkaku ro er syakam fa sḇe manfamyan ayesi. . . . Mkofarkor si fa sifrur roi nakam yakofen faro mko kwar.”

4 Yesus imarisen fa manfamyan ḇyesi kam sra sḇaryas. Ḇyuk parenta ine faro manwawan ri 11 ḇyesi monda ḇa. Fafisu Yesus ḇyuk parenta insama sifrur snonkaku sya fa sḇe manfamyan, manwawan sya serer monda ḇa ḇero bon ro Galilea ani. Kofawi na ro? Koswarepen, malaikat ani ikofen ḇe bin ansi, ”Ro [Galilea] nari mkomam I.” Inja bin ḇesoasuser ansine, sisya kako ro sarawrow ani. Ḇape serer ḇa. Manwawan Paulus ikofen snar Yesus ”fyasnai mankundi wer faro manfamyan ḇyesi isyadi ro utin ririm”. (1 Kor. 15:6) Ro diso?

5. Rosai ḇefnai fa kokyar 1 Korintus 15:6 kyur ḇe sarawrow ro Galilea ḇeyap ro Matius fasal ḇe 28 ya?

5 Kokyar Paulus wos ḇyena ro Matius fasal ḇe 28 anya kyur ḇe sarawrow ro Galilea. Kofawi na ro? Oser ya, ḇebor ro Yesus manfamyan ḇyesi sima sramaker Galilea. Inja, na napyan syadi ḇe snonkaku ḇebor ansya fa siryur ro bon ro Galilea ḇardibur ro rum oso ro Yerusalem. Ḇesuru ya, Yesus ikḇok raposa isrow kuker manwawan ri 11 ro rum oso ḇero Yerusalem kwar. Inja, Yesus imbe iwan manwawan sya serer monda fa sḇaryas ma sḇuk farkarkor ido, nari dor si ma bin sya fa sisrow i ro Galilea ḇa, mboi nari ikofen na ro Yerusalem monda.​—Luk. 24:33, 36.

6. Ro Matius 28:20, wos risai ḇefasnai Yesus parenta ḇyena kyur kako ḇe manfamyan ḇyesi ḇero baboine, ma rosai ḇefasnaibos sisouser parenta ani?

6 Kokarapan roi ḇese ḇefandun kaku. Yesus parenta ḇyena kyur faro snonkaku Kristen ḇero abad randak sya serer ḇa. Kofawi na ro? Ro wos ḇepupes ro parenta Yesus ḇyuk faro ḇeso i sya, ikofen, ”Aya ine nari yarous mko besya kwar isof awar ḇepupes.” (Mat. 28:20) Imnis Yesus wos ḇyena, baboine sibor sisya sfarkor snonkaku sya fa sḇe manfamyan. Kowasen kada, ro taun nakam indokada snonkaku ri 300.000 sebaptis ḇe Saksi Yahwe ma sakḇe Yesus Kristus manfamyan ḇyesi!

7. Rosai nari kawos ya, ma rosai ḇefnai ya?

7 Ḇebor ḇefarkor Refo sya sfadwer kenem sena kwar ma sebaptis. Imbape, ḇeḇeso ḇefarkor Refo kuker konsya rya simkak fa sakḇe manfamyan faro Yesus i. Simarisen sfarkor, mboi sfadwer kenem sena fa sakḇebaptis ḇa. Ausya wafnoḇek snonkaku oso fa fyarkor Refo ido, nkokyar wamarisen wafnoḇek i fa ikenem imnis rosai fyarkor kwar ma dakḇe manfamyan faro Kristus kako. Farkarkor ine nari dawosḇair moḇsa kofnoḇek ḇefarkor Refo kuker konsya fa siswar Yahwe I ma sfadwer kenem sena. Rosai ḇefnai fandun fa kawos roi ine? Kukro fafisu ono, fandun fa kokinfir nari kofarkor si pdef ke komnai.

KOFNOḆEK SI FA SISWAR YAHWE I

8. Rosai ḇefnai fa fafisu ono ido, samswen fa kofnoḇek ḇefarkor Refo sya fa siswar Yahwe I?

8 Yahwe imarisen snonkaku sya sfarmyan ḇe I kukro siswar I. Inja, roi imbe kofrur ya iso kofnoḇek ḇefarkor Refo sya fa sifawi Yahwe fyandun ma iswar kaku si oser-oser. Komarisen kofnoḇek si fa smam Yahwe ḇe ’kma faro romawa awak sya ma ḇekadaunwarek kabom sya’. (Mz. 68:5) Rofyor ḇefarkor Refo kuker Au sakḇesyowi Allah saswar Ḇyena kwar ido, nari nsun ro sisnesna mura sakswar I kako. (2 Tim. 3:1, 3) Fafisu farkor si, fasnaiḇair Yahwe rari ḇepyum Ḇyena. Wafnoḇek si fa sifawi Allah ḇesaswar koḇedi imarisen sismai kankenem fyoro, ma isya ifnoḇek si fa sismai kaku na. Rosai na kofrur wer?

9-10. Syap rosai sfasos kwar fa koḇukifarkor Refo ḇe snonkaku sya, ma rosai ḇefnai fa syap ansuya susrow?

9 Koḇuk syap Rosai Refo Fyarkor Ḇeko?” ma ”Nyan Insama Allah Iswar Ko Ḇesya Kwar”. Sfasos syap risuru suine fa koḇukifnoḇek ḇefarkor Refo sya fa siswar Yahwe I. Imnis raris, syap Refo Fyarkor fasal 1 kyarem fakfuken nane: Allah iswar ko ḇaido ḇyerarmomen ke? Rariso sneḇaḇir Allah Ḇyedi rofyor snonkaku sisma kandera? Na ḇebati kuker Yahwe I ke? Syap Allah Iswar Ko ifnoḇek ḇefarkor Refo sya fa sifawi sisouser wos farkin ḇero Refo ido, nari sikenem pyum ma sfanam syadi ḇe Yahwe I. Ausya farkor snonkaku ḇesesya kuker syap suru suine ido, fandun fa fasos pyum farkarkor na, ma kwara fandun ro ḇefarkor sya oser-oser.

10 Imbape, rariso fyor ḇefarkor ya imarisen faro roi sawos ro syap ma vidio ḇesena mboi naisya ro Roi fa Koḇukifarkor na ḇa. Imbude wanun fa iwasya syap ani ro mankundi, inja bisa farkor i pdef kuker syap organisasi fyasos kwar fa koḇukifarkor Refo ḇeyap insandi.

Korandak farkarkor kuker nadi (Mam syos ḇe 11)

11. Fafisu risai insape korak ma kosisen farkarkor na kuker nadi, ma rariso kokofenḇair roi ine faro ḇefarkor sya rai?

11 Korandak farkarkor ya kuker nadi. Ipyum ya, korak ma kosisen farkarkor na kuker nadi. Kowaf kawan awer mboi swaf minggu ḇeḇeso fyor kofarkor randak kuker si, kofrur na ḇeri. Kofnoḇek ḇefarkor sya fa sifawi kaku nari kofawi mnis Allah Wos Ḇyena rofyor kor fafnoḇek ro Allah rur ḇesren Ḇyedi monda kada. Manḇaryas sino sisya sikofenḇair roi ine fyandun kaku kuker siwasya Yakobus 1:5, ḇekofen, ”Rofyor rofandu mko ono sisya [sfandun fawawinanem] ido, sor [fawawinanem] ani ro Allah kada.” Mura sifuken faro ḇefarkor sya, ”Moḇsa na kor fawawinanem ro Allah rai?” Ḇefarkor sya nari sifawi fandun fa sḇenadi sor ḇe Allah.

12. Rariso koḇuk Mazmur 139:2-4 fa koḇukifnoḇek ḇefarkor Refo fa ikofen roi ḇyaḇir na ḇe Yahwe I ro nadi?

12 Kofarkor si moḇsa senadi rai. Kofasnaiḇair ḇe si Yahwe ima imarisen ryower nadi kokofen kuker sne ḇesiper. Kokofenḇair ḇe si, ro nadi mankun koḇena bisa kofawar ḇe Yahwe I roi kokara ma roi na kopok kofawar ḇe snonkaku ḇesesya ḇa. Koswarepen, Yahwe ifawi kwar kakara ma rosai koḇaḇir na. (Wasya Mazmur 139:2-4.) Kanun ḇe ḇefarkor Refo sya kako fa sor fafnoḇek ro Yahwe I fa sifadwer kakara ḇesasar ma kenem ḇeḇyeḇa sena. Imnis raris, ḇefarkor Refo oso ifawi kwar Allah imewer faro ras ḇeba oso. Ifawi ima syasar, ḇesyaḇo imarisen kaker roi ḇena fasfes kuker ras ḇeba ani. Kokofenḇair ḇe i snar Yahwe ifawi roi ḇyaḇir na, ma ipyum fa dor fafnoḇek ro I fa iswar rosai Yahwe imarisen na monda.​—Mz. 97:10.

Kor ḇefarkor sya fa sakso fananjur (Mam syos ḇe 13)

13. (a) Rosai ḇefnai fandun fa kor ḇefarkor Refo kuker konsya fa sakso fananjur ya? (b) Rosai na kofrur insama ḇefarkor Refo sya simai ḇa fyor srama ro fananjur ya?

13 Kor si fa sakso fananjur. Rosai srower ma smam ro fananjur Kristen nari nadif sisnesna fa sifarmyan ḇe Yahwe I. Fasnai vidio Rosai Sifrur ro Balai Karajan? ma kuker payamyum wor si fa sakrama warpu ko. Bisa ido, kun pyan si ḇe fananjur ya. Ipyum ya fyor kofarkor si, kun naek srar ḇesisye fa sakso ko. Rarirya, ḇefarkor Refo kuker konsya na smambir pyum naek srar ḇero sidang, ma simai ḇa fyor srama ro fananjur ya.

KOFNOḆEK SI FA SIFRUR FARARWEI RO KENEM SENA

14. Rosai na ḇefrur fa ḇefarkor Refo sya sifrur fararwei ro kenem sena?

14 Fandun fa kofnoḇek ḇefarkor Refo sya fa sifrur fararwei ro kenem sena. (Ef. 4:13) Fafisu snonkaku oso imarisen fa fyarkor Refo, randak ya na imarisen syadi fa ifawi moḇsa farkarkor ani ḇyuk fainda ḇe mankundi. Imbape, fyor iswar Yahwe I kwar, nari kyara moḇsa ifnoḇek ḇesesya rai, ma naek srar ḇero sidang sya kako. (Mat. 22:37-39) Ro oras ḇesrow, kapḇair ḇe i snar ko kako kosmai syowi ḇeba fa kosaramper fararur Karajan kuker koḇuk kumpan.

Kofarkor si fa sifawi rosai nari sifrur fafisu samswen nkur si (Mam syos ḇe 15)

15. Moḇsa kofnoḇek ḇefarkor Refo sya fa sifawi rosai sifrur rofyor samswen nkur si?

15 Kofarkor si fa sakfawi rosai na sifrur rofyor samswen nkur si. Imnis raris, ḇefarkor Refo kuker ko dakḇe manḇaryas ḇebaptis ḇaim. Mura ikofen ḇe ko ḇo doḇe oso ro sidang ifrur dosam i kwar. Kopok kokofen awer mansei ḇesasar ma ḇesasar ḇa ya. Ḇape, kofasnai ro Refo rosai fandun fa ifrur ya. Ḇyuk maf faro snonkaku ḇefrur dosam i kwar ma ḇyefnder na monda. Oroḇaido, fandun fa dawos asuser na insama ismai kaḇer naek ḇyani wer. (Mam kako Matius 18:15.) Kofnoḇek i fa fyasos rosai imbe ikofen ya. Kofasnai nyan fa ismai fainda ro JW Library®, Panduan Riset untuk Saksi-Saksi Yehuwa, ma jw.org® insama ifawi rariso ifrur samswen anna fa namnis rai. Ismai farkarkor nabor kwar fyor ḇyebaptis ḇaim ido, nari nafnoḇek i fa kyain pyum kuker ḇesesya ro sidang yadori.

16. Rosai fainda ya fyor kor naek srar ro sidang fa saksowarpu ko fa koḇuk farkarkor Refo ya?

16 Kor ḇesesya ro sidang fa saksowarpu ko fa kofarkor si, ma pengawas wilayah kako fyor ryama ḇe sidang koḇedi. Rosai ḇefnai ya? Kukro nari smambir naek srar sya monda ḇa, ḇape na saksmai fafnoḇek ro si. Imnis radine, ḇefarkor Refo oso syewar kaku fa imnai dan tabaku, mboi dan kaḇer na wer. Kor Saksi ḇena samswen ḇemnis raris i fa dakso ko rofyor koḇuk farkarkor Refo ḇe i. Min Saksi koḇedine nari ikofenḇair nyan ḇepyandam imnis fandun ro ḇefarkor Refo ani. Kokara mboi na komai fa koḇuk farkarkor ro ḇarpon naek ḇaido srar ḇefarmyan fyoro kwar ido, kor i fa iso ḇefarkin ya. Kor ḇesesya wer fa sakso ko ido, na ḇefarkor Refo kuker konsya sismai fainda ro fawar sena kako. Koswarepen, fandun fa kofnoḇek ḇefarkor Refo sya fa sifrur fararwei ro kenem sena.

YAMNAI YAḆUK FARKARKOR FARO SI MURA KE?

17-18. Rosai fandun fa kokara resari fafisu kun snemuk ḇaim imbe koḇuk farkarkor pdef ke komnai?

17 Komam mboi ḇefarkor Refo kuker konsya sifrur fararwei ro kenem sena ḇa ido, fandun fa kokara, ’Yamnai yaḇuk farkarkor faro si mura ke?’ Mboi, kun snemuk ine ḇaim ido, fandun fa kokara samambraḇ ro snonkaku oser-oser resari. Snonkaku ono sisya sfandun swaf kawan syadi ro ḇesesya fa sifrur fararwei ro kenem sena. Kofuken mankunko: ’Snonkaku ine ifrur fararwei imnis samambraḇ ma fafisu ḇyedi ke?’ ’Isya ikenem imnis roi fyarkor kwar na ke?’ (Mat. 28:20) Ḇefarkor Refo oso imbude na fyandun swaf kawan fa ifrur fararwei, mboi fawawas na ifrur na ḇae.

18 Imbape, fyor snonkaku oso fyarkor ro swaf kawan kwar mboi ifrur fararwei kermkun ḇaido fyasnai ḇyesyowi farkarkor anna ḇa ido, rosai na kofrur ya? Kokarapan roi ine: Ḇefarkor Refo oso fyarkor syap Refo Fyarkor isof imnai kwar ma imbe fyarkor syap Allah Iswar Ko, ḇape dakso fananjur oso ḇaim, Munara Swarapepen kako! Ma nya roi ḇefandun mankenem ḇa, mboi rwama ido ikofen ker ḇe Au ḇo doḇe jadi fa fyarkor ḇa. Ro fafisu ḇeradine, fandun fa wawos asuser ḇe i. *

19. Rosai na wakofen ḇe snonkaku rya ḇyesyowi farkarkor Refo ya ḇa, ma rosai fandun fa kwara ya?

19 Randak ya bisa wafuken ḇe ḇefarkor Refo ani, ’Kwara ido rosai nari ḇedwarek kaku au fa wakḇe Saksi Yahwe?’ Imbude na kyarem, ’Ayama yamarisen yafarkor Refo, mboi na yakḇe Saksi Yahwe ḇa!’ Fyarkor ro swaf riḇeso kwar ḇo ikofen radine ido, nane nḇair ipyum fa wamnai buk farkarkor faro i. Oroḇaido, imbude insape ikofen randak ḇe Au roi ḇefrur fa ifrur fararwei noḇa. Imnis raris, ḇyaḇir na jadi fa ḇyaryas ro rum ḇe rum ḇa. Wafawi pyum roi ḇyaḇir na kwar ido, nari wafawi moḇsa wafnoḇek i rai.

Komewer kofnak oras koḇena fa kofarkor snonkaku ḇefrur fararwei ḇa sya (Mam syos ḇe 20)

20. Rariso wos ḇero Farfyar 13:48 nafnoḇek ko fa kun snemuk imbe koḇuk farkarkor Refo pdef ke roḇa?

20 Faḇye kaku, ḇefarkor Refo ḇeḇeso sya simnis snonkaku Israel ḇero Yehezkiel fafisu ḇyedi. Yahwe ikofen roro Yehezkiel i ḇekur snonkaku Israel sya radine, ”Ro mamam sena, auma wamnis ra dow saswar monda, sidisen pyum na ma sifnak pyum na kuker kecapi. Nari srower wos bena, mboi nari osoḇaḇeri ḇefrur na.” (Yeh. 33:32) Rya samswen fa kokofenḇair ḇe ḇefarkor Refo oso nari komnai koḇuk farkarkor Refo faro i wer. Imbape, ’kosmai fafisu ḇeḇor werḇa’. (1 Kor. 7:29) Komewer oras koḇena nabro fa koḇuk farkarkor ḇe snonkaku ḇefrur fararwei ḇa. Mboi, fandun fa kosewar snonkaku ḇefasnai sima sisyus fa ’sismai kankenem ḇemnai ḇa’.​—Wasya Farfyar 13:48.

Ro moḇ koḇedi snonkaku ḇese sisya senadi fa sor fafnoḇek (Mam syos ḇe 20)

21. Rosaiso mnuk faro swaf taun 2020 koḇena, ma rosai ḇefnai fa nane nasrow kaku?

21 Mnuk faro swaf taun 2020 ine, nafnoḇek ko fa kokarauser moḇsa kokir syadi ro fararur kofrur snonkaku sya fa sakḇe manfamyan rai. Iḇye kada, koswarepen rosai Yesus ikofen ro sarawrow ḇefandun kaku ro Galilea nane: ’Rarirya, mkora mura mkofrur snonkaku sya fa sḇe manfamyan ma mkoḇebaptis si.’​Mat. 28:19, NW.

Komarisen kokir syadi ro kofarkor snonkaku sya fa sakḇe manfamyan ma kofnoḇek ḇefarkor Refo kuker konsya fa sakḇebaptis (Mam syos ḇe 21)

DOYA 70 Kosewar Ḇefrur Pyum Sya

^ par. 5 Mnuk faro taun 2020 danunepen ḇe ko fa kofrur snonkaku sya fa sḇe manfamyan. Inema parenta faro Yahwe manfamyan Ḇyesi kam. Rariso na kofnoḇek ḇefarkor Refo sya fa siswar Yahwe I isof sakḇe Kristus manfamyan ḇyesi rai? Farkarkor ine nari fyasnaiḇair nyan fa kofnoḇek ḇefarkor Refo kuker konsya insama sfanam syadi ḇe Yahwe I. Nari kawos kako rariso kofawi fandun fa koḇuk farkarkor pdef ke roḇa.