Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Silinder ḇeḇefrur ro saprop ḇefas snonsnon Belsyazar (Baba ḇekaku ḇyena)

Wafawi Ke?

Wafawi Ke?

Rariso roi peneliti sya sisrow na nfasnai kaku Belsyazar iso raja Babilon dirya?

FAFISU taun ḇe taun, snonkaku ḇesewar ker roi ḇesasar ro Refo ya soḇe Raja Belsyazar, ḇeyap ro syap Daniel, ima isya kaku ḇa. (Dan. 5:1) Skara radirya kukro peneliti sya sisrow ḇaim roi ḇefasnaiḇair Belsyazar ima isya kaku. Mboi, ro taun 1854, roi oso isya ifrur fa sfadwer kakara sena. Rosairirya?

Ro taun ani, Inggris iwan snonkaku oso ḇenir ḇe J.G. Taylor fa ifrur penelitian ro mnu Ur ḇekwar naiwara, fafisu ine mnu ine isya ro sup Irak ḇar wamires. Ro diwa, isrow silinder ḇeḇeso ḇeḇefrur ro saprop ḇero menara ḇeba oso. Silinder anna, oser-oser kawanwan ya sentimeter ri 10. Spaikir fasfas ro na. Silinder oso iser nadi ḇeyor fa raja Nabonidus ma roma rak ḇyedi, Belsyazar i, sukenem kawane. Inja, nane nfasnaiḇair Belsyazar ima isya kaku. Snonkaku ḇesewar ker roi ḇesasar ro Refo ya, si kako sipok fa sfamyun kakaku ine ḇa.

Refo doḇe Belsyazar ima isya kaku monda ḇa. Refo ikofen kako Belsyazar iso raja dirya. Ḇesewar sasar sya kako sifakfuken roi ine. Raris, fanam taun 1875, manfawinanem ḇeraker Inggris snori William Talbot fyas ḇo doḇe snonkaku ḇeḇeso sikofen ”Bel-sar-ussur [Belsyazar] ḇyepoik kayam fnoḇek kmari, Nabonidus i. Mboi, roi ḇefasnaibos roi ine naisya ḇa”.

Sfamfabri ḇekur roi ine wer ḇa fafisu sisrow silinder ḇeḇeso kwar. Fasfas ro silinder anna nfasnaiḇair Belsyazar kmari, Raja Nabonidus i, fyorno ido ryo Babilon ḇa ro swaf kawane. Inja ro fafisu ani, mansei na ḇepoik fadwer i? Encyclopaedia Britannica doḇe, ”Rofyor Nabonidus ryaḇe sup ḇese, ikyar Belsyazar i fa ḇyepoik ḇe raja ma myam sordade ḇyesi.” Inja, Belsyazar isya dakḇepoik ro Babilon kako. Ḇefawinanem ro wos ḇenir ḇe Alan Millard, doḇe ”syap Daniel dap Belsyazar i ḇe ’raja’ ima isrow kaku”.

Allah kawasa Ḇyesi sima sikyar syap Daniel ima ryamuma ro Allah ro rosai Refo ikofen na.​—2 Tim. 3:16.